GOD JUL

God Jul med allt som hör därtill. 

Mums :)

FINLAND 100 YEARS!

CD FAVOURITES ON VINYL

MY WISHLIST FOR THE VINYL FAIRY

UNDERVISA UNDERVISANDE UNDERVISARE

Ja, förra veckan fick man undervisa lite äldre elever än vanligt, men det var enbart roligt. Jag blev ombedd av Modersmålscenter att hålla föredrag för deras modersmålslärare om bedömning bl a. Med förberedelsehjälp av min chef blev det inte alltför mycket jobb med att göra sig redo för uppgiften och genomförandet gick bra. Ingen somnade så vitt jag kunde upptäcka. 

NEEDLE DROPS NOVEMBER 2017

HUR MAN BÄST TILLFÅNGATAGER OCH TILLAGAR EN SKÖDDING

Tänk att nu när det är höst i luften så känner man gärna att man skulle vilja äta något väldigt smaskigt och matigt som passar den gulspräckliga årstiden. Vad skulle då passa bättre än en färsk och nyfångad sködding? Nej, precis, inte särskilt mycket.

Först ger du dig ut i skogen och tar fram din sköddingslockare och blåser i den fyra långa utdragna signaler. Vänta ett slag för att se om någon sködding närmar sig. Om inte blås fyra långa utdragna signaler igen tills du ser en sködding som vågar sig komma nära dig. När den är inom räckhåll, fånga den med din håv.

När du fångat din sködding så avliva den genom att göra det välkända Budapestgreppet (ni vet det där när man använder tummen, pekfingret och visdomständerna) på sköddingen, då somnar den in stilla utan att plågas.

Öppna sköddingen och ta ur alla inälvor och annat äckligt som du hittar men lämna det ljusgröna köttet då det är det som skall bli måltidens krona. Lägg lite grovsalt i sköddingen så att köttet får dra åt sig och ta smak av saltet.

Glöm inte att plocka bort ryggtaggarna och när du skär loss huvudet bör du inte glömma att svansen är ganska lik huvudet så var noga så du inte skär bort fel del. Delen med ögon och mun är svansen och skall således lämnas, då den anses sällsynt full av mustigt jordaktig smak.

Pensla sköddingens rygg med en blandning som består av en del fotogen och nio delar koncentrerad hallonsaft. Rulla sköddingen i de krossade pepparkakorna.

Värm 2 dl jordnötssmör i en kastrull på spisen. När smöret börjar bryna, lägg i gåslevern och låt den puttra på låg värme i fem minuter. Ös då och då gåslevern, men var försiktig så att den inte blir bränd, då den har en tendens att ge maträtten en gummiaktig smak om så skulle ske.

Lägg nu sköddingen i en ugnsfast glasform och häll över jordnötssmöret och gåslevern så att det täcker sköddingen. Sätt ugnen på 254 grader Celsius. Obs! Det får inte vara vare sig mindre eller mer än 254 grader. Medan du väntar på att ugnen blir varm lägger du ut lakritsbåtarna på ett dekorativt sätt på sköddingen. När ugnen nått rätt temperatur lägg in sköddingen. Låt den stekas i ugnen i ca 15 minuter eller tills sköddingen börjat löddra.

Ta ut sköddingen ur ugnen men var försiktig så att du inte bränner din svärmor. Lägg den löddriga sköddingen på ett åttakantigt fat med en radie på minst 11 och högst 15 cm. Medan du väntar på att den heta sköddingen skall kallna så glöm inte att lysa på den i två minuter med en 20-watts ficklampa, helst en blå eller svart. För att komma i rätt stämning kan du också sjunga någon sång ur Carl-Erik Thörns repertoir.

Sköddingen serveras helst med kokta rovor och Hamiltonstövartassar (se närmaste delikatessbutik). Kniv och gaffel behövs icke då sköddingen bäst ätes direkt från tallriken eller eventuellt med sköddingen placerad mellan tummen och stortån på ett fullständigt okonstlat sätt. Att dricka till rekommenderas syltlöksspad i cocktailglas.

Glad och livlig spis!

Detta behöver man:

• En skog
• En sköddingslockare
• En sköddingshåv
• En vass kniv
• 1 cl Fotogen
• En näve grovsalt
• 9 cl Hallonsaft
• 3-4 Pepparkakor, krossade
• 1 dl lakritsbåtar
• 1 kg rovor
• Spadet från en burk syltlök
• 1 st Hamiltonstövare, eller åtminstone dess tassar
• En oanständig historia om en handelsresande och två blonda tvillingsystrar
• Ett obestämt antal dl annat tjafs
• En färsk nyfångad sködding, minst 45 cm lång från nos till svansspets för att räcka till en måltid för 4 personer.
• Spis med ugn, alternativt ugn med spis
• Ett åttakantigt helst blommigt fat
• 20-watts ficklampa, blå eller svart

KUNDE INTE HA SAGT DET BÄTTRE SJÄLV!

HIMMELSK MUSIK!

Hur kan det komma sig att en närmast 100%-ig ateist som jag (som känner att innerst inne vore det bäst om inga religioner fanns) ändå är såpass svag för bra amerikansk gospel? Jessy Dixon, Edwin Hawkins singers, Mahalia Jackson, Brothers and Sisters, Staples Singers, Como Mamas, Golden Gate Quartet, Swan Silvertones och som i det här fallet the Dixie Hummingbirds. När jag hör dem sjunga tror jag nog att det finns en gud i alla fall .... och den guden heter ”Musik”! Hallelujsan! För övrigt firar Dixie Hummingbirds 90-årsjubileum som grupp nästa år - släng er i plurret Rulling Stens!

MY FIRST FLYING VINYL PARCEL - WHAT'S IN IT?

SEPTEMBER SOUL RECORDS ETC

RECORD COLLECTION UPDATE, SEPTEMBER '17

FÖR SENT!

Det är ju populärt att fota saker man snart skall äta och lägga upp dessa bilder i alla möjliga sociala medier, så det tänkte jag göra också ... ... äsch då, för sent!

WHAT'S IN THE SECRET BAG?

ELVIS AND ME - HOW IT ALL STARTED

Elvis Presley 1935-77

Han har varit med hela mitt liv, trots att det idag är 40 år sedan han lämnade oss.

ACTION I SOMMARNATTEN

Sommarens mest actionladdade natt. Tung huvudvärk på kvällen, piller togs, men mitt i natten kände jag att jag behövde något att linda om huvudet, så jag lämnade sovrummet, gick ut i vardagsrummen och gick mot hallen för att hämta en halsduk. Då visade det sig att jag lite väl halvsovande för att tänka på att vardagsrumsdörren (av den vanliga typen med två glas i) var stängd och plötsligt så sade det "KRASCH!" och jag hade kört knät i det undre glaset och krossat det. Sedan var det bara att tända ljuset, plocka glasskärvor och dammsuga golvet. Tur att jag hade pyjamasbyxor på mig (tacka det kyligare vädret - första natten på länge jag inte hade minsta möjliga på mig), för annars hade det förmodligen blivit en hel del blodvite också. Nu ömmar det bara lite.

OLD DOGS AND NEW TRICKS (new album!)

OLD DOGS AND NEW TRICKS
1987-2017 - 30 YEARS!
Treplektra records (TREPCD75)

All songs written by Björn Jakobsson, 
apart from "Raining on my birthday" where the melody is by Vladimir Shainsky 
and "Mister Jakobsson" where the melody is traditional.
recorded April - August 2017 in Ealsden Digital Studio Skärholmen,
issued in August 2017

1. NEVER STOP SINGING
2. RAINING ON MY BIRTHDAY
3. I DON'T WANT TO BE A CLOWN ANYMORE
4. I'LL BE ALL RIGHT
5. TUESDAY V. 2
6. TO B.M.
7. NOTHING LEFT TO SEE
8. MISTER JAKOBSSON
9. DON'T DO THIS TO ME
10. JIGSAW PUZZLE
11. FROM THE SAME ROOF
12. SUBSTITUTE
13. SOFIA'S THORNS AND STONES
14. ANTHILL
15. I'VE JUST SAID GOOD BYE
16. INES & LASSE

HOMEWARD BOUND AGAIN

Jaha, så var det dags att åka söderut igen. Gamla vagn 23 och jag, vi känner varandra ganska bra vid det här laget.

BODENBESÖK

Ja, denna dag spenderades till stor del i Boden där vi träffade Lina, hennes kille och framför allt hennes två älsklingar kattungarna Lasse och Ines. Modern påminde om när Lina för tiotalet år sedan på ett inte så lyckat sätt försökte vara kattvakt till hennes katt Jolie, men det hade Lina förträngt - det är klart, rätt så mycket vatten har runnit under broarna sedan dess. En sak är dock säker, det är alltid livsfarligt att spendera tid med kattungar då de alltid charmar brallorna av en. 

SKIVJAKT PÅ KRONAN ANDRA RAKA 18 JULI

Jag undrar just om jag inte är något av en vanemänniska. I morse påminde mig Fejsbock om att jag för ett år sedan uppsökte Kjells loppmarknad på Kronan i Luleå som har en stor och rätt så bra skivavdelning. Anledningen varför jag undrar huruvida jag är en förutsägbar vanemänniska eller inte är att dagens plan var att just åka ut till samma ställe för att se om jag kunde finna lite skojig vinyl. Till skillnad från fjolårets somriga väder öste dock regnet ned och en stund kände jag en lätt tvekan om jag skulle ge mig ut eller inte, men då resten av min Lulevistelse redan blivit uppbokad så insåg jag att om det skulle bli någon skivjakt i Lule denna gång så fick det bli idag. Sagt och gjort, gav mig ut med mitt veka fjantiga Stockholmsparaply med en fäbless för att vända sig ut och in. Lyckades ta mig till Kronan, hittade åter igen en trevlig hög med intressanta skivor, bästa fyndet var nog ett exemplar av "Elda med Höns" med censurerat omslag. Tog mig hem igen utan att drunkna trots att Lule visar upp sitt mest regniga humör för mig. Kanske för att Lule har hört att jag snackat skit om staden ganska många gånger. 

LADUVIKENBESÖK

Jag är nu i Luleå och vi tog idag en sväng till Laduviken och morbror Åkes stuga, samma stuga där jag tillbringade stora delar av min barndoms somrar. Även kusinerna Malin och Lina var där, samt modern och Åkes fru Maud och Malins voffsing Savannah. Tyvärr var det ganska regnigt så det blev inget badande där här gången också. En tydligen ovanlig händelse var att Lina och Malin erbjöd sig att diska, vilket gjorde att Maud utbrast: "Det borde förevigas", så jag gav mig ut till köksutrymmet och lyckades fånga de två vackra diskerskorna på bild. En fin dag med fint sällskap. 

KASTANJEN PÅ HELGEANDSHOLMEN

Lilla Värtan 2017

Kastanjen på Helgeandsholmen 2017

Lilla Värtan 2017

Jag och modern under kastanjen 2017 

under kastanjen för elva år sedan 2006

samma kastanj för elva år sedan 2006

För elva år sedan så besökte jag och modern Medeltidsmuseet på Helgeandsholmen och nu tyckte hon att vi borde återse det, så sagt och gjort, bara att uppsöka och beundra. Museet är alldeles utmärkt men bäst tyckte jag redan då att den fantastiska kastanjen var där den stod utanför Museets entré och bjöd en fin skugga att sitta i samtidigt som man kunde låta ögonen beundra Lilla Värtan. 

BESÖK AV MODERN

Vi har inte setts "in person" på ett år, men min kära mor gästar mig nu en vecka och sedan kort därefter kommer jag att åka en sväng upp till Luleå i sedvanlig ordning. 

BESÖK AV TIM GUTHRIE

En skivsamlarvän och Vinyl Community-vän från det stora landet i väster besökte mig på måndagen, Tim Guthrie, professor vid Creighton University och dessutom en av få som jag känner som har en egen Wikipediaartikel. Han slängde ut en fråga via Fejsbock för någon månad sedan om vi kände någon som bodde i Oslo, Köpenhamn eller Stockholm och då påpekade jag att jag fanns att finna i den sistnämnda staden. Som inledning på en längre tids resande i Skandinavien så kom han till Stockholm tidigt på morgonen och eftersom hans B&B-rum inte skulle kunna ta emot honom förrän på eftermiddagen så passade det fint att han var hos mig. Vi åt frukost, pratade om ditt och datt, han filmade mig för ett kommande filmprojekt om skivsamlande och sedan gjorde vi en halvimproviserad men rätt så lyckad video för min youtubekanal. Kort därefter hann jetlagen ifatt Tim och han valde och vila en stund innan det var dags att ge sig iväg till hans B&B i närheten av Slussen. Regnet började skvittra men det riktiga ösregnet väntade tills jag var på väg tillbaka till tunnelbanestationen. Jag drunknade dock inte. Hur som helst, det var första gången Tim och jag möttes "IRL" så att säga, men det kändes ändå som vi känt varandra länge. 

MIDSOMMARAFTON 2017

Midsommarfirande
Jakobsbergs gård 2017

enkel midsommarmåltid
på balkongen

dragspel på skivspelaren

Nå, för en gång skull så firades det midsommar i det blåbloggska hemmet, och det innebar promenad till Jakobsbergs gård där midsommarstämningen kändes påtagligt väl, sedan en kort promenad ned mot Mälarhöjdsbadet och avslutningsvis midsommarmat på balkong samtidigt som Magdeburgarna och andra liknande kapell stod för underhållningen via grammofon.

STAR STRUCK!

Star struck! Man skall ju vara mogen och verka opåverkad, men innerst inne är man ju en liten fjortis.

BJÖRN JAKOBSSON: FROM THE SAME ROOF

Några av er som hänger med från tiden när vi alla hade spaces på MSN, kommer kanske ihåg den här sången som jag skrev sommaren 2005 och eftersom jag räknat ut att jag i år har skrivit sånger i 30 år så har jag för mitt kommande album "Old Dogs and New Tricks" valt att återvända till några av mina gamla svenska sånger som jag är särskilt nöjd med och givit dem engelsk text och spelat in dem på nytt. Denna sång hette "Från samma tak" och fick också ge namnet till det album jag gav ut hösten 2005 och i många år tyckte jag själv att detta nog var min allra bästa sång. Jag tycker själv att den fortfarande är ganska bra, och den handlar om att även om vi må vara långt ifrån de vi älskar så är vi ändå på samma planet.

INSTAGRAM

Jo just det, det har jag förmodligen inte nämnt tidigare, men jag har faktiskt en Instagramsida där jag mestadels lägger upp bilder på vinylskivor, natur (ofta i form av träd) och när jag känner mig narcissistisk en och annan selfie. Jag skaffade kontot redan 2012 och roade mig med det under en tråkig tågresa norrut innan det hela föll i glömska, men sedan 2015 så gillar jag att lägga in en och annan bild där. Det kan ibland bli riktigt kreativt om inte annat. Nu är det förvisso ingen som läser detta men om ni - denna ingen - skulle känna sig hågad så går det bra att följa mig på Instagram (känner mig otroligt uppmärksamhetskrävande nu när jag rodnande skriver dessa rader)


https://www.instagram.com/beji74/

NÄR HJÄRNAN GÅR MOT HÄNDERNAS VILJA

Förra tisdagen var vi i Globen och applåderade en massa svenska hjältar som Mark Levengood presenterade. Då mot slutet presenterade han en hemlig gäst som vi alla ombads applådera ... det kändes mycket fel i mina händer när jag plötsligt insåg att jag applåderade skolminister Fridolin. Sedan dess har mina händer inte velat tala med mig på nästan en vecka.

ÄNNU ETT BEVIS PÅ ATT VÄRLDEN ÄR OND

Söndagens upplevelse: 
Nog är det typiskt att när man är som mest orakad och minst presentabel och känner minst för att språka med någon som helst människa eller annan varelse och går ned till den lokala affären och har en hel del onyttigheter i varukorgen .... klart att man springer på en elev från ens skola, och från klass två som garanterat vet vem jag är fastän jag inte hade en aning vem det var om han inte stolt presenterat sig. 

RECORD STORE DAY 2017 AND OTHER RECENTLY PURCHASED RECORDS

SKA MAN VARA FÖRVÅNAD?

Ja, igår så small det minst sagt i Stockholm, och ska man vara förvånad? Nej, man bör nog vara ganska blåögd om man trodde att vi var förskonad från den här sortens dårar. 

På eftermiddagen hade jag unnat mig att bli ompysslad och rådbråkad av någon som vet hur man gör sådant på ett skickligt och professionellt sätt och när jag gick in i lokalen där jag skulle spendera mina närmaste timmar så visste jag föga att i samma minut så startade en feg knäppgök en fruktansvärd bilresa längs Drottninggatan som jag knappast behöver gå in på närmare - så många andra har redan skrivit och pratat om den .... tyvärr också fotograferat betydligt mer än vad de borde göra. 

Hur som helst så visste jag ingenting om vad som försiggick och lika lite visste jag när jag styrkt till kropp och själ gav mig iväg mot tunnelbanestationen och bromsade in och såg fånig ut när den var igenbommad av polisen. Då, först då, sträckte jag mig efter min mobiltelefon och såg att jag fått flera meddelanden både via messenger och sms om jag var okej. Samtidigt såg jag nyhetsflashar om ett terrorattentat på Drottninggatan. Min första reaktion var nog ganska prosaisk: Jaha, nu blir det svårt att ta sig hem. Men man har ju varit med om att tunnelbanan stått stilla tidigare, så innan jag började fundera ut vad jag skulle göra så svarade jag de sms och meddelanden jag fått och kunde försäkra de oroliga om att jag inte varit inblandad eller drabbad av det som hänt i centrala Stockholm. Jag skickade även sms till modern om att om hon skulle slå på nyheterna skulle veta att jag var okej. 

Jag befann mig i Hägerstensåsen och tog en buss till Liljeholmen, samma Liljeholmen där jag fastnat ett antal gånger när tunnelbanan stått stilla. Jag insåg att det kunde ta ett tag innan jag skulle kunna ta mig hem, så jag kilade in på en affär och köpte lite vatten och något att stoppa i munnen om hunger skulle uppstå. Sedan kilade jag bort mot en busshållplats där jag visste att det brukade gå en buss vars slutmål är Bredäng. Jag var inte ensam där. En stor folkmassa hade samlats och väntade in de glesa bussarna, där de flesta åkte i riktningar som jag inte hade någon glädje av - ironiskt nog gick flest bussar tillbaka till Hägerstensåsen. Det kändes lite egendomligt att se ett lämmeltåg av stockholmare komma vandrandes över Liljeholmsbron på sin förmodat långa vandring mot sina hem. Alla var dock samlade och det var inga som bråkade, förutom några cyklister som gruffade över att det stod folk i cykelbanan intill busshållplatsen, men vad fan trodde de? Att alla skulle snällt stå utanför cyklisternas fredade område en sådan här dag? Nej, naturligtvis inte, men några av cyklisterna hade i alla fall vett nog att kliva av sina velocipeder och promenera förbi. Jag blev också imponerad över de två vid busshållplatsen stående utkommenderade poliserna som gjorde sitt bästa för att hjälpa de stockholmare som sökte sätt att ta sig hem. Alla var överhuvudtaget väldigt lugna och ganska tystlåtna. Det var bara när en buss som skulle gå mot Skärholmen och Norsborg som några började uppföra sig synnerligen ociviliserat och försökte tränga sig in i bussen med betydligt mer våld och betydligt mindre värdighet än nöden krävde. De rörde sig om tämligen unga herrar, varav någon enstaka var en före detta elev till undertecknad. Då röt jag till att de skulle "Ta det LUGNT!" och några sekunder senare tyckte poliserna att det var en uppmaning värd att upprepa. 

En minst sagt knökfull buss med destination Skärholmen och Norsborg (det var den andra i ordningen som skulle köra den sträckan, då den första blev knökfull på två sekunder) rullade iväg och när den kom fram till Skärholmen hoppade jag av och valde att promenera den sista biten hem - en lagom promenad på ca 35 minuter. 

När jag äntligen kom hem anmälde jag mig på Fejjan att jag var okej och jag började också ta del av nyhetsrapporteringen så jag fick veta lite mer om vad som egentligen hade hänt. 

Fruktansvärt, visst, ingen tvekan om det, men absolut inte förvånande. Carl Bildt (som jag annars ogärna citerar) fick frågan efter 11 september 2011 och World Trade Center-händelserna om det skulle leda till krig, och då svarade han kvickt något i stil med: "Vi är redan i krig, mot terrorismen". Visst är det så och det kriget fortsätter naturligtvis och som alltid kommer terrorismen att förlora. 

MARCH 2017 RECORDS

MY VIEW ON BOB DYLAN'S TRIPLICATE

"BORN TO BE ALIVE"

Ibland undrar jag hur saker och ting hänger ihop. Efter jobbets slut var jag på väg mot bussen och av någon outgrundlig anledning började jag gnola på "Born to be alive" av Patrick Hernandez och så minns jag att jag undrade varför jag började gnola på just den låten som jag inte ens är särskilt förtjust i. Nåväl, jag kom fram till bussen, tog fram SL-kortet och intog min vanliga plats, och då började en låt spelas på radion framme hos bussföraren. Gissa vilken? Just precis.

ANOTHER SOLNA RECORD FAIR VISIT - February 25, 2017

RECORD COLLECTION UPDATE, FEBRUARY 11, 2017

A GOULDEN COMPARISON

Hej då Troja

Min gamla badkompis, hunden Troja lämnade oss idag. En fantastiskt fin hund, som mitt geni till kusin Malin gjorde storverk med. Här är vi den där varma sommardagen i Laduviken några somrar sedan. Tack för allt. 

OM POJKEN SOM KALLADES DET

När jag var på handledarutbildning idag fick jag höra detta uttalande som fick mig att skratta mer än vad jag gjort på mycket länge:

"Varje gång jag försöker läsa 'Pojken som kallades Det' så tänker jag: kan inte mamman bara döda pojken så han slutar skriva!"

DEMOKRATI

Det enda civiliserade och demokratiska sättet att ta itu med åsikter som man inte tycker om och som andra har är att totalt ignorera dem. Att försöka hindra åsikterna att uttryckas har ingenting med demokrati eller civilisation att göra.

Om man nu vill visa någon reaktion så kan man ju klappa den som inte delar ens åsikter lite överseende på axeln och säga: "Jaja, det gör inget. Det är din demokratiska rättighet att ha fullständigt fel."

Mera skall inte behövas.

Så sluta tjivas nu, fåntrattar!

GOTT NYTT ÅR!

.... och det nya året började på bästa möjliga sätt, men bästa möjliga sällskap.