RING KLOCKA RING INTE OSS, VI RINGER ER ...

Det är lustigt att poeten Alfred Lord Tennysons mest kända dikt i Sverige är Nyårsklockan då den alls inte innehar samma ställning bland Tennysons verk i andra länder, hemlandet England inkluderat. När man studerar "Ring Out, Wild Bells" som originalet heter, så kan man konstatera att översättaren tagit sig ganska stora friheter med Tennysons dikt. Edvard Fredin hette översättaren och han var en dramatiker, översättare, skådespelare och teaterrecensent som under sin korta livstid (han var bara 32 år när han dog 1889) hann med åtskilligt med översättningar. Han översatte också bland annat Marseljäsen till svenska. När jag läser Tennysons original så kan jag inte säga att jag får samma känsla som när jag läser (eller hör) Fredins svenska version. Förmodligen för att den av gammal tradition blivit en av de mest kända dikterna i Sverige under de senaste 100 åren. Anders de Wahl som började läsa dikten på Skansen redan på 1890-talet var då en lovande ung skådespelare och när han läste dikten för sista gången från en radiostudio på 1950-talet, räknades han som en av Sveriges mest firade skådespelare genom tiderna. Jag har inte blivit klok på om traditionen att läsa Nyårsklockan fortsatte efter de Wahls död, men det verkar som om det var i samband med att SVT började sända från Skansen på 1970-talet som Nyårsklockan återupplivades. Då med den magnifike skådespelaren Georg Rydeberg, som efter sin död ersattes av Jarl Kulle, en annan av svensk skådespelarkonsts stora röster. När han gick bort minns jag att jag tänkte, att den perfekte ersättaren vore Jan Malmsjö. Nu fick istället Margareta Krook uppdraget, och naturligtvis var det ett inspirerat val, men när även hon lämnat oss fick Jan Malmsjö chansen. Hittills har alla Nyårsdiktsuppläsare avgått med döden, men nu har Jan Malmsjö meddelat att han vill att någon annan tar över, och det får man ju respektera. Min första tanke blev: vem ska nu ta över? Jag insåg att utbudet av skådespelare och artister av de Wahls, Rydebergs, Kulles och Malmsjös kaliber är begränsat. Egentligen fick jag bara två namn i huvudet: Johan Rabaeus och Tomas Bolme. De skulle jag mycket väl kunna tänka mig skulle göra ett alldeles utmärkt jobb. Tyvärr är det väldigt glest bland de riktigt stora svenska skådespelerskorna och jag kan inte komma på någon som skulle kunna göra ett lika bra jobb som Margareta Krook. Hur som helst, vad läser jag då i tidningen? De har givit uppdraget till den stelt uppblåste och okänslige Loa Falkman. De kunde lika gärna ha valt Blondin-Bella.

FLITIG HELG!

Ja, detta bör nog ses som en av mina flitigare helger på länge. Varför inte avsluta den med att dessutom skriva ett blogginlägg? Sagt och även gjort! 

Var rätt så rejält trött på fredagskvällen och sov ganska oroligt och hade en rätt så imponerande huvudvärk framåt morgonen, men den botades snart, så jag tog mig en långdragen sovmorgon - sömn brukar hjälpa. På lördagen hade jag egentligen tänkt vara plikttrogen och rätta prov, uppdatera matriser, bedöma inlämningsuppgifter - och annat arbetsrelaterat, men jag fick istället ett ryck och tog en sväng in mot Hornstull där jag fått höra att det skulle finnas en skivaffär jag inte kände till, och jajamen på Hornsgatan fanns MJ Retro - inte konstigt att jag missat den då jag aldrig varit på den delen av Hornsgatan tidigare. Rätt så nöjd med vad jag hittade vandrade jag sedan tillbaka mot Hornstulls tunnelbanestation, och utanför bageriet som gör brottsligt gott bröd satt Janne Schaffer och fikade och pratade med en kamrat. Att se en idol på det sätt är naturligtvis inspirerande så jag beslöt mig för att ägna lite tid åt mitt pågående projekt med nya låtar. 

Innan jag gjorde det så slutförde jag ett videoprojekt som jag arbetat med sedan oktober månad, en uppräkning av mina 50 främsta favoriter på skiva - ett arbete som tar tid att såväl planera och spela in och redigera, men jag hade bara fem-sex videor kvar att göra så jag gjorde det först. När jag skriver detta har jag kvar att ladda upp ca 20 videor i serien. Nå, efter detta plockade jag fram inspelningsapparaturen, mikrofoner, kablar, iPaddan, elgitarren Hagström Viking och elbasen Höfner. Jag hade tidigare redan spelat in ungefär 32-34 minuter musik, så jag hade hunnit en bra bit på vägen. Jag satt och jobbade med låtar och inspelningar ända fram tills att min oäkta hälft kom hem från jobbet. 

På söndagen fortsatte jag med att skriva och spela in låtar efter att mitt arbetsrelaterade arbete var avklarat - tack och lov inte mycket kvar att göra nu innan det är dags för jullov - framåt kvällen började jag mixa ned allt material och bestämma i vilken ordning låtarna skall presenteras. Elva låtar, sammanlagt 62 minuter och det hela skall få heta "Rubber Heart" efter en av låtarna. Då krävs nu bara lite tid att ladda upp allt till Soundcloud, uppdatera hemsidan och förpesta tillvaron för bekanta med att göra dem uppmärksamma på att nu finns det nytt musikmaterial tillgängligt från herr Jakobsson. Nu är det bara "pissågeligg" kvar antar jag. 

RECORD COLLECTION UPDATE DECEMBER 6, 2014

NYTT ALBUM: RUBBER HEART

Så var det dags för en ny samling låtar. Det tog nästan ett och ett halvt år sedan förra albumet, och denna samling låtar har väl inget sammanhållande tema - kanske skulle ett tema vara att jag försöker ta ut svängarna lite musikaliskt, vilket gör att några av låtarna är lite längre än vanligt. Sångerna handlar om livet, döden, medelåldern, kärlek - levande såväl som krossad, sorg, saknad och njutning.

LYSSNA HÄR

"Jaa ... NIKKALUOKTA!"

Nu ska inte detta enbart vara en blogg där gamla minnen gås igenom, men jag kom ihåg ett tillfälle för kanske 10 år sedan när jag och Roger spelade ett brädspel som hette "Sverige" som i stort sett var en variant av spelet "Geni" fast med frågor som alla på något sätt behandlade Sverige. Vi hade dock lagt till regeln att när man inte kunde svaret skulle man försöka svara så roligt eller räligt som möjligt. När Roger då fick frågan vilken svensk drottning som givit sitt namn till en ort i Lappland. Rätt svar var Dorotea som fick sitt namn från Gustav IV Adolfs hustru drottning Fredrika Dorotea Vilhelmina (många norrländska småorter där på en gång) av Baden. Roger grunnade en liten stund innan han flinade till och trumpetade ut sitt svar: 

- Jaa ... NIKKALUOKTA!
Behöver man lägga till att det tog några minuter för oss att komma igång med spelandet igen?
....
Drottning Nikkaluokta ....

KASSETTBANDSNOSTALGI

Ja, nog är man nostalgisk, det är inget snack om det, men jag tror nog att detta är en av de mer nostalgiska återseenden jag har upplevt på länge. Jag köpte denna tiopack oöppnade kassettband och varför gjorde jag det? Spelar jag fortfarande in blandband? Är det särskilt högkvalitativa band? Svar: Nej ack nej. Detta är dock samma sorts band som var de första som vi hade och jag har inte sett modellen sedan dess. Nu talar vi om hösten 1980 och min mor hade just köpt en enkel monobandspelare av märket Hitachi och (förmodligen) ett tiopack oinspelade C60-band från Audio-butiken Jakobs Radio som drevs av min mormors lillebror Henry Jakobsson (gick bort 2000). Det rör sig alltså om Audio-butikernas egna kassettmärke, notera loggan med ett stort A i en TV. Senare bytte butikerna namn till Audio Video och kedjan finns än i dag även om det är närmare 20 år sedan Jakobs Radio lade ned verksamheten. De har ingen representant i Luleå längre men däremot i Älvsbyn. Det finns dessutom en i Hallunda inte alltför långt från där jag bor. Nå, strunt samma, de lär ändå inte ha dessa tjusiga kassettband till salu längre. Då är frågan, vad skall jag nu göra med dessa? Tja, det är väl bara att sätta igång och spela in.

SANYO SUPPORT KC-66

BIBELLÄSNINGSMARATON I HALLSTAHAMMAR (ett minne från 80-talet)

"Så, vad tycker du då om bibelläsningsmaraton som nu genomförs i Hallstahammar?"

"Ja, det ..."

Vad som sades därefter kommer jag inte ihåg och det var heller inte av någon större vikt. Jag och min kompis Roger satt i hans pojkrum i villan på Förargatan i Notviken och rattade på måfå på mellan radiostationerna på Rogers bergsprängare. Det var någon gång i slutet av 80-talet och en av våra stora nöjen var att spela in mer eller mindre humoristiska improvisationer på kassettband. Vi gjorde så att vi hämtade idéer för improvisationerna från tidningar, böcker, TV och radio, och denna gång hade ett förstrött sökande bland stationsfrekvenserna på Rogers radio lett till att vi fått ett riktigt guldkorn att hugga tänderna i. När vi hörde den torra oengagerade radiorösten ställa frågan om bibelläsningsmaraton i Hallstahammar så stirrade vi först på varandra som om vi inte trodde att vi hört rätt, och nästa sekund började vi skratta. Vi garvade långt och länge åt hur löjligt det hade låtit. Det var bara att rafsa fram ett ledigt kassettband, trycka in det i kassettbandspelaren, koppla in den enkla mikrofonen, trycka igång inspelningen och tuta och köra. Vad det blev av vår inspelning av bibelläsningsmaraton i Hallstahammar minns jag inte och tyvärr finns inte heller inspelningen kvar så vitt jag vet. 

Det var ju inte någon särskilt unik händelse eftersom vi gjorde inspelningar av mer eller mindre liknande slag till och från under 26 års tid, fram till ett par månader före Rogers bortgång i september 2011, men av någon anledning vaknade minnet av denna enskilda händelse som ägde rum för säkerligen 26-27 år sedan när jag i morse stod under mitt paraply i ösregnet och väntade på bussen som skulle ta mig till mitt arbete. Jag insåg även att jag fortfarande inte hade en aning om vad "bibelläsningsmaraton" innebär, även om jag minns att vi lät fantasin flyga fritt den gången - en kombination av att springa maraton samtidigt som man läser bibeln eller hur vi nu tänkte. Jag insåg även att jag knappt ens visste var Hallstahammar låg och att jag garanterat inte kände till något om denna ort förutom att det tydligen någon gång under 1980-talets senare del ägt rum ett bibelläsningsmaraton där. Jag skriver i imperfektform eftersom jag nu använt en känd website för att läsa på lite om Hallstahammar, men jag inser nu att inget som jag läser där är lika intressant som det jag redan visste. Så kanske det är dags att svara på frågan vad jag tycker om bibelläsningsmaraton i Hallstahammar? Jo, med tanke på all den glädje denna fråga väckte en gång i min späda (nåja) ungdom så får jag säga att jag ställer mig fullständigt positiv till bibelläsningsmaraton i Hallstahammar. 

FÅNTRATTAR!

Efter det pinsamma valresultatet (Ja, jag tycker att det är pinsamt för Sverige att 13% röstade på ett av partierna) så har det varit intresserat (även för en i vanliga fall politiskt ointresserad) att följa krumbukterna som politikerna pysslat med för att få ihop en regering. Vad har jag dessutom läst om? Jo, inslag som uppfattas som rasistiska i Pippi Långstrump skall tas bort och då kommer frågan: 

Vad fan är det med er?! VARFÖR bekymrar ni er om rasistiska inslag i 40 år gamla TV-serier och närmare 70 år gamla böcker. Det är ju rasismen vi har IDAG som ni borde bekymra er över!

Fåntrattar!

PLAYING THE ELECTRIC BASS WITH THE VENTURES (INSTRUCTION RECORD)

RECORD COLLECTION UPDATE, OCTOBER 4, 2014