Tankar inför kommande Lulesväng (den sjuttonde)

Mindre än en vecka kvar till jag ska ta tåget norrut och träffa släkt och vänner i Luleå igen. Sedan jag flyttade söderut i mars 2006, blir det nu sjuttonde svängen norröver. Det har blivit en vana att åka en gång på sportlovet och en gång i juli, åtminstone sedan 2008 har schemat sett ut på det sättet. Undantaget är 2011 då jag åkte norrut tre gånger, först för mormors begravning i slutet av januari, nästa sväng tog jag på påsklovet i stället och så den vanliga svängen på sommaren. Sommarbesöken brukar vara mer avslappnade, då min sommarledighet har varat ett par veckor och jag har hunnit varva ned, men sportlovsbesöken har alltid varit mer efterlängtade då en längre tid gått sedan senaste besöket. Ibland får jag frågan om jag inte känner för att flytta tillbaka norrut igen, men jag är inte riktigt där än - jag vet inte om jag någonsin kommer att känna för att göra en sådan flytt, men å andra sidan trodde jag inte att jag skulle bli stockholmare heller.

Kanske en vacker dag jag reser någon annanstans också, jag världens mest obereste människa. Vem vet.