söndag, november 27, 2005

SKYLTSÖNDAG OCH UPPBROTTSTANKAR

För första gången på många, många, många år har jag gjort samhället osäkert och trängts bland alla andra hasafötter när det nu (första advent som det sägs vara idag) varit så kallad skyltsöndag. Det kan faktiskt vara nyttigt att se en massa andra knäppisar trängas runt då och då – om inte annat får man bekräftat att det faktiskt finns folk i Luleå, eftersom det ibland verkar mer än lovligt dött här. Jag har varit mer negativ tidigare till att trängas bland en massa människor, men numera har jag inga bekymmer med det. För det första har jag fördelen att vara ganska lång, så oavsett mängden människor har jag god överblick och för det andra är jag inte så lätt att tackla omkull i trängseln.

Jag har suttit i några veckor och läst ett tjugotal tjocka volymer om tidig inspelningsteknik och inspelningsindustri för en individuell fördjupningsuppgift i min historiekurs på LTU – denna historiekurs som det i övrigt bara blivit skräp av – vilket beror på att jag studerat på LTU sedan 2000 och överhuvudtaget studerat på heltid sedan 1997 – studenten inom mig har helt enkelt fått nog nu. Den senaste veckan har jag vid sidan av att lida av en gammal krämpa som gjort tillfällig comeback (mår bättre nu), ägnat åt att skriva inlämningsuppgiften som nu är färdig och skall lämnas in i morgon. Det största problemet med uppgiften var att den var alltför liten – maximalt sju sidor, vilket ju egentligen knappt räcker till en inledning – och jag har egentligen läst in betydligt mer material än vad som var nödvändigt. Ca 700-800 sidor krävdes, men jag har säkerligen läst över 3000 sidor om mitt fördjupningsämne. Anledningen till denna flit är naturligtvis att jag är intresserad av historien som berör tidig inspelningsteknik och inspelningsindustri – skivsamlare som jag ju är – och att jag egentligen valde mitt fördjupningsämne för att få tid att läsa alla dessa intressanta böcker som jag annars aldrig fått tid att läsa. Så nu vet jag ännu mer om ämnet (hade ju vissa förkunskaper) och skulle säkerligen kunna hålla timslånga föredrag om någon var dumdristig nog att be mig. Men eftersom fördjupningen maximalt fick vara sju sidor lång, fick jag göra en enklare och kortfattad redogörelse om Thomas Alva Edison och hans fonograf, Berliner och hans grammofon och den framväxande industrin som berör kommersiella ljudinspelningar.

Att jag varit så flitig med denna verksamhet och dessutom startat min engelska 78-varvsblogg verkar väl förmodligen oerhört hurtigt, men man måste ju göra något av all extra levnadsenergi som min första IRL-vecka med Himlens Ljus gav mig. Jag har börjat tänka lite tankar som berör min framtid … eller börjat är väl fel ord, de har pågått länge (över fem år), men sensommarens och höstens händelser har lett mina tankar in på mer konkreta spår. En sak är säker: Stannar jag kvar någon längre tid i mitt älskade Hasafotsland kommer jag att gå under. Det finns inga lärarjobb här och nyligen har jag läst i de lokala tidningarna om nya nedskärningar inom skolan – hade jag den eviga kärleken till hembygden skulle jag kunna tänka mig att stanna och kämpa, men den kärleken har mer eller mindre falnat vid det här laget … eller man kan uttrycka det så här: jag älskar min hembygd, men jag har inte sett några större tecken på att den skulle älska mig och en sådan ensidig kärlek håller inte i längden. Genom att stänga av alla känslor och ägna sig åt studier till 150% (vilket jag gjort sedan sent 90-tal) går det att förtränga en trist situation. Men nu är studierna över … de har egentligen varit över hela hösten, trots att jag denna höst simulerat min gamla beprövade roll som trägen student … och då finns det inget skydd längre. Det börjar vara dags att röra på sig … att söka nya riktningar i sitt liv … höja blicken bortom de närmaste tegarna … se de möjligheter till underbar framtid som börjar teckna sig mot horisonten … jag har vuxit i höst … jag har börjat leva.

Men likafullt ÄR det ett stort steg jag är på väg att ta. Jag är ingen berest och världsvan människa. Jag har haft en uppväxt utan ekonomiska möjligheter att ’vidga vyerna’, även om jag trots allt gjort mitt bästa genom att lyssna på musik från hela världen, läsa böcker om alla möjliga ämnen, möta och lära känna människor som inte har samma kulturella bakgrund som mig – så jag tror nog att jag lyckats undvika den fruktade inskränktheten i alla fall. Men ändå har mitt egentliga geografiska upplevelseområde varit ganska avgränsat. Som jag någon gång konstaterat: min mest exotiska reseupplevelse var en resa till Växjö när jag var fem år gammal. Jag har min släkt i Norrbotten, och jag har mina vänner sedan många år (de få som inte försvann när jag lade ned mitt sociala liv under mina studieår 1997-2005) i Norrbotten, jag har mina rötter så långt det går att mäta (1700-talet) i Norrbotten. Jag älskar den norrbottniska folkmusiktraditionen och tycker ändå att de flesta norrbottningarna är härliga människor … men ändå … det börjar vara dags att söka sig till nya marker. Detta är som sagt var inga nya tankar hos mig, de har bara blivit alltmer konkreta och beslutsamma i sin natur. Jag skrev och spelade in en sång redan 2001 som heter ”SONG FOR A TOWN”, som inte är självbiografisk, men som ändå innehåller många av de tankar som jag haft om Norrbotten och Luleå under de senaste fem-sex åren. Jag har lagt in den som bakgrundsmusik i bloggen tills vidare:



Another grey removal van prepares to leave the town
The man puts on his raincoat, kicks the tyres with a frown
It’s time to leave the home town – his home for all these years
He bites his lips and blows his nose, but still can’t fight the tears
There’s no work, there’s no future, and there’s no other way to go
He hasn’t got a choice that’s why he’s feeling low
There will be many hours driving, until he finally will arrive
His dear hometown is dying, but he, he must survive

Home sweet home – I don’t care how sweet you are!
Someday you must show that you really care
Why should we care for you if you don’t care for us?
Consideration is something that you share
I think that idea is pretty fair!

He’s looking on his wristwatch – it’s time to toddle on
His friends has left some years ago – his enemies too are gone
The new place in the new town will probably be all right
But the home is still the home, and the memories are bright
It’s sad to see a town die, especially by its own hand
It’s sad to see the diamond stars reduced to shabby sand
But the strong survives and the weak will die – that’s the scenery today
So he entered the van, closed the door, and then he drove away

Home sweet home – I don’t care how sweet you are!
Someday you must show that you really care
Why should we care for you if you don’t care for us?
Consideration is something that you share
I think that idea is pretty fair!



Som språkbesservisser och nybliven engelsklärare ser jag lite språkliga småfel här och där, men strunt samma, tanken är det viktiga. Nu är ju läget lite mer lovande för undertecknad än vad det var för mannen i den citerade texten. Jag har upptäckt möjligheten till en framtid som jag finner mer lockande än något annat i hela världen, så varför skulle jag tveka? Finns ju ingen anledning, och det gör jag inte heller, men samtidigt så är jag en planerande och långsiktigt tänkande människa som gärna vill veta hur han skall placera ut foten innan han tar ett danssteg. Så: en sak i taget. Efter nyår (vet ej ännu hur långt efter nyår) kommer jag att börja rycka upp rötterna ordentligt och jag har redan börjat ställa in mig på och se fram emot ett nytt liv i en ny miljö. Känns det skrämmande? Nej, inte ett dugg, men lite pirrigt! Jag är trots allt en optimist, och varför är jag det? Jo, för att jag har märkt att allting har en förmåga att ordna sig till det bästa. Det är ingen ungdomlig blåögdhet som givit mig den inställningen, utan en stigande livserfarenhet och mognad.

Men … det är mycket som måste göras … men det är med glädje jag kommer att göra det


kommentarer: 
Blunda och känn rytmen -det är härligt att dansa!Vemodigt och ganska tragiskt när hemorten inte klarar av att "ta hand om" sina invånare, men världen ä ju jättestor och den är DIN den också.Och även om man inte stannar "borta" för gott, så nog torde det vara givande att se sig om lite mer än i, hm vad var det nu, Växsjö!!Ah, hoppas att allt blir bra för dig och att Himlens ljus fortsätter att skina!=) / Aniara 27 nov 21:19

hmm, jag tror jag skriver ett brev i stället för en kommentar!:dPuss, älskling!:) / Galina 27 nov 22:07

Oj vad du skrivit i dag en meter blogg var det väl minst. Men kul och intressant. Vågar man kommentera här för du ser väl alla mina små fina stavfel.Men som sagt kan du tyda det jag skriver så är det ju tanken som räknas eller???kram / LillaTanta 27 nov 23:51

Jag hoppas verkligen att du hittare ett bra jobb och ett liv på ett ställe där du vill stanna (månne har kärleken inverkan på ditt val ?) Själv har jag bara bott i storstaden, men har å andra sidan flyttat runt här minst tio gånger. Det skulle kännas som ett stort steg att flytta ut från stan och det är modigt att våga tycker jag. Men det klart...om man fortfarande vore purung, så...Nej, jag har ju inte gjort det hittills !Vad det gäller önskningar om vinyl: Tja, gärna gammal jazz eller vad som helst. Det är kul med sådant som man aldrig hört också.Ha det bra ! / Millroll 28 nov 18:05

Hej Beji!Vilken härlig blogg. Livet väntar på dig och du kommer att få jättekul!!Jag skulle inte kunna bo så här lugnt om jag inte hade kappsäcken överbelastad med äventy, resor, uppbrott, förnyelser och guvetallt!WOW! Livet väntar på dig. Så känns det och du är att gratulera! Dessutom kommer allt att gå toppenbra för dig!!!!!!!!!!!!!!(((Kramar till Dej i massor. Och skicka några till Rulle respektive Galina också!!!)))Hälsningar Soulway / 28 nov 19:15
Du har liksom mognat nu, färdig att flyga ut, förstår jag. Trevligt att du känner en och annan utanför Norrbotten ;-)Tänk så roligt det blir sedan att resa hem till mamma i Lule och hälsa på!Jag har just undrat när du skulle skriva något om att flytta. Det har legat i luften ett bra tag nu.Klappa Rulle från mig och vet att du följs av vänliga tankar vars du än tar vägen.Kram Pova / 28 nov 21:00

Flytta, mmm det blir nog spännande hoppas jag. Kanske finns det mer chans till lärarjobb? Jag hoppas att det går bra och att allt blir precis så fantastiskt som du säkert hoppas på, ofta blir det ju trots allt som man tänkt sig.kram Linda Natricia / 29 nov 21:26

Brukar läsa din blogg då o då, med stort nöje. Har också följt hur kärleken till Galina utvecklats.Jag antar att det också är just hon som bidrar till flyttningen. Tror du gör helt rätt. Livet går så fort och vi måste våga ta chanserna/möjligheterna när de kommer.Rulle får väl följa med hoppas jag. Hälsa både honom o Galina. Lycka till! Lena / LenaSolljus 30 nov 00:10

Åh. Juste. Du bor i Luleå. Om du har hunnit flytta när Göthes nya pjäs har premiär - och det hoppas vi att du har - så får du, jag och Galina åka upp alla tre och bo hos din mor eller nåt sånt. Nej vadå, jag är inte alls desperat efter nånstans att bo när jag ska se Göthes pjäs!!!!!Ha det så himla bra :) (GALINA JAG SAKNAR DIG!
Om du skulle flytta till Sthlm så har du minst en vän här, förutom Galina.Robban / 30 nov 05:32

Hej.. Var ett tag sen..Vill bara säga att jag tror du kommer må kanonbra av lite ombyte och få ännu mer av din redan nu sprudlande livslust.Kärleken har väl ett finger med i spelet skulle jag tro.Brukar vara lättare att ta stora steg när man hittat ngn.Önskar dig *er*all lyckaKramCina / Brummelisa 30 nov 09:36

Vilka låååånga bloggar du har ;) / Wimsa 30 nov 15:13

Läste Munins blogg och lärde av dig:*avtryck* ;-) / Pova 30 nov 16:50

Bryt upp bryt uppden nya dagen gryrOändligt är vårt stora äventyr! / Kär-Stin 30 nov 21:21

Ang. Boye: Den mätta dagen är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst.Jag är förvånad att du inte kunde utläsa den djupare meningen i min blogg. Att skotta snö är inget problem för mig. Liksom Galina tycker jag faktiskt om att göra det. Men bloggen handlade om någonting annat."Perversa böjningar" *asg*Hoppas det gick bra på redovisningen. Robban / 1 dec 05:26

I livets villervalla vi går åt skilda håll.Vi hakar våra skyltar var morgon på vår grind,och talar om väder och vind.I livets villervalla så nära vi kan gå men så skilda från varandra ändå.(en förkortad version av Nils Ferlin min IDOL)Men vad jag vill ha sagt med det, är att livet går vidare! Trots framtiden känns otrygg eller främmande så är det dina steg som styr vart DU ska gå!Det är där du ställer dina skor som blir ditt hem inte VAR som förväntas att du ska känna dig som hemma!Med Galina som din kärlek kommer du/ni klara ALLT så jag hoppas innerligt ni ger varandra den respekt och kärlek som ni båda förtjänar.Jag har försökt och kolla in din andra blogg men jag fick bara en inblick(avudsjuk)i din eminenta samling av favorit vinyl?Jag häpnar fortfarande över din GODA musiksmak och ditt verbalaspråk som gör att jag känner mig som en analfabet (: Men sluta inte skriva på MSN(snälla)för jag är digoch din sida trogen,då jag använder den som kunskapsbas och inspiritation(vete f.n om jag stavade rätt där?)så Björn och Galina,givetvis hadetbäst så ses viute i det blå,da,dada,da,da Kramizar till er båda Ammie från Halmstad med de blå tonerna! / Ammie 1 dec 22:12

måndag, november 21, 2005

ÄNNU EN ANLEDNING FÖR RULLE ATT OGILLA HUSSES BLOGG – EN BLÅ TIGER!!!!!

Den här blåa rackaren hittade jag bland mina gamla länkar - men jag har glömt bort att släppa in honom i bloggen. Men nu börjar det bli kallt ute, så det är nog dags att lille Blucat får komma in i värmen. Jag har dessutom för första gången sedan starten bytt tapeter i bloggen - har bytt ut den mörkblåa mot en mer silverblå tapet med vintermotiv. Dessutom gillar jag ju att möblera om (vilket mina bloggarvänner nog känner till), så jag passade på att flytta om lite i bloggen också. Jag har dessutom gjort flera uppdateringar i helgen på min 'egentliga' hemsida ... sådärja ... tillbaka till böckerna!
...
Nog är det ganska skönt med en riktig struntpost i bloggen då och då ...


KOMMENTARER: 
Strunt post nej du han var ju jätte söt och oerhört viktigt att han blev insläppt tycker jag.Äntligen är jag tilbaka .Min msn har släppt in mej och min spa weekwend är över men jag lever på den ett bra tag till.Hoppas allt är bra kramar från en litentant / LillaTanta 21 nov 15:19

Jag hade faktiskt en exakt likadan en gång i tiden, men min var lila! / Natricia 21 nov 18:19

Egentligen borde ju jag hålla på med att analysera sönder "Functional Status and Coping in Patients with Oral and Pharyngeal Cancer Before and After Surgery"... roligt, va?:ds Kunde bara inte låta bli att kika in här hos dig.:) Vad snyggt det har blivit!:) Jo, jag gillade den förra designen vääääldigt mycket, men du har rätt: den här vintriga paletten är så ljuvlig, så julig...:) Och katten - jag förstår om Rulle tycker att husse har gått och blivit fräckt otrogen och vrång... hmm, har du tittat alldeles för mycket i den där boken du fått i present?:DNä, du får naturligtvis adoptera hur många katter som helst, jag avstår: det räcker med barn, vet du.:ds Och att sedan barnen har tjatat sönder mina öron ("vi vill ha katt, eller, om du vill, så får du ha Björn och vi får Rulle" :D:D:D) hjälper inte! Har du uppdaterat hemsidan också?:) Frestelse, vik hädan, jag måste ju läsa juh...:ds Tja, vi får väl se, natten är låååång...:):):) Men först ska jag titta på Cityakuten för att på ett illustrativt sätt lära mig den där functional status and coping.:dLove you, BeJi, du är bäst!:):):)P.S. ring mig, om du vill - men inte när det är Cityakuten!:P:D:S / Galina 21 nov 20:49

Lydde ju ditt råd omedelbart och adopterade två små husdjur, ganska olika katterna, så att de inte skulle bli avis. Lydde också ditt råd att köra en liten "struntpost". Nog så befriande. Men det blev lite kreativitet också...Av dig har jag också fått idén med filelodging (fast jag vet att du inte är ensam i världen om det). Få se nu om det är några fler idéer jag har snott...? Nä, jag har inte kommit till det där med 78-varvare, än. Jag har dock lyssnat lite mer på dina låtar (och andras). Gillar väldigt mycket när du sjunger "Frida i vårstädningen". Där kommer din djupa röst verkligen till sin rätt och i din "Guano och kottar" (var det så den hette ?) tyckte jag mycket om det lite rockigare , eller bluesigare sättet att sjunga. Passar dig jättebra !Tack för nu ! Vi hörs ! / Millroll 22 nov 17:01

En sån liten blå en!Fast jag tror jag nöjer mig med de där jämra mössen som flyttat in ute på landet. . . .;-)HAr för övrigt hämtat ner och lagt in omslaget du snackade om.Tjusig dam! / Aniara 23 nov 04:30

En liten påminnelse om att man BÖR läsa texten i bloggarna innan man förhastar sig :) Jag gick och tvättade glasögonen två gånger i tron om att det var därför färgen...:) Skoja bara, fint blev det här och ljust mitt i vintermörkret! Bra att kissemisse fick komma in i värmen.Jo, det du skrev hos mig stämmer förståss väldigt bra. Men jag uttryckte mig lite klattigt i min upprördhet. Journalistiken i själva artikeln var god och mycket bra men den chefsredaktören som godkänt rubriksätttningen måste ha gått i sömnen eller på nåt annat vis befunnit sig på okänd planet :) Det är alltså rubrikerna ( och det är inte första gången...) jag reagerar väldigt anti mot nu för tiden. Jag vet att det är ett av sätten att vinna försäljningsiffror, men det börjar bli mer än lovligt oetiskt att sätta sådan rubriker. Det förstör väldigt mycket av respekten hos människan.Jösses, jag kan inte vara tyst IDAG HELLER :) Det måste bero på att jag just följt den politiska debatten på tv. :) Kram o pussMunin in Revolution ( as usual...he he) / Munin 23 nov 11:24

Förresten, får jag hämta Rulle och blogga honom?? I min andra poesiblogg...jag tänkte dikta lite om mina gamla kattisar och då tänkte jag använda söta goa Rulle som förord :) Om jag får för dig alltså, Han är så himmelens go..liksom husse ( strömming hit och dit he he...)Munin igen! / 23 nov 11:28

Tack Rulle och Björn, jag börjar med att försiktigt bära Rulle över till min dator i Familjemappen, därefter får han vila en stund i ordinarie bloggen tills min "dikt" är redo :) Kram och tack, nu lyfter Rulle o jag...flax/ Munin 23 nov 13:55

TRevligt med en ny färg men det kvittar egentligen för jag tycker att det är trevligt att kika in här hos dig ändå. Ha nu en trevlig helj & tag hand om katten din, Kramizz Fia. / Smultrondroppen 24 nov 12:06

Oj oj vad här var renstädat och ordningssamt ... snyggt och fräscht må jag säga.Kram till Dig, Rulle och Blå Bloggar Tigern ;-)AnnA / Anna-Lys 24 nov 19:59

OK, men blir det inget mer vinyl här nu...? / Millroll 25 nov 22:02

Jaha - och han är visst upptagen med sin katt och sin tiger och kanske Himlens Ljus!?Ha det bra, herrn!=) / Aniara 26 nov 14:04

Strunt o strunt. Din akademikerfasad rämnar, som du sa. *HA*"Gökunge" *asg*Men hör du, tack för kommentaren i min blogg. Den var ju helt JÄVLA enormt bra. *Ler som Rulle*Originalet är alltid bäst?Anton M:
http://www.filelodge.com/files/hdd3/44163/can_i_play_with_madness.mp3versus Iron M:http://www.filelodge.com/files/hdd3/44163/Iron%20Maiden%20-%20Can%20I%20Play%20With%20Madness.mp3Ha en fridfull första advent och klappa Galinas rumpa från Roberto med stora trucken. *ROFL* ;-P / Robban 26 nov 15:35

Hej Björn! Har varit ofrivilligt borta en vecka p.g.a. data-krasch, men nu är jag åter med förnyade krafter! Önskar dig en trevlig 1:a advent! Kram! / Fatou 26 nov 20:37

HA HA AH , vilken meees du är. NärååVaddå, syftningsfel,eller? *såg minst ett i din kömmentar*Pröjsar per radJag snackar om STOR truck med LÅNG gaffel. Jävligt svårt att klyka, va? *asg* / Robban 26 nov 21:10

Töp aren dä jeee. Inte ens Thor och Åke fattade vad han snackade om. Undertecknad har alla fina beredskapsfilmer på VHS. Sickan, Elof, Thor, Åke, sicket gäng.Jag är lite inne på Julia Ceasar också. Vilken kvinna. *Gillar människor som tar artistnamn, typ Yngve Malmsten*Kram som fanMunin o Imago / Robban 26 nov 21:54

Kommer med ljus till staken :) Gla första advent till dig och Rullis! Kram/ Munin / 27 nov 10:31

Älskar katter så en blå åh så söt. Kram Agge / 27 nov 12:32

lördag, november 19, 2005

BREAKING RECORDS …


OK … jag erkänner … jag har varit otrogen … mot ”Björns Blåa Blogg”. Det var ganska väntat med tanke på att vi tittat lite snett på varandra under en längre tid. Nät jag klickat mig in i bloggen har jag mött den där långhårige rödlätte glasögonormen som tittat småsurt mot mig, och gudarna vet vad han har tänkt. Själv har jag bara tänkt: ’Åh! Jag vill gå någon annanstans! Jag vill göra något nytt, roa mig med de som jag brukade roa mig tillsammans med pre-Björns Blåa Blogg’. Till och med pre-Bredbandsportalen (de som hängt med ett tag vet vad jag menar med det). När jag var nybliven Internetsurfare hade jag mycket kontakt med samlare av 78-varvare från hela världen genom mailinglistan ’78-L’, men de intensiva studierna gjorde att jag klev av den verksamheten, men nu längtade jag efter alla de egendomliga individer som ägnar sig åt samlande av 78-varvare, så jag skaffade en särskild mailadress för denna verksamhet och blev medlem på nytt – och det var som om tiden stod stilla. Det var samma gamla gäng härliga kufar från hela världen; Norman Field, David Lennick, Julian Vein, Stephan Puile, Kristjan Saag, Bud Black, Mal Rockwell, Han Enderman, Al Simmons, Dan Kjeldgaard och många fler. Ett härligt engagerat gäng experter som med liv och lust snabbt letar reda på den diskografiska information som jag själv inte lyckats hitta – och som med glädje svarar på alla dumma frågor som jag – den nyblivne skivsamlaren (7 år är ingen lång tid för dessa gentlemän) och lillpojken i sällskapet – ställer. Finns det inga kvinnor i detta sällskap då, kanske ni undrar. Jo, några få, omhuldade och älskvärda damer finns det. De är klart att de är omhuldade, för vem kan låta bli att älska en kvinna som gillar 78-varvare? Nä, just det, ingen!

I samband med denna comeback i 78-L-gänget, började jag leka med tanken att starta en blogg vid sidan av ’Björns Blåa Blogg’ (ett sk vänsterprassel). En engelskspråkig blogg med 78-varvstema – en blandning av gammal teknik och ny teknik m. a. o. Jag funderade först på att öppna ett nytt MSN-space, men beslöt mig att testa Blogspot i stället för att se om den bloggtjänsten krånglade lika mycket som MSN:s spaces. Hittills har det dock fungerat över förväntan. Kanske ’Björns Blåa Blogg’ flyttar snart till Blogspot i stället – vi får se. Jag vill ju inte bara radera bort alla 77 bloggposter (inklusive alla fantastiska kommentarer) som jag skrivit under månadernas lopp. Jag får se hur jag gör.

En uppdatering har efterfrågats. Ingenting särskilt har hänt. Jag har suttit och läst material för mitt kommande specialarbete och suttit och skrivit och sörplat kaffe på nätterna. Dessutom har jag under lediga stunder roat mig med 78-L och 
mitt vänsterprassel. Det går utmärkt att besöka 'prasslet', titta på tjusiga skivetiketter, lyssna på udda gamla skivor och avnjuta min engelska språkbehandling ;-P. Det går att kommentera också i gästboken eller under bloggposterna. Anledningen att kommentarerna inte går in direkt är att jag skall godkänna dem först - detta pga väldigt många spam- och reklammeddelanden som annars lagts in som kommentarer innan jag gjorde den inställningen. Första kommentaren var ett erbjudande om låga priser på Viagra - vilken fräckhet! Men 'riktiga' kommentarer godkänns naturligtvis så fort jag läst dem.

Vid sidan av allt detta har jag fortsatt med den stora skivutrensningen som jag påbörjade för ett par månader sedan. Ca 200 vinylsinglar har rensats bort, över 200 78-varvare och tidigare i höstas plockades närmare 1000 LP bort från samlingen. Tro inte att det är med tungt hjärta utrensningen sker; den skulle ha skett för flera år sedan. Det är först nu jag fått lite motivation (och tid, för den delen) att genomföra operation utrensning. När jag rensade bland 78-varvarna roade jag mig med att slå sönder ett antal som hade lite sprickor och skavanker – samt några till bara för mitt höga nöjes skull. Det är faktiskt riktigt roligt att slå sönder 78-varvare – om de bara är skräp vill säga – lagom kul när en raritet råkar gå sönder – vilket händer, även om det inte är så ofta. Några blir kanske förfärade över denna osentimentalitet, men många samlare känner på samma sätt. En av mina 78-L-vänner sa en gång om någon grammofonsångare som han inte gillar (jag tror sångaren var Mario Lanza): Hur gör man för att som bäst njuta av ljudet från en 78-varvare med Mario Lanza (om det nu var honom)? Man slår sönder den mot ett bord och njuter av ljudet när den går i bitar.

Därav titeln ”Breaking Records” (också namnet på en bok som jag läser just nu), vilket ju både kan betyda ”Slå rekord” och ”Ha sönder skivor”. Denna höst har nämligen slagit rekord på många sätt. Inte nog med att skivsamlingen för första gången i mitt liv minskat i storlek, det har ju hänt en hel del annat också som jag aldrig förväntade mig skulle inträffa. Jag behöver nog inte gå in så mycket på det området, även om jag anar att de flesta hellre läser när jag skvallrar om mitt privatliv och om himlens ljus, än när jag skriver om mina skivor – men man skall inte alltid ge publiken vad de vill ha. Himlens ljus skiner alltjämt sina varma underbara strålar över den heliga källan. und so weiter...

Si så där ja. Det var den 78:e bloggposten (78! Vilket sammanträffande!), och ”Björns Blåa Blogg” närmar sig sin halvårsdag om några veckor. Numera lite ärrad och rynkig, men dock vid liv. Och ännu är vi någorlunda sams – jag och bloggen.


KOMMENTARER: 
SKönt att se att du är alive and kickin' !Rensa är väl förstås en nödvändighet, även för en samlare. Men helt lätt kan det inte vara.Fast hm, förstår inte riktigt det där "breakandet".Alltså jo, när de är trasig och så, skivorna. Men de hela - bara för skoj skull . . . Alltså, det måste ju även finnas folk som bara ääälskar tenoren Mario Lanza (om det nu var han) och som kanske också samlar på 78 varvare och som skulle bli överlyckliga över att få tag på skivor av just honom . . .;-) / Aniara 20 nov 02:32

Älskling,jag förlåter dig detta vänsterprassel med lätt hjärta.:d Men skulle det vara DU som roat sig med att breaking Mario Lanza, lovar jag att jag skulle ha gjort slut på fläcken!:/ Vilken fräckhet, vilken dålig stil!!!:S Och Aniara har ju rätt: kunde inte monstret helt enkelt ge bort skivan till en normal samlare!?:PRäcker inte det med en svensk blogg, ska det vara en engelsk sådan också?:ds Nåja, bara du hinner med mig, så får du i övrigt ägna dig åt vad/vem somhelst, t o m åt de omhuldade 78-varvade damerna.:D Själv har jag försökt skriva det där brevet (det som du benämnde "den som väntar på något gott..." :ds), men det kommer något annat i vägén hela tiden... Vi får väl se hur det blir med det framåt natten...:)Love you, BeJi!:):):)P.S. erbjuder de Viagra!? Kunde de inte erbjuda en utsökt choklad i stället? Eller tror de att man bara går omkring och tänker på DET hela tiden!?:P:D:S Pusspuss, vi hörs!:) / Galina 20 nov 14:53

Hej Björn och tack för ditt välkomnande!Jag söker GALINA,om det är OK?...hallå,växeln,hallå,hallå/hehe.Du söta, rara-jag läser dina passionerade, fina kommentarer lite varstans(inte minst hos "diamanten"-du vet!)"kexet"här.mikael "need you",-han verkar helt förkrossad...LYCKA TILL med en UNDERBAR framtid Du och Björn!!!(han verkar nästan lika go som Du*L*)PS.Tack Björn för en underbar "nostalgi-tripp"-lyssnade på luleåpojkarnas version av "att skiljas är att dö litegrann",den har jag dansat"sista dansen" till ,många gånger, uppe i grängesparken./ha de´ / 7557Kex 20 nov 23:04

Ja du vännen det verkar som om du & svärfar har en del gemensamt när det gäller musik för han samlar på allt vad musik heter & han skulle säkert veta vad det är för musik du lyssnar på. Själv tycker jag oxå om musik men av de du nämnt här ovanför så är det nog bara Nordman jag kände igen *garv*. Ha nu en underbar vecka Kramizz Fia. / Smultrondroppen 21 nov 11:17

Halloj..Bra att du inte helt sviker dina gamla intressen och vänner.. Har själv också börjat ta vacklande steg ut från blogg,msn och all annan internet värld..Kommer inte svika bloggen och msn vännerna men har insett att jag suttit här allt för mkt.NU har jag dessutom en linte Ozzy att ta hand om.. Han kräver sin tid minsann..*fniss*Men det är bara bra.. Jag kommer ju ut o rör på mig och men en liten hund i släptåg är det alltid ngn som stannar o växlar ett par ord. Inte dumt när man bor på ny ort och inte känner ngn knappt. Lycka till med allt du håller på med.. Din blogg är bara så GREAT.. KramCinaPs.. skickar med en hälsning till kärleken.. / 21 nov 11:38

Hej!Gillade bilderna med musik-BeJi!Ja, det kan nog vara bra att ta semester från bloggandet, och från skrivandet. Jag märker att det ofta blir roligare när man gör det man känner för just för tillfället, hur gärna man än vill att det ska gå att pressa fram kreativitet. / Natricia 21 nov 18:18


Med tunga tryck på datorns tangenter vill jag skriva några rader! Jag har efter en arb.olycka och två operationer varav en steloperation så ont ibland så det finns ej ord att beskriva med! Men blev så glad att du tackade för visiten jag gjorde på din sida för ett tag sedan ( : Du har en bra MNS-sida märks tydligt att du behärskar ord och har lätt för att iaktaga och formulera(impad) Sen blev jag helt andlös över ditt val av favoritartister kan bara hålla med.Och det värmde i mitt blå hjärta!Och när du skrev att du börjat lyssna på blues så smått igen,da,da,dada!Då ville jag bara gå in och kolla din sida och nyfiket smyga omkring och läsa.Senast hade du träffat en dam som du såg ut och ha det väldigt mysigt med och jag hoppas ni har det lika bra idag! En kvinna och en gitarr har många likheter, de måste båda hanteras med fingetopp- känsla! Våra själar är som strängar knäpper ni för hårt går vi av men spelar ni för löst låter det ingeting. Min första kontakt med bluesen var att min bror(sedan 1994 död)ofta satt på kåken!(OBS! INGEN ROMANTISK OMVANDLING ELLER FÖRSKÖNING AV ETT LIV I HELVETET) men han hade absolut bluesgehör han lyssnade en,två gånger sen återgav han det på gitarr.Men poängen var att när jag frågade honom vilka ackord han drog så visste han inte alltid! För honom var känslan viktigast. Så när jag frågade ifall han ville lära mig(jag var ca 16år när jag började känna min bror,han satt inne eller flydde) sa han lyssna syrran,lyssna och lär.Det var då jag började lyssna till känslan!!Vilket fall som helst är blues för mig en känsla en inre vibration som ger anden en kick ( : Men annars tycker jag om all musik som har en text eller som musikikaliskt tilltalar mig! Men blues är öden som än idag är och finns runtomkring oss åt höger, vänster, norr eller söder det spelar ingen roll! Den är känns ändå blå!Och du min vän är den som jag gillat mest när jag kollat runt i bloggens värld och jag håller fullständigt med dig om att livetbestår mer av än en skriven blogg.GO´NATT FRÅN AMMIE PÅ V-KUSTEN Å HADETBÄST UPPE I NORR SES BILDLIGT TALAT SEN! / Ammie 21 nov 23:58

Du har fullt upp med andra ord ;) Kul att du gått in i förändringens vindar! Och du...alltid kul med foton! :)Kramen! / Jenny 24 nov 08:43

måndag, november 14, 2005

45 RPM

Tjolahoppsan! Jag har tagit några dagars semester från alla sorters bloggarverksamhet och det var nog nyttigt. Funderade faktiskt lite på att stänga den, men nöjde mig istället med att ge f-n i den under en kortare tid. Bra beslut, eftersom jag trots allt är mycket förtjust i mina bloggarvänner, och inte gärna vill tappa kontakten med dem. Dessutom har jag ägnat sista tiden åt att göra något vettigt i min Historiekurs – jag har påbörjat en egen fördjupning kring ett ämne jag tycker är skojigt: den tidiga grammofonindustrins framväxt (låter kanske torrt för gemene man, men jag kanske skriver lite om detta i bloggen senare – har hittat lite skojiga saker, som nog inte hör hemma i mitt ’seriösa’ fördjupningsarbete). Jag har även tillbringat måndagen med att kriga mot ett envist spyware – men jag TROR att jag lyckats ha ihjäl fanskapet nu.

Annars har jag under kvällen kopplat in min Lencoskivspelare till datorn och testat föra över lite vinylljud till datorn – och det var DÅ jag fick idén till denna kåserande musikbloggpost. Jag har tittat och lyssnat lite på gamla vinylsinglar, vilket har varit trevligt – även om jag egentligen inte är alltför intresserad av singlar – till skillnad från många samlare. Nu tyckte jag dock att det vore kul att skriva om några vinylsinglar och dessutom lägga in ljudet från dem för nedladdning i denna bloggpost.

Jag börjar med en mycket sällsynt EP med favorit­dansbandet Ingmar Nordströms. De spelade in denna skiva 1965 – ett par år innan de blev professionella musiker – och nästan tio år före genombrottet med alla Saxpartyskivor. Låten som går att ladda ned är titelspåret från EP:n ”Hålligång kära bröder, hålligång”, och jag har fastnat för den låten för att den är ganska morbid för sin genre – jag vet inte om Nordström och pojkarna försökte nå Svensktoppen med denna inspelning, men kan tänka mig att den nog var lite för svart för den populära skvallistan. Musik och Text står det gåtfulla paret ’Ken Wall – Mecka Lind’ för – vilket onekligen låter som pseudonymer – någon som känner till dem? Denne Ken Wall står även som arrangör till låtarna på skivan – så det KAN vara en pseudonym för en av medlemmarna i Ingmar Nordströms – men det är bara en gissning. Den snygga omslagsteckningen är för övrigt gjord av Cacka Israelsson – Ja, just DEN Cacka – han med ’Gamle Svarten’. Cacka har illustrerat och designat åtskilliga skivomslag under årens lopp.
På 1980-talet lyssnade jag alltid på radioprogrammet ’Plattityder’ med Bengan Wittström och Kjell Alinge – dels för att jag gillade deras vansinniga dialoger, men även för alla de sällsamma skivor som spelades i programmet. En gång spelades en låt som hette ’Norrlandspölsa’ – och den låten stannade kvar i mitt minne långt efter det jag hörde den (vilket bör ha varit 1985) – och nästan tio år senare hittade jag skivan där låten fanns. Före fyndet visste jag inte vem som sjöng, men det visade sig vara en revyskådespelerska och sångerska vid namn Mari Ade. Jag vet inte så mycket om henne annat än att hon deltog i ett par av Povel Ramels Knäppuppföreställningar – EP:n är för övrigt utgiven på Knäppupp-etiketten. Jag tror att hon kom ifrån trakterna av Östersund, men annars vet jag inte så mycket – vet inte om hon lever idag. Men i vilket fall som helst – den här piggelina twistlåten ’Norrlandspölsa’ tycker jag än idag är riktigt medryckande och rolig.
Jaha, vad kan man annars lägga in för fyrtiofemma? Kanske en med sångaren Anders Börje – har för mig att min gode bloggarvän Robban efterlyst någonting med honom för en tid sedan. Anders Börje finns för övrigt på flera 78-or i min samling – har bl a hans debutskiva från 1942 – men Anders Börje var aktiv som artist långt in på 70-talet, och han kämpade alltid för att få sjunga visor – även om skivbolagen under stenkaksepoken hellre såg att han sjöng reguljära schlagrar. Men när visvågen började rulla in över Sverige på 50-talet och 60-talet kunde Anders Börje göra åtskilliga fina visskivor. Han var högt aktad bland yngre vissångare under 60-talet – och han blev den som fick äran att göra det allra sista framträdandet på Vispråmen Storken innan den såldes 1969 – och då var ’Vid Färjestaden’ en av visorna han sjöng. ’Vid Färjestaden’ ligger väl för övrigt lite i gränslandet schlager/visa och texten är skriven av den tämligen bekante skalden och akademiledamoten Erik Axel Karlfeldt.
Från Karlfeldt tar vi nu ett gigantiskt galtasprång till något helt annat, och om Anders Börje-skivan var till viss del ägnad åt Robban, så är denna skiva ägnad åt en annan bloggarvän – nämligen … äh! Det är ju uppenbart, så det behöver jag inte ens skriva … vem är det som blir dundernostalgisk bara man nämner en viss ort i norr? Nåväl, denna singel innehållandes kampsången ’Vårat Gäng!’ gavs ut i samband med att Luleå Hockeyförening gick upp i Elitserien 1984. Då var LHF Sveriges mest uppkäftiga lag, till skillnad från det inavlade eländet till lag det är idag. Denna låt representerar LHF när det var som livligast på ståplatsläktaren ’apberget’ i Ishallen ’Delfinen’ (numera COOP Arena – bläääurrrk!). Bland musikerna som hörs på skivan kan bl a de fd Rekyl-medlemmarna Dan Bergman (sång) och Rolf Hedberg (saxofon) nämnas. Sven-Erik Omberg som var slagverkslärare när jag gick i grundskolan spelar trummor och mannen bakom låten (’mästerverket’) Bengt Wikström, spelar bas på inspelningen.
Apropå Luleå, så finns det en singel i min samling som vållat mig en hel del huvudbry under årens lopp, nämligen denna obskyra utgåva med dansbandet Luleåkanonerna. När jag själv var som mest aktiv med att spela frågade jag nästan alla lite äldre Luleåmusiker som jag kom i kontakt med (vilket var ganska många) om de hade hört talats om eller om de mindes Luleåkanonerna – men nix pix. Inte heller när jag visat upp omslaget har någon sagt sig känna igen någon av musikerna. Skivan är utgiven på det lilla Fittjabaserade skivbolaget ’Studio 7’ – som för övrigt spelade in ett antal olika norrlandsband – bl a Eneröds från Vilhelmina. Nu kan man ju diskutera den musikaliska insatsen av detta band, men jag tycker nog att jag har hört betydligt sämre skivor med betydligt sämre band – jag tycker inte att medlemmarna i bandet behöver skämmas för sin insats. Låten jag lagt in, ’Att skiljas är att dö lite grann’ är ett småputtrigt exempel på norrbottnisk dansbandscountry. Kom igen nu, Luleåkanonerna! Nu vill jag veta vilka ni var!

Inte vet jag om dessa skivor är särskilt bra - men nog är de ganska kul ändå.


Kommentarer: 
Roligt att du är tillbaka. Ikväll lät jag min man ta del av dina berättelser från musikens värld. Han är gammal diskofil som var samlare i hela sitt liv men pga sjukdom för 10 år sedan och ff har han slutat att lyssna på musik så vi har sålt det mesta av samlingen. Vi får fortsätta att lyssna i morgon för nu är det sen kväll.Har saknat dig men jag tänkte att du behövde nog ta igen dig efter din kärleksvecka :).Kram / Bigga 14 nov 22:49

*pust* Det var för väl att du inte stängde denna din blå blogg! Jag botaniserar här ibland, läser äldre bloggar, lyssnar på lite musik, har rätt kul.Att du behövde en viss återhämtningstid efter den ljuva veckan inser jag självfallet ;-)Anders Börje med Färjestaden hade jag på en 78. Inte ngn av de andra låtarna på din 45:a. Totalt hade jag c:a 10 78-or med Anders Börje. Dvs, det var min far som köpt dem, jag ärvde dem bara. Och sålde dem när jag inte längre kunde spela dem. Förresten blev jag så trött på att vända skiva ideligen. Jag spelar knappt mina 45:or ens.Lycka till med historiearbetet; att du skulle välja det ämnet är inte helt otroligt!Ha det trevligt själv (trots avståndet till Galina).Kram från Pova / 14 nov 23:37

You r back. Började fundera vart du tagit vägen om du höll på och gjorde nåt annat hela tiden. Haha. Kram Agge / 15 nov 01:00

Nä Beji!Spacet blir aldrig bättre än dess intressantaste medlemmar. Därför FÅR du inte sluta blogga!!!!Måste ner till pliktnivån i huset men hann ju se att något spännande finns att fördjupa sig i. Jippiee!!!Vissa människor kan komma och gå, känns det som, men Beji måste bestå!!!! (((Kramar från Soulway))) / 15 nov 09:02

Hej Beji!Tack för en intressant och givande musikstund. Din hobby är så förbaskat spännande mellan raderna, tycker jag. Just det där med texter och toner som varierar så mycket från tid till annan.Herregud vilken text till Hålligång Bröder. Jag höll på att trilla av stolen! Fanns det en tid när man vågade sjunga så??? Jomalaaijta! (Men för min del blev den ju nästan en befrielse att lyssna till;-)!!!Pölsatiden. När man sjöng om en så pass grå maträtt! Och Vårat gäng med stålet!(Kände näven höjas en smula!)Att skiljas känner jag igen och också Karfeldtsången. Din hobby är ju helt suverän. Den säger så oerhört mycket, tycker jag.(((Kramar från Lyan som lyser upp i byns mörker))) / Soulway 15 nov 16:33

God afton, Björn!Radioprogrammet "Plattityder" minns jag med glädje. Det innehöll verkligen humor i min smak. Vad trevligt att du har grävt fram en Anders Börje-inspelning. Jag kan läsa att Pova också tycker om AB. Det är som jag alltid har sagt; hon har gott omdöme, fruntimret. Egentligen är det inte så mycket JAG som gillar Anders Börje, utan mer min mor. Som jag berättade förut så hade hon och AB ett kortare kärleksförhållande. Men visst var han duktig. Jag har laddat ner många låtar och bränt en CD till mamma. Den tycker hon mycket om. Någon vanlig skivspelare har varken hon eller jag längre.Jag fann det kuriöst och intressant att Erik Axel Karlfeldt har skrivit texten till "Vid Färjestaden". Jag visste inte han ägnade sig åt sådan "lättviktig" poesi, men han kanske behövde dryga ut kassan. Efter att ha lyssnat på texten kan jag konstatera att den inte hör till Karlfeldts mest lysande alster, även om den inte är dålig på något sätt.Du har många guldkorn i din samling, BeJi. Jag hoppas att du har en bra försäkring. Affektionsvärdet kan tyvärr ingen försäkring täcka, men vi får hoppas att inget tråkigt händer din skivsamling. En varning för levande ljus kan vara på sin plats nu när det börjar närma sig advent.Den där "hejarlåten" lät lite löjlig, tycker jag. Å andra sidan har sådana sånger en tendens att göra det, oavsett vilket lag det handlar om.Coop Arena är ju ett alldeles utmärkt namn. Jag förstår inte vad du menar, Björn. "Bläääurrrk!"??Allvarligt talat så gillar jag inte när företagsnamn används i sportsammanhang. Idrotten förlorar sin själ på något vis.Men just namnet Coop kan jag stå ut med. Vi behöver all reklam och goodwill vi kan få.Jag kom att tänka på en sak. Först hette arenan "Delfinen" och nu heter den "Coop". Ser du kopplingen mellan "Dolphin" och "Imaginos"?Jag har lagt märke till att du har börjat använda svordomar när du skriver. Vadan detta? Utövar Galina dåligt inflytande på dig?Jag skojar bara, men jag tyckte faktiskt om när du skrev "torrt och korrekt".Jag är glad att du har "bloggen" kvar.Ha det bra.Robban. / 16 nov 19:15

Hej Beji!Nu har vi fått Vinterkänsla här. Frost på marken. Hur har ni det därborta?Senaste jag hörde från (ännu längre) norr så var det plusgader och snöfritt!Funderar du på emigration??? Kanske gymnaiselärare i Tensta eller Rinkeby? Tror du hade passat jättebra och kunnat göra ett gott arbete!!!Vad du än gör så är du min Favvokille!!! (Bara du inte börjar slå ned gamla tanter och stjäla deras handväskor!!!Läste att du börjat svära! Och man vet ju aldrig vars det slutar;-) (((Kramar från Soulway, Sessan och Bosse i Vinterskogen))) / Soulway 17 nov 07:12

Hej vännen är inne för att se att allt står rät till trotts att jag kan tänka mig att du går på rosamoln. Önskar dig en trevlig helj Kramizz Fia. / Smultrondroppen 18 nov 12:12

Tjong i medaljongen, här kommer jag så äntligen farande som skjuten ur en kanon :) Mitt i natten förståss, men va fasen tiden räcker ju aldrig till! Och visst, du känner mig ju rätt bra nuförtiden och får in en klockren träff på nostalgikänslan :)Jag har inte hört Luleåkanonerna förr däremot. Men jag vet inte, jag tycker jag känner igen melodin nånstans ifrån. Jag KAN ha hört den för min kompis Maggan, var hajsing på den här typen av musik. Jag är inte kunnig på den här genren, men jag måste säga att jag får lite lätt nostalgirysning iallafall. Jag är ju lite av en Rocker...både hårt och hmm..icke hårt :) men nog myser jag allt till sånt här. Hemtrevligt och VÄNLIGT vilket själen så väl behöver..gärna ofta också!!Det var längesen jag tittade till dig nu...det är med glädje och värme jag läser "Tidig fredagskväll i slutet av oktober". Du har blivit så annorlunda sista tiden, så öppen och sprudlande! Det smittar Beji! :) Jag blir mycket glad av att få se och känna din och Galinas verkligehet. Väldigt generöst att bjuda på det...Vill också passa på att tacka å min sons vägnar för födelsedagshälsning!!Kram lille gubben och kela lite med Rulle från mig...är så kattsugen just nu. ( Shorty håller på att ordna sig en kattunge...kan knappt vänta...) Kram igen// Munin *tassar* vidare... / Munin 19 nov 01:00

Vilka gamla godingar ! Jag har inte lyssnat av alla än men jag ser fram emot Anders Börje...Var får du allt ifrån ? Kul att ha dig tillbaka, dock, och tack för inlägget hos mig häromsistens. Kan hålla med om att Puccini är lite sockersöt, men inget går väl ändå upp mot Ingvar Nordströms, eller...? / Millroll 19 nov 16:32

Ja, men det är ju klart att han heter Ingmar, ser jag nu !Och det var väldigt underhållande att höra alla låtarna, även Anders Börje. Vilka arrangemang man gjorde på den tiden ! Inget slarv där inte ! Men Norrlandspölsan gillade jag mest. Nästan lite Britta Borg-feeling (Hette hon inte så ? Blir plötsligt osäker) över henne. Förstår att Povel fastnade...om han nu gjorde det ?Har lyssnat på några av dina egna låtar. Också mycket bra. Du sjunger fint !Tack och hej ! Cajsa Román från Tappra Mödrars Kapell har gjort och sjunger "Hull och hår". Inte känd, men bra !Ses och hörs ! Tack och hej ! (PS Är mycket dålig på namn och skulle mycket väl själv kunna kalla Puccini för Giancarlo i förnamn. Men det det gör kanske inte så mycket. Han är ju ändå död. DS) / Millroll 19 nov 23:47

måndag, november 07, 2005

DEN BÄSTA VECKAN I MITT LIV …



Tidig fredagskväll i slutet av oktober.

Jag vek ihop min nyinköpta läsanågotlättsamtförattfördrivatiden-Expressen, stoppade ned den i min gröna systemkasse innehållandes en flaska sydafrikanskt rödvin (Two Oceans) och en väl inslagen liten bukett med tre gula rosor. Jag ställde mig upp, tittade på klockan (18:12) och lämnade Busstationen ’Loet’:s väntsal och gick ut i nattmörkret för att inandas den milda höstluften. Det blåste lite, men var inte särskilt kallt. Snön som föll för några dagar sedan hade smält bort. Jag vandrade fram och tillbaka utanför väntsalen samtidigt som tusentals saker hände i mina tankar. Jag tittade då och då på den stora klockan ovanför väntsalens ingång och till och från kastade jag ett getöga på de digitala ankomsttavlorna. ”Snart är hon här”. 18:20 skulle hennes buss från Sundsvall nå Loet – Luleå Busstation och nu var det bara några minuter kvar. Jag gick en snabbvända runt den kinesiska restaurangen som ligger alldeles intill Loet. Nu var klockan 18:20, men ingen buss verkar vara på ingående. Nu började det nästan bli olidligt. Bara ett enda ord dök upp i mitt huvud och det var naturligtvis ett engelskt ord (är man anglofil så är man): ”AGONY”. Flera minuter gick och ingen buss syntes till, men plötsligt rullade en buss stillsamt in mot Loet, en buss med nr 100 … hennes buss! Den var försenad, så den stannade inte där den brukar stanna för att släppa av folk, utan den fortsatte mot hållplatsen där nya passagerare skall stiga på. Människor började strömma ur bussen, men ingenstans såg jag en kvinna med röd jacka. JO! Vänta lite, där skymtade jag en röd jacka som försvann in bakom en pelare … och där kom hon fram igen … det var hon! Det var faktiskt hon! Jag kände igen henne fast jag bara sett två foton av henne … två mobiltelefonfoton dessutom – alltså inte särskilt högupplösta … men visst var det hon! Hon såg mig och vi möttes i en varm men förvirrad kram och en lite vilsen kyss. Jag hörde hennes röst, som jag hört åtskilliga gånger per telefon. Tidigare har jag tyckt att hennes ansikte och röst inte riktigt passat ihop, men nu märkte jag att hennes röst och hennes ansikte gifte sig likt god mat och ett gott vin. Det var faktiskt hon! Hon var här! Hos mig!

Lite enkelt småprat som nästan fullständigt lämnat mitt minne … hon frågade om det var långt att promenera från busstationen till mitt hem, och jag svarade att det var en timmes promenad, men hon ville gärna promenera eftersom hon suttit i timtals på den där bussen. Vi började promenera, men fick stora problem när vi skulle ta oss över Malmuddsviadukten, då den var fruktansvärt isig och livsfarlig att promenera över. En stolle på cykel halkade omkull mitt framför våra näsor (dock utan att skada sig, tack och lov) och flera andra halkade runt på det friktionsfria underlaget. Vi beslöt oss för att vända om och ta bussen trots allt – det vore ju ingen lyckad början om någon av oss halkade omkull och blev skadad. När bussen kom betalade vi båda två ungdomsbiljett – inte för att vår kärlek gjort att vi plötsligt ser ut att vara ungdomar igen, utan för att bussbolaget LLT (Luleå Lokaltrafik) hade en särskild kampanj den veckan då alla som åkte med den linjen fick åka på halvbiljett. Fast nog kände man sig som en tonåring igen, där vi satt längst fram i bussen och småpratade om ditt och datt, bl a om en reklamaffisch framför oss om en aktuell biofilm.

Vi klev av bussen och började promenera den korta biten till min lägenhet. Jag minns att jag tänkte att: ”nu blir det intressant att se Rulles reaktion”. När vi steg in i hallen och började hänga av oss kläderna kom ingen Rulle och mötte oss (för det brukar han sällan göra). Rulle låg i sin fåtölj och fick en obeskrivligt förbryllad min när hon gick bort till honom och hälsade på honom … och sa hans NAMN … ”HUR kan hon veta vad jag heter … och VEM är hon?”, såg det ut som Rulle tänkte. Men efter lite förvirrad tystnad satte Rulle igång sitt vanliga spinnande – men det tog lite tid innan jag tror att han greppade situationen. Hon plockade bort pappret runt rosorna, beskar stjälkarna (heter det så?), och satte dem i en vas. Sedan stod vi bara och kramade varandra en låååååååååång stund. Eftersom vi är ganska olika långa kunde jag vila min haka på hennes huvud och när vi skulle pussas och kyssas fick jag ställa mig i en lite egendomligt kutryggig ställning och böja på knäna, men vad gjorde väl det? Hon hade tagit med sig strålande fina presenter, till mig, till min mor och till min mormor. Otroligt generöst och omtänksamt! Jag fick bl a tre DVD-filmer, bl a den beryktade filmatiseringen av ”Caligula” med Malcolm McDowell, en tjock bok med ett mycket trevligt tema (erotik i konsten), och några chokladkakor av det välkända (bland hennes läsare) märket ”1848”. Rena rama julafton med andra ord, men den bästa tidiga julklappen var ändå hennes närvaro – vilken lycka. Hon ville att jag skulle se TV-program som sändes samma kväll om sångerskan och kompositören Oum Kalsoum (osäker på stavning), som jag vet att hon nämnt flera gånger, men som jag själv annars aldrig har hört talas om. Vi tittade på programmet och lyssnade på Kalsoums innerliga sånger och för västerländska öron säregna sångstil. Sedan ville hon att jag skulle lägga på en skiva att lyssna på samtidigt som vi hade det lite trevligt i min mjuka soffa. Bara för att ’jäklas’ lite med henne plockade jag fram mitt nyinköpta exemplar av AC/DC:s ”Back in Black”, men den ville hon absolut höra. Jag frågade henne om hon menade allvar och det gjorde hon. Så vi spelade skivan och konstaterade att det var väldigt välspelad och innerlig musik som har klara musikaliska kvaliteter. Samtidigt kunde jag inte låta bli att le åt det faktum att vi satt här efter flera månaders cyber- och telefonkontakt i min soffa och gosade och kelade till AC/DC. Lite grann av en högoddsare, får jag nog säga.

När hon ville göra sig i ordning inför kvällen ockuperade hon först mitt badrum i närmare 45 minuter, och jag kunde konstatera att jag sedan inte riktigt kände igen mig i mitt badrumskåp. Det verkar tydligen vara ett stort projekt för kvinnor att göra sig i ordning såväl på morgonen som på kvällen. Jag tänker inte skriva ingående om vår första natt tillsammans (lite privatliv måste vi ju få ha, eller hur?), men den var underbar … och jag kunde inte sova på hela natten. Jag låg vaken långt efter hon hade somnat och lyssnade på hennes andetag. Fortfarande begrep jag nog inte riktigt att vi äntligen hade träffats och att hon nu låg nära mig i min meterbreda säng.

De följande dagarna var fulla med små och stora händelser som gjorde de sex dagarna som vi tillbringade tillsammans till den bästa veckan i hela mitt trettioåriga liv. Jag kan inte direkt påstå att jag gjort så mycket reklam för Luleå – ingen sightseeing att tala om – bara ett besök ned i källaren i Luleås mest mysiga café i femtiotalsstil ”Take Away”, två besök hos modern (de fann varandra direkt – men vem hade väl trott något annat?) och ett besök av mormodern och kompisen Roger. Annars var det hon och jag … och Rulle förstås. Rulle var nog lite betänksam den första dagen, men sedan började den trolösa katten lika gärna söka sig till henne. Så Rulle (eller ”Rulle-Bulle” som hon kallade honom – ett gammalt smeknamn som jag faktiskt också brukar använda ibland – men det visste inte hon) anpassade sig helt och hållet. Efter några dagar kunde han komma och ogenerat lägga sig nära oss när hon och jag hade våra mest intima stunder. Han ville OCKSÅ ha gos!

Det kändes melankoliskt när vi skiljdes åt en vecka senare (efter flera fantastiska dagar och nätter), på fredagsförmiddagen, men ändå kunde jag inte låta bli att känna en enorm lycka när jag tänkte tillbaka på vår vecka tillsammans. En vecka av nära kontakt och kärlek. Jag kan skatta mig lycklig att jag träffat en så underbar kvinna som Galina, för hon är rent ut sagt fantastiskt underbar. Jag har aldrig tidigare sett någon med ett så harmoniskt ansiktsuttryck – vilket kan anas på fotot i förra bloggen – inte ens en kattunge som man kliar under hakan kan se så tillfreds ut. Hur gör hon egentligen? Galina är spontan, ömsint, passionerad, vacker, generös, gosig, omtänksam, gladlynt, pratglad, intelligent, humoristisk, positiv osv osv osv. Hon har en ljus och melodisk röst, med svag rysk brytning och en liten tendens till stamning, ett bubblande skratt och hennes nyckelfras verkar vara: ”Det är ju Uuunderbart!”. En levnadsglad och positiv fras som kan gälla allt möjligt. Jag har själv börjat överanvända ordet ’underbart’ på senare tid har jag märkt – utan tvivel inspirerad av världens underbaraste kvinna.


KOMMENTARER: 

*he he* What can I say, Björn? Jag har ju redan gratulerat er. :-)Härlig kärleksförklaring. / Robban 7 nov 16:10

Ja du Björn... det låter som om du blivit offer och tilllikaså träffad av Amors pilar...Det är bara att njuta så länge det varar.Good Luck! / Josef 7 nov 17:26

Inget att be för: Flytta ner till Hufvudstaden på momangen!!!!=) / Aniara 7 nov 19:48

Apropå Love BugJa, det är minsann inte bara hääär den slagit till!!Ok nej, hellre låta den leva!!Kanske sprider sig till fler!!=) / Aniara 7 nov 19:53

Hon låter ju fullständigt ...underbar!! :) Härligt att ni haft det så mysigt, jag snyltar lite på eran känsla och dansar iväg lite smått förälskad jag med! *S* / Jenny 7 nov 20:19

lycka till båda två! o du har helt rätt när det gäller kontroll, fulsprit o effekter av den samma. / Texasalbino 7 nov 21:06

eeeehh... ööööhhm... :DÄlskling, vad kan jag egentligen säga, förutom "Är det verkligen mig du pratar om?!" :D Skulle Jag vara en sådan där fantastisk kvinna som du beskriver???:):):) Av alla de adjektiv du använder finner jag bara två som passar på mig - spontan och pratglad.:ds Allt annat känns liiiite väl överdrivet...:)Well, du har faktiskt lyckats med den omöjliga bedriften att få mig att rodna - förvisso mer av förtjusning än av förlägenhet, men ändå.:d Jag blir så varm om hjärtat när jag blickar tillbaka på veckan som gått... Jag älskar dig så! (visst uppför man sig som en fjortis :ds)...P.S. Tack, alla vänner, för era varma ord och lyckönskningar! Förlåt att jag varit så dålig på att tacka er, men jag kommer att dyka upp hos er, i bloggar menar jag :d, när ni minst anar det, och härja fritt som jag brukar göra.:d Och - sorry - min egen blogg har gått i graven, så ni kan inte lämna några kommentarer där... men skriv gärna här hos Björn!:D / Galina 7 nov 21:41

Woho! UNDERBART! Ååh. Vad jag vill bli kär nu. Vad jag är glad för er - och jag håller med Aniara, NER TILL STOCKHOLM MED DIG!!!!!!! NUUUUU! :D Mer lycka åt folket! Och tack, tack, tack, tack osv för kommentarerna på min novell. Jag blev så glad - var tvungen att visa för pappa. Tacktacktack! :) / Mattlo 7 nov 22:39

Underbart! HELT UNDERBART!Jag har precis skrivit en egen liten text med rubriken:
Direkt ur Skrivarlyan (Jag måste ju få vara glad åt mina små och jmfvis löjliga kompenasationer i livet!)Men skammens rodnad pryder mitt ansikte när jag fascinerad läser din text direkt från Köket!!!!(Det verkar inte handla om rummet, tydligen:-(!!!)Åh, vilken berättelse. Jag är helt tagen!Ha det Gott Underbara Beji med den Underbara Galina. Jag känner hur jag bara tycker mer och mer om henne ju verkligare hon blir. Precis som du gör!!!(((Kramar från en Glad Soulway. DET gjorde Gott att få läsa Din berättelse. Tack!))) / Soulway 8 nov 06:31

Störst av allt är kärleken!Hon ser så mjuk och rar ut och jag tror att du kan skatta dig lycklig.Var rädda om varandra. / Bigga 8 nov 08:25

*fnissar fortfarande, springer till föreläsningen* :dKram, älskling!:) / Galina 8 nov 08:54

Åååh... vilka härliga dagar (och nätter) ni verkar ha haft. Kul med "lägesrapport" så här...:)/ L / Wimsa 8 nov 19:29

Du och Galina är bara att gratulera! :-)Som vanligt skriver du så fint, öppet, spontant (?), ömsint, osv osv Jag riktigt känner hur underbart ni har/har haft det.Att Rulle ville vara med och gosa är helt normalt. Det ville min allra käraste katt också när jag var sambo - mitt i smeten så att säga ;-) Han spann som en Epa-traktor...Stora, varma, hjärtliga kramar till dig och Galina frånPova / 8 nov 21:31

jag kan bara håla med WOW coolt en blind date med mersmak.// Mojan 8 nov 22:01

Underbart att läsa om ... VERKLIGEN UNDERBART !GRATTIS och LYCKA TILL!Britt / Mingogirl 8 nov 22:08

Man blir helt lyrisk, Knottrig över hela kroppen. Lycka till. Agge / 9 nov 02:36

Men något så underbart vackert!Vad glad jag är för er båda, jag riktigt kände hur bra du mår nu och speciellt under dom dagarna, när jag läste din text. Alltså BeJi.. Så fantastiskt det är när människor hittar varandra och att det sen oxå funkar precis lika underbart när man möts öga mot öga.Lycka till ni båda!!!/Camilla / Mimmi 9 nov 08:15

*vinkar*Hoppas allt väl!Och du madame G, glad för er skull!Lite ledsen dock att du packat ihop sidan din. Var kul att läsa dina skildringar! Ha det nu så himla jättebra båda två!=) / Aniara 9 nov 14:35

Är här igen, läser och ser på bilder. Busskvittot... lite skrynkligt ... det är så rörande!Gläds med er båda.Kraaaaam Pova / 9 nov 18:07

Spann som en truck snarare.Du, grabbhalva! Din flickvän har "blockat" mig. Är det inte tyket? Men du kan ju hälsa att jag lövar henne också.Neee, den där ryssen med pinnen känner jag inte till.LED ZEPPELIN ÄR BÄÄÄÄST! Och Hugo Alfvén.Ha det fint :-) / Robban 9 nov 18:41

Ja se kärleken den är ju underbarkram / LillaTanta 9 nov 22:14

Så mysigt...två människor finner varandra o lyckan är total...visst är kärleken en god krydda man kan sutta på länge, om man ger den näring...för annas dör den.Lycka till i lyckoruset...Kram Anki / 10 nov 13:09

Ahhhhhhh!!! Jättefint...Hmmm södra norrland vackrare, jag vet inte jag, jag tycker nog att stjärnhimlen är rätt speciell däruppe där du bor. När det är riktigt kallt, gnistrande snö... inte alls dumt. / Natricia 10 okt 17:41

Uuuundeerbaaaaaart! / SMrld 10 nov 21:32

Hälsa din kära Galina att hon kan få komma på konsert på söndag ( i stockholm) och lyssna på ett stycke "romantisk", känslosam musik av Puccini. Kolla på min blogg ! Jag har lagt in affisch där. Återkommer när jag har mer tid. Sov gott ! / Millroll 10 nov 23:10

Älskling,det är väl sent att ringa dig för att säga att jag älskar dig... Så jag skriver detta här, så att du vaknar i morgon, loggar in här och ser:BeJi, jag älskar dig över allt annat i världen!:):):)/GGP.S. tack, millroll, jag ska kolla upp affishen :dP.S.S. TACK, alla vänner!:) / Galina 10 nov 23:36

Halloj i kajutan!Jorå, så att...Hej, BeJi!Jag förstod att Galina hade tagit bort sin sida. Jag skojade bara om "blockningen".Vad tusan är Pralinhuset för ett ställe? Och vilka fyra är det som ska träffas där? Fabulous Four? *asg* Vilka fyra människor det än handlar om så skulle det vara kul. Men jag kan inte lova någonting. Vi får la si, som Kålle brukar säga. När tänkte BeJi besöka Stockholmia?Ha en fin helg nu. Båda två.Kram o Kram ;-P / Robban 11 nov 19:20

Inte för att du verkar ´behöva det precis, och inte gillar du kedjemeddellanden heller... men till DIG blir jag ju ändå tvungen att skicka lite kärlek.Love~ Its hard sometimes that life seems to pass us all by so quickly with responsability and it can be hard for us to stop and have the time to share our love with family and friends!~ Send these hearts to your loved ones to let them know that you care and think of them even at your busiest times!!! / Natricia 11 nov 20:57

...gosa med choklad och slafsa i sig BeJi...Närå, så att..Hej, Bedji!Jag måste använda din eminenta blogg för att framföra ett stort TACK till Galningen: Tack Galina! Det var den finaste bloggkommentar jag har fått någonsin.När det gäller skrivandet är jag fullt medveten om mina begränsningar. Men det var verkligen snällt skrivet av dig och jag blev glad.Att skriva är 10 procent inspiration och 90 procent transpiration var det någon som sa (jag är osäker på procentsatserna). Det ligger en del sanning i det påståendet.Praliner är gott. Lönnfet blir man på kuppen. *asg*Hare gott, kaniner/ Truckmaster / Robban 12 nov 14:44

Om du vissta vad glad jag är för eran skull att ni hittat varandra. Ja, människor kan hitta sina jämnlikar lite var stans & på sådana konstiga vägar. Hoppas att ni ses fler gånger Ha det nu så underbart & snubbla inte nu när du antagligen bara har en sak i hjärnan. Kramizz Fia. / Smultrondroppen 14 nov 10:14

Heeeej..Var ett tag sen jag var inne här hos dig...Jösses vad glad man blir av att läsa här idag.En person som du är verkligen värd all lycka..Önskar Er all lycka.. Verkligen.Du låter lika sprudlande glad som jag när jag först träffade min fästman.. Och vet du vad.. Vi är likafjolligt förälskade idag.. Flera år senare.. Håller tummen att ni får det likadant..Lycka till bägge tvåKramCina / 14 nov 11:02

Kommer in för att se hur du har det och önska en bra dag och veckakraaam / LillaTanta 14 nov 14:11

Såååååå,när går flyttlasset till Stockholm då?;-) / Aniara 14 nov 15:37

Hej Beji!Hur är det med dig? Du har blivit så tystlåten?Men fortsätt gärna att vara det imorgon för då strejkar vi mot MSN. Myran mot Elefanten du vet;-)(((kramar från Salaskogen i regntrist väder!!!) / 14 nov 17:13

Nå, tack för mig!

 Som någon eventuellt noterat så skriver jag inte här längre, men tänkte att bloggen får finnas kvar i väntan på bättre tider. Den här blogg...