tisdag, juli 28, 2009

Jahaja. Fyra veckor tog det.


Då avtalet med bolaget som försåg oss med en hel massa tv-kanaler gick ut bestämde vi att vi i fortsättningen skulle klara oss på det "fria" utbudet, och då tänkte jag för mig själv: "Undrar hur länge det kommer att räcka?" Det visade sig inte vara mer än fyra veckor innan tal om skaffande av digitallådda till TV:n började. Ett begränsat erbjudande med tio fasta kanaler och åtta valfria verkar mest lockande, och i sann demokratisk anda har varje medlem i hushållet fått välja två kanaler var. Efter en smula funderande blev mina val "BBC Entertainment" och "ESPN America" vilket jag tycker bäst sammanfattar mitt ofta tämligen halvhjärtade tv-intresse. Brittisk underhållning och amerikansk idrott ligger mig varmast om hjärtat ... att sedan en annan familjemedlem vill ha "Nickelodeon" kan man ju sucka tungt åt, men ändå acceptera - av demokratiska skäl.

Det har varit en hel del möbelflyttande och åkandes till Ikea på sistone, då tid och energi plötsligt finns till att göra hemmet trevligare. Inte mig emot. Jag gillar att skruva ihop möbler och hyllor då det får mig att känna mig mer praktisk och "manlig" än vad jag i själva verket är.

Jag har hela sommaren jagat en banjolele, men har nu fått ge upp - åtminstone för den här sommaren, då jag helt enkelt inte kan hitta någon affär som verkar alltför villig att köpa in dylika instrument. Det finns visserligen vissa affärer som säljer via nätet, men musikinstrument vill jag inte köpa över nätet, eftersom jag då inte i förväg kan prova instrumentet och känna mig för om det är ett bra köp eller inte. Däremot har jag också haft planer på att ersätta min ifjol inköpta nybörjarbanjo med en gitarrbanjo. En gitarrbanjo har banjokropp och gitarrhals och gitarrsträngar, stäms som en gitarr och spelas av gitarrister när de vill få lite banjosound. När jag åkte runt mellan affärerna hittade jag en prisvärd gitarrbanjo i Gottfrid Johanssons musikaffär som finns i gallerian vid Hötorget. Någon hade fäst en kartongbit vid gitarrbanjon där det stod "Cheatin' Neil Young" och när jag frågade om detta svarade försäljaren att Neil Young brukade spela gitarrbanjo ibland - istället för vanlig banjo - gitarrist som han är. Då konstaterade jag att det brukar Lasse Åberg också göra. Det är alltså lite av fuskbanjo, och jag vet att de ortodoxa banjoälskarna ser ned på gitarrbanjor som något orent och förkastligt. Men det korset får man väl bära. Jag gillar den och tycker att det är roligt att spela på den - vilket jag inte tyckte om min "riktiga" banjo.

Roligt att ha något att pilla på.

Inga kommentarer:

Nå, tack för mig!

 Som någon eventuellt noterat så skriver jag inte här längre, men tänkte att bloggen får finnas kvar i väntan på bättre tider. Den här blogg...