För det första - fasen vad mycket gräspollen det är i luften - så här tidigt och så här mycket har jag inte snorat på mycket länge ... men det klarar sig.
För det andra - det har börjat rycka i musikertarmen igen efter att ha varit stiltje där ett längre tag - har mina små planer ... vi får se vad som händer.
och så för det tredje ... jag tänkte berätta om en händelse från början av veckan då jag hjälpte några av de mysiga lågstadielärarna på skolan där jag jobbar med att flytta bänkar mellan skolsalar inför höstens skolstart. De flesta skolsalarna är som bekant tämligen lika och det som brukar skilja dem åt är hur de är utsmyckade, hur bänkar, stolar och kateder står och vilka gardiner som hänger i fönstrena. Jag påpekade vid ett tillfälle i ett av klassrummen att jag faktiskt aldrig varit därinne tidigare. Varvid blivande mentorn för årskurs fyra tittade klurigt på mig och frågade om det verkligen vad på det viset. Jag såg mig om och bekräftade vad jag just konstaterat med en imponerande säkerhet.
Några sekunder senare gick jag ur klassrummet och insåg mitt misstag - i klassrummet där jag just stått och sagt att jag aldrig tidigare varit hade jag under hela läsåret undervisat i engelska ... jag kände bara inte igen mig eftersom alla bänkar bytts ut och flyttats om - likaså gardiner och kateder. Jag utbrast högt:
- Men ... här har jag ju varit många gånger!
Varvid det hördes högljudda fniss från min kollega ... och resten av dagarna innan vårt välförtjänta sommarlov hörde jag henne återberätta det hela mycket noggrant för alla sina kollegor ... och med viss ömhet tillstått att: "han var så söt när polettten äntligen trillade ned!".
Jaja ... alltid roligt när man kan glädja andra med sin oftast nödtorftigt dolda brist på lokalsinne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar