“Songs from liquid days” av Philip Glass snurrar i CD-spelaren i datorn. Jag skrev för några dagar sedan att jag beställt den och den kom häromdagen och jag har fått veta att den andra Glass-CDn (den med tidernas bästa soundtrack) levereras i morgon. Musiken av Philip Glass är så hypnotiserande vacker och texterna av Paul Simon, Suzanne Vega, David Byrne och Laurie Anderson är både underfundiga, vackra men framför allt ganska roliga:
”Love likes me. Love takes its shoes off and sits on the couch. Love has an answer for everything. Love smiles gently … and crosses its legs /…/ We are old friends. I offer love a beer. Love watches television. Love needs a bath. Love could use a shave. Love rolls out of the chair and wiggles on the floor. Jumps up. I’m laughing at love”.
Texten av David Byrne sjungs gudomligt vackert av den änglaröstade systratrion The Roches. Det är för övrigt en riktigt gammal CD. Den är tryckt 1986 – vilket är tämligen tidigt. Det står till och med på omslagets baksida: ”Also available on conventional disc and cassette”. Conventional disc … det var hederlig gammal vinyl som på den tiden var ”the conventional disc”.
Idag var verkligen solen på ett påträngande gott humör, men å andra sidan märks kontrasterna desto mer när regnet öst ned i flera dagar (som om jag skulle ha märkt det). Hade ett trist måste-ärende in till centrala Luleå, men kunde inte klaga på vädret. Snarare tvärtom. När det trista måste-ärendet var avklarat strosade jag runt lite i det vårlika Luleå. Vad skall jag nu hitta på, tänkte jag. Jo, varför inte leta efter lite 78-varvare! Det var bra länge sedan. Gjorde väl inga direkta jättefynd på mina vanliga fiskeställen, men hittade en ganska sliten kaka med glädjespridaren Fats Waller. Det gjorde mig på ännu bättre humör, men titeln på skivan tyckte jag var så extra passande: ”Hallelujah! Things look rosy now!”. Ett euforiskt utrop som jag gärna stämmer in i just nu.
KOMMENTARER:
Hallelujah!!!:d Ja, livet ser ju ljust och rosenskimrande ut, åtminstone här.:):):)Och texterna på den där "glassiga" CD är roliga, det var då många betraktelser om vad en "proteinsyntes" tänkas vara.:dVännen, ett stort TACK!:) I love you :):):)P.S. jooo, jag sitter och skriver... :) Blir färdig snart... tror jag.:ds / Galina 31 augusti 23:30
Tack! Samma dag som en kvinna konstaterar att inga män någonsin sagt något så visar du på motsatsen...intressant och roligt...! Du har gjort mig glad! Är på väg men återkommer... / Mikael 1 september 05:46
raring, hur känns det i dag då?:) Fortfarande à la "hallelujah! things look rosy now"?:):):)Jag är närmast halvdöd efter nattens maratonpluggande - ja, det blev pluggande i stället för bloggande; visst är jag patetisk?:dsHur går då med ditt pluggande?:) Är det svårt att sitta och koncentrera sig på flodkulturer när det är vår?:):):) Vem är nu ditt number one - RamsesII eller ...? :d Kram på dig, vännen!:) / Galina 1 september 14:38
Jag tror jag vet vem det är som du är kär i. :-DGood luck,mate! / Robban 1 september 18:33
nämen Robban!?:O Tell me, pleeeeease!:D jag lovar högt och heligt att inte säga till någon annan!:):):)Hmm... BeJi, det där var mellan Robban och mig.:dJag ville bara fråga hur du har det...:):):) Snurrar fortfarande Hallelujah på tallriken, eller har du kanske bestämt dig för något mer melankoliskt?:)Här tittas i stjärnhimmel och lyssnas på gamla goda Backstreet Boys' Tell me the mening to being lonely...:):):)Ännu ett brev som giljotinerats.:ds Men det kanske blir ett... framåt midnatt... när du ska sova sött och drömma om RamsesII.:dKram!P.S. nejdå, Allan har önskat ett teleskop länge nu, så jag tyckte att det var en passande present. Och du, jag har också älskat stjärnorna...:):):) / Galina 1 september 22:06
HalloysanJa jag undrar jag vårkänslor och things look rory.Ja jag undrar om inte........Ja ja lite nyfiken het är nog bara gra för små tanter de ska inte vet allt.Härligt musikintresse du har.Men lite virig blir jag regn i flera dagar vårkänslor och rosy.Ja jag får klura på det hela.natti natti / LillaTanta 1 september 23:41
Hej Beji!Jasså, det är fortsatt Hallelujah här idag också. Mitt (gårdags-)hallelujah var bara ett filmiskt plagiat ur minnenas tabernakel. Inte lätt här i världen. Och idag sitter jag på en bänk och matar duvorna. Lyssnar till trädens vaggsånger och nackens ensamma skri. (Obs nackens inte nattens!!!)Allt gott till allas vår gigolo med gitarren hälsar Soulway från parkbänken. / Soulway 2 september 16:22
BeJi, jag har äntligen skaffat högtalare till burken!:) Så nu ska jag ta mig tid för att lyssna på de ljudfiler du har här och på hemsidan...:) För övrigt är pojkarna så exalterade över teleskopet att jag inte kan slita dem från balkongen; måste nog vänta tills de somnar, innan jag själv kan titta på stjärnor och be en av dem krama dig gonatt...:):):) / Galina 2 september 21:54
Jaa Luleå ja, nu måste jag nog snart verkligen åka för mina kompisar tjatar ner mig totalt. Jo de gamla Tunabönderna som nu bor i Gammelstad...Så snart kommer jag :))Kunde inte låta bli att blogga Prärievarg, den är så himla fin...inte nog med det så sprang jag på Mark Knopflers Coyote vilken inte heller är så dum. Visste inte att jag hade den i burken...Eeeh, ja det var allt jag ville säga och så en stor KRAM förståss / Munin 2 september 22:37
Jo men GÖR det Björn. Varför inte LÅTA känslan styra (inte almanackan)och gör grönt här. DU skulle passa i grönt trots att du ju är ett sådant perfekt utformat betongarsele;-) (Heeee..heee.)Björns Blåa Blogg i illgrön nyans. I vissa lägen tror jag att man bör och ska försöka vara logisk och enhetlig men så finns då den underbara konstnärliga friheten (hallelujah för den). Alla vackra metaforer vi får använda, vi får bryta mot grammatiken, vi får skapa nya ord, vi får full känslomässig frihet att uttrycka det andra. Det som inte är så logiskt och enhetligt. Är det inte underbart så säg???Barbro Hörberg var verkligen fin. Synd att du inte "live" fick uppleva DEN underbara tiden. När den mjuka humanism spirade så fint här i landet!!!(Hasse&Tage, Beppe Wolgers fl)Hon sjöng ju också om älskade barn (om a-lagarna på parkbänken). En vacker visa om människor i utanförskap som också är människor.(DÄR sitter DOCK inte Soulway. Hon har alldeles egna bänkar i sin egna skog och behöver inget eldvatten heller.DET DU!!!)En betongunge är du, men det märks inte. Du är så go som sprungen ur en helig källa i den norrbottniska hjortronmyren. (Älskar bilden av dig och katten tillsammans!!!)Nå så, gode man:Må kärlek, betong, musik och gula strålar lysa över dig. Ändå tills hela din sida skiner i en unison illgrön färg hälsar ditt eget lilla vindskydd i livet!!! (Heee..jävla stubbgubbe!!!). Kram Soulway 3 september 10:20
Raring, jag har läst de här orden i en annan blogg: "För världen är du bara en person... men för en person är du hela världen" :):):)Kramar, vännen!:)P.S. jag tycker att blått är fint, men vill du ha det grönt (eller gult, eller rött, eller multi-pulti-vilken färg som helst :d), kommer jag förmodligen att gilla det också.:) / Galina 3 september 21:08
onsdag, augusti 31, 2005
måndag, augusti 29, 2005
VÅREN ÄR HÄR!
- Våren är här!
- Va?
- Våren är här, sa jag.
- Vad menar du?
- Vadå, menar? Jag säger ju att våren är här!
- Det är den inte. Det är snarare hösten som är i antågande.
- Nej.
- Vadå nej?
- Nej … som i ”Nej du har fel”. Våren är här!
- Har du fått något fel på årstidsgyrot?
- Nej. Jag bara vet att våren är här!
- Du. Ser du den där kalendern där på väggen?
- Javisst, det är klart. Hurså?
- Ser du vad det står på den?
- ”Slitz”.
- Nej … alltså … jag menar månaden! Ser du vilken månad som står skriven på kalendern?
- Augusti.
- Just det!
- Och?
- Augusti är inte en vårmånad … åtminstone inte på våra breddgrader!
- Joho!
- Vadå joho?
- Det är ju vår nu, och månaden är augusti … alltså är augusti en vårmånad!
- (Suck) … alltså … ta dig en närmare titt på kalendern … … … alltså, jag menar där dagarna står skrivna … inte DÄR!
- Oj ursäkta! Vad skall jag titta efter?
- Vänd blad!
- Sisådärja!
- Vad står det där?
- ”Linda Rosing”
- Alltså … ibland tappar jag lusten att leva …
- Jag skojar ju bara, det står ”september”. Det är klart att det står ”september”. Den månaden kommer alltid efter vårmånaden augusti.
- Grrmbllrr … är september …?
- Eller alltid var väl att ta i, när man tänker närmare på saken.
- Vadå, ta i? September följer augusti – punkt slut!
- 1865 kom oktober efter augusti och sedan kom september, men det fick sådana förfärliga konsekvenser. Almanackstillverkarna gick ut i strejk. Månaderna fick därefter lova dyrt och heligt att komma i sin vanliga gamla ordning, för annars skulle almanackstillverkarna vidta stridsåtgärder … och det ville ju inte månaderna riskera, då almanackstillverkarna har ett mycket starkt fackförbund. Dock inte så starkt att de fick igenom sitt krav 1872, att alla månader skulle ha 28 dagar. De menade att det skulle förenkla och effektivisera almanackstillverkandet. De fick dock ge sig den gången.
- … nu har du allt varit och nallat av hjortronlikören!
- Nej! Det är SANT!
- Att du har varit och nallat av hjortronlikören?
- Nej! Det är sant att det är vår! Det MÅSTE vara det!
- Men du ser väl hur det ser ut ute. Löven börjar gulna, stormarna ylar och regnet piskar mot marken. Inte är DET väl något vårväder heller?
- …
- Nå?
- … men … men det måste vara vår nu!
- VARFÖR måste det vara det?
- Hur skulle jag annars kunna förklara alla mina vårkänslor?
KOMMENTARER:
- Va?
- Våren är här, sa jag.
- Vad menar du?
- Vadå, menar? Jag säger ju att våren är här!
- Det är den inte. Det är snarare hösten som är i antågande.
- Nej.
- Vadå nej?
- Nej … som i ”Nej du har fel”. Våren är här!
- Har du fått något fel på årstidsgyrot?
- Nej. Jag bara vet att våren är här!
- Du. Ser du den där kalendern där på väggen?
- Javisst, det är klart. Hurså?
- Ser du vad det står på den?
- ”Slitz”.
- Nej … alltså … jag menar månaden! Ser du vilken månad som står skriven på kalendern?
- Augusti.
- Just det!
- Och?
- Augusti är inte en vårmånad … åtminstone inte på våra breddgrader!
- Joho!
- Vadå joho?
- Det är ju vår nu, och månaden är augusti … alltså är augusti en vårmånad!
- (Suck) … alltså … ta dig en närmare titt på kalendern … … … alltså, jag menar där dagarna står skrivna … inte DÄR!
- Oj ursäkta! Vad skall jag titta efter?
- Vänd blad!
- Sisådärja!
- Vad står det där?
- ”Linda Rosing”
- Alltså … ibland tappar jag lusten att leva …
- Jag skojar ju bara, det står ”september”. Det är klart att det står ”september”. Den månaden kommer alltid efter vårmånaden augusti.
- Grrmbllrr … är september …?
- Eller alltid var väl att ta i, när man tänker närmare på saken.
- Vadå, ta i? September följer augusti – punkt slut!
- 1865 kom oktober efter augusti och sedan kom september, men det fick sådana förfärliga konsekvenser. Almanackstillverkarna gick ut i strejk. Månaderna fick därefter lova dyrt och heligt att komma i sin vanliga gamla ordning, för annars skulle almanackstillverkarna vidta stridsåtgärder … och det ville ju inte månaderna riskera, då almanackstillverkarna har ett mycket starkt fackförbund. Dock inte så starkt att de fick igenom sitt krav 1872, att alla månader skulle ha 28 dagar. De menade att det skulle förenkla och effektivisera almanackstillverkandet. De fick dock ge sig den gången.
- … nu har du allt varit och nallat av hjortronlikören!
- Nej! Det är SANT!
- Att du har varit och nallat av hjortronlikören?
- Nej! Det är sant att det är vår! Det MÅSTE vara det!
- Men du ser väl hur det ser ut ute. Löven börjar gulna, stormarna ylar och regnet piskar mot marken. Inte är DET väl något vårväder heller?
- …
- Nå?
- … men … men det måste vara vår nu!
- VARFÖR måste det vara det?
- Hur skulle jag annars kunna förklara alla mina vårkänslor?
KOMMENTARER:
LOL!"Har du något fel på årstidsgyrot?" :):):)Så smakar vatten ur den Heliga Källan - vårfriskt och upplyftande, vare sig det är augusti eller vilken annan månad som helst...:):):) Underbart skrivet! Och det bästa av allt: jag förstår dig! Fast för min del får det gärna heta höst, för hösten är den finaste årstiden av de alla..:)Det märks att du har börjat med historia!:d Är det sant, det du berättat om almanackorna?:O Jag har aldrig hört om det! Men roligt är det.:):):) Oh, vad jag avundas dig att du får läsa historia, medan jag får pilla på katetrar och sprutor...:dsBeJi, jag är glad å dina vägnar :):):):):):)I love you, vännen!Kram!:)/en som också känner att det är vår i antågande :d / Galina 29 augusti 23:55
MSN har fått fnatt, som vanligt, och skickat en kopia av kommentaren - av sig självt, jag lovar!:ds Men inte ens Bill Gates får mig att tappa humöret.:) Jag kikar ut från balkongen, ser att "löven börjar gulna, stormarna ylar och regnet piskar mot marken", men gud - vad det känns underbart!:):):)Tack, BeJi, nu orkar man sitta i ett opar timmar till och läsa den fiiiiina Sårbehandlingsboken!:DKramar! / Galina 30 augusti 00:40
Så där kan det nog kännas ibland. Att man blir helt vilse i pannkakan. Vill bara titta in och uppfylla mina ärorika uppgifter här i livet!!! Det lär ska blåsa idag också!!!Många hälsningar från Vindskyddet!!! / Soulway 30 augusti 06:31
Ack om det ändå VORE så - INTE bara i somligas inre - utan i allas ..... och även i atmosfären .... ALLTID :) / MingoGirl 30 augusti 08:33
He, he, he - jag knycker Nithas uttryck:Den var bra, BeJi!Jag trodde det skulle utmynna i "den vår de svage kallar höst", men du skriver ju original, inte kopior av andras texter.Katastrof - emotiv betydelseförändring. Motsats till emotiv = ameliorativ. Så skrev du i kommentaren hos mig. DÅ vet jag. För bra länge sen, på BBB, hade du glömt vad motsatsen till ameliorativ var. Jag blev intresserad och luskade runt lite varstans, men hittade inte ordet. Så snällt att du skrev det, för jag har faktiskt undrat ända sen dess!Kram från ordgalnaPovaP.S. Kommer att bli ännu mer kul att läsa här, när du läser historier också - eller var det historia? ;-) / Pova 30 augusti 09:31
Jag kan bara se en orsak till din förväxling - det är att du har blivit kär!Om vi ska prata något om mina webläsproblem så har jag faktiskt Mozilla firefox. Jag får ha musiken för mig själv men jag har lagt in din bloggarsång och jag tackar att även lilla jag fick vara med på ett hörn. Kul att höra dig och det var en fin sång du har en varm bra röst. Sångarhälsning från Bigga 30 augusti 13:24
*porrlar av skratt* underbart skrivit. Behåll våren och vårda den ömt! ;-)*kram* Anna-Lys 30 augusti 14:07
Hmmm... Ja, det var ju en del att fundera på... Kram! / Fatou 30 augusti 17:42
Jamen det bekräftar vad jag misstänkt, visst 17 är det vår :)) Mycket härligt skrivet, det smittar av sig och jag byter väldigt gärna ut den här gamla inflammationen jag har mot vårkänslorna...Kram Munin 30 augusti 23:04
Ja det är våren, ja det är våren som har kommit igen och med den kärleken!!!!!! Är det så som bigga tror kanske ??Jag som trodde att det var sommaren som äntligen kommit .För jag har då sommar känslor äntligen.Här hos mej lyser solen hela dagarna.Wow!Vår eller sommar,höst eller vinter Huvudsaken är att det är sol ute sol inne sol i hjärta sol i sinne.Eller? / LillaTanta 31 augusti 00:11
Nja, tjatade gjorde du inte - du funderade bara högt på vad-i-all-sin-dar motsatsen var. Jag plockade in det i mitt minne, ordälskare som jag är :-)Jag förstår helt att du inte hinner blogga så mycket i höst. Du har intecknat närapå över skorstenen med allt du ska göra. Intresset som vaknat på senaste tiden bör du vårda ömt; sån't tar tid och skall så göra.Lycka till :-) ehhh... med alltihop, förstås, menar jag, alltså :-s / Pova 31 augusti 04:37
Hjälp, glömde:Kraaaaam från Pova! 31 augusti 04:37
God morgon Beji!När jag tidigt på morgonen, ännu lite yrvaket, börjar dagens bloggtillvaro här hos dig så spritter jag till i ett förvirrat hjärncellssökande."- Våren är här!- Va? - Våren är här, sa jag."Ett oändligt, stort ljus anfaller hela mitt vara och livet leker. Tills cellerna vaknat så pass de kan urskilja almanackornas dagordning.Översatt till svenska blir det så här:Hjälp vad paff jag blev när jag läste att "Våren är här"!!!;-).Idag har jag bloggat i hela två år. På min andra sida som har en "dagbok".Ha det gott och ta det lugnt. Inte för mycket på ditt schema. Det är livet som pågår här och nu, inget jävlagreyhoundrace. Okidoki till vackra Luleå!!!Kram SoulwayP.S. Har du lagt märke till att tredjeplatsen på min sida omformats till en stubbe? Sittvänlig och go. Där bakom det behagliga vindskyddet;-)D.S. - Vad me / Soulway 31 augusti 06:20
Augusti och september är årets bästa månader enligt Jenny :) / 31 augusti 08:02
Hej BeJi (Bedji säger jag)Du är också toppen! Mycket bra dialog, LOL, och glad att du känner som du gör.Jättemånga kramar från Skåne. (Här är det inte riktigt höst ännu i alla fall...) / Natricia 31 augusti 15:24
vännen :)jag vet inte hur du burit dig åt och hur du lyckats övertala solen, men det ser faktiskt som att våren är tillbaka här!:d Det har varit så varmt idag att man blivit solbränd!:s Det spelar väl ingen roll vad årstiden heter, huvudsaken är att den är härlig och att den gör oss väl.:)Kramar :)/G. / Galina 31 augusti 21:13
Jag har jobbat en aningens hårt idag med mitt hus. Städat som bare den. Så nu vill jag tacka för skrattet jag fick. Men ändå en aningens trött skratt blev det. Imorgon är första dagen då jag blir arbetslös efter att vart mammaledig i 1½ år. Kramizz Fia. / Smultrondroppen 31 augusti 21:55
Den var bra.....;)kramen//Nitha 1 september 18:55
MSN har fått fnatt, som vanligt, och skickat en kopia av kommentaren - av sig självt, jag lovar!:ds Men inte ens Bill Gates får mig att tappa humöret.:) Jag kikar ut från balkongen, ser att "löven börjar gulna, stormarna ylar och regnet piskar mot marken", men gud - vad det känns underbart!:):):)Tack, BeJi, nu orkar man sitta i ett opar timmar till och läsa den fiiiiina Sårbehandlingsboken!:DKramar! / Galina 30 augusti 00:40
Så där kan det nog kännas ibland. Att man blir helt vilse i pannkakan. Vill bara titta in och uppfylla mina ärorika uppgifter här i livet!!! Det lär ska blåsa idag också!!!Många hälsningar från Vindskyddet!!! / Soulway 30 augusti 06:31
Ack om det ändå VORE så - INTE bara i somligas inre - utan i allas ..... och även i atmosfären .... ALLTID :) / MingoGirl 30 augusti 08:33
He, he, he - jag knycker Nithas uttryck:Den var bra, BeJi!Jag trodde det skulle utmynna i "den vår de svage kallar höst", men du skriver ju original, inte kopior av andras texter.Katastrof - emotiv betydelseförändring. Motsats till emotiv = ameliorativ. Så skrev du i kommentaren hos mig. DÅ vet jag. För bra länge sen, på BBB, hade du glömt vad motsatsen till ameliorativ var. Jag blev intresserad och luskade runt lite varstans, men hittade inte ordet. Så snällt att du skrev det, för jag har faktiskt undrat ända sen dess!Kram från ordgalnaPovaP.S. Kommer att bli ännu mer kul att läsa här, när du läser historier också - eller var det historia? ;-) / Pova 30 augusti 09:31
Jag kan bara se en orsak till din förväxling - det är att du har blivit kär!Om vi ska prata något om mina webläsproblem så har jag faktiskt Mozilla firefox. Jag får ha musiken för mig själv men jag har lagt in din bloggarsång och jag tackar att även lilla jag fick vara med på ett hörn. Kul att höra dig och det var en fin sång du har en varm bra röst. Sångarhälsning från Bigga 30 augusti 13:24
*porrlar av skratt* underbart skrivit. Behåll våren och vårda den ömt! ;-)*kram* Anna-Lys 30 augusti 14:07
Hmmm... Ja, det var ju en del att fundera på... Kram! / Fatou 30 augusti 17:42
Jamen det bekräftar vad jag misstänkt, visst 17 är det vår :)) Mycket härligt skrivet, det smittar av sig och jag byter väldigt gärna ut den här gamla inflammationen jag har mot vårkänslorna...Kram Munin 30 augusti 23:04
Ja det är våren, ja det är våren som har kommit igen och med den kärleken!!!!!! Är det så som bigga tror kanske ??Jag som trodde att det var sommaren som äntligen kommit .För jag har då sommar känslor äntligen.Här hos mej lyser solen hela dagarna.Wow!Vår eller sommar,höst eller vinter Huvudsaken är att det är sol ute sol inne sol i hjärta sol i sinne.Eller? / LillaTanta 31 augusti 00:11
Nja, tjatade gjorde du inte - du funderade bara högt på vad-i-all-sin-dar motsatsen var. Jag plockade in det i mitt minne, ordälskare som jag är :-)Jag förstår helt att du inte hinner blogga så mycket i höst. Du har intecknat närapå över skorstenen med allt du ska göra. Intresset som vaknat på senaste tiden bör du vårda ömt; sån't tar tid och skall så göra.Lycka till :-) ehhh... med alltihop, förstås, menar jag, alltså :-s / Pova 31 augusti 04:37
Hjälp, glömde:Kraaaaam från Pova! 31 augusti 04:37
God morgon Beji!När jag tidigt på morgonen, ännu lite yrvaket, börjar dagens bloggtillvaro här hos dig så spritter jag till i ett förvirrat hjärncellssökande."- Våren är här!- Va? - Våren är här, sa jag."Ett oändligt, stort ljus anfaller hela mitt vara och livet leker. Tills cellerna vaknat så pass de kan urskilja almanackornas dagordning.Översatt till svenska blir det så här:Hjälp vad paff jag blev när jag läste att "Våren är här"!!!;-).Idag har jag bloggat i hela två år. På min andra sida som har en "dagbok".Ha det gott och ta det lugnt. Inte för mycket på ditt schema. Det är livet som pågår här och nu, inget jävlagreyhoundrace. Okidoki till vackra Luleå!!!Kram SoulwayP.S. Har du lagt märke till att tredjeplatsen på min sida omformats till en stubbe? Sittvänlig och go. Där bakom det behagliga vindskyddet;-)D.S. - Vad me / Soulway 31 augusti 06:20
Augusti och september är årets bästa månader enligt Jenny :) / 31 augusti 08:02
Hej BeJi (Bedji säger jag)Du är också toppen! Mycket bra dialog, LOL, och glad att du känner som du gör.Jättemånga kramar från Skåne. (Här är det inte riktigt höst ännu i alla fall...) / Natricia 31 augusti 15:24
vännen :)jag vet inte hur du burit dig åt och hur du lyckats övertala solen, men det ser faktiskt som att våren är tillbaka här!:d Det har varit så varmt idag att man blivit solbränd!:s Det spelar väl ingen roll vad årstiden heter, huvudsaken är att den är härlig och att den gör oss väl.:)Kramar :)/G. / Galina 31 augusti 21:13
Jag har jobbat en aningens hårt idag med mitt hus. Städat som bare den. Så nu vill jag tacka för skrattet jag fick. Men ändå en aningens trött skratt blev det. Imorgon är första dagen då jag blir arbetslös efter att vart mammaledig i 1½ år. Kramizz Fia. / Smultrondroppen 31 augusti 21:55
Den var bra.....;)kramen//Nitha 1 september 18:55
lördag, augusti 27, 2005
TILL MINNE AV AFFEN
ALF OVE BRAATEN
28 november 1950 – 27 augusti 2004
Idag är det ett år sedan min mammas pojkvän Alf Ove Braaten – eller Affen som han kallade sig själv – gick bort, bara 53 år gammal.
Affen var en färgstark människa. En norrman med lika mycket cowboy och indian inom sig – dessutom en norrman med mycket stark vilja och en fullständig brist på respekt för auktoriteter – vilket åtminstone i mina ögon är ett stort plus.
Han började sin långa bana som reparatör vid Järnverket och beskrev sitt arbete: ”Jag gick omkring med en skiftnyckel i handen, så det såg ut som om jag var upptagen med något”. Han blev på 80-talet påkörd av en bil vid ett övergångsställe och trasade sönder såväl knän som ben. Doktorerna sade åt honom att han aldrig skulle kunna gå igen. Det var naturligtvis det bästa man kunde säga till Affen, som då gav sig f-n på att komma igen … och det gjorde han. Ändå gjorde skadorna från olyckan att han aldrig förmådde arbeta kroppsligt igen under resten av sitt liv, och naturligtvis skulle han ha fått förtidspensionering efter olyckan. Det fick han dock inte, fast han kämpade på alla möjliga sätt för att få det han hade rätt till. Jag skrev att han aldrig fick det, men det är inte riktigt sant – några dagar före sin död beviljades ärendet. Så dags!
När han inte längre kunde arbeta utbildade han sig till guldsmed och i Hedenäset utbildade han sig i skomakeri och skinnsömnad i slutet av 90-talet. Det var under den perioden i Hedenäset som min mamma (som gick möbelrenoverarutbildning) första gången kom i kontakt med honom. Något år senare när jag besökte modern i Hedenäset fick jag träffa honom och jag gillade honom skarpt. Han var en mycket mångkunnig man som var enormt skicklig i matlagningskonst … särskilt hantera och steka kött (vilket är en konst) var han en mästare på. Han var som sagt var mycket kunnig i konsten att arbeta med skinn och han gjorde ett stilfullt gitarrband i skinn som jag med vördnad bär varje gång jag plockar till min trogna gamla Washburn.
Vi delade musikintresset också, och jag hade en hel del skivor som han tyckte om. Särskilt glad blev han när han åter fick höra Bo Hanssons ”Sagan om Ringen” som han själv inte hört sedan någon gång på 70-talet. Det var många kassetter som spelades av. En av Affens husgudar var Frank Zappa. Jag minns att jag tyckte att Zappa var intressant, men att jag inte visste var jag skulle börja … den mannen gjorde ju en hel del … men då spelade Affen av en rad skivor på band med det han tyckte var bäst med Frank Zappa. Tack för den introduktionen! Jag har dock inte orkat lyssna på Zappa sedan Affens bortgång.
Affen levde till och från ett mycket hårt liv, särskilt vad beträffar alkoholen. När mamma och jag lärde känna honom hade han dock slutat det myckna drickandet sedan en tid tillbaka. Tyvärr var skadan redan skedd och hans lever var i stort sett slut.
Vi ville att Affen skulle flytta till Sverige eftersom vi trodde att han skulle lättare få hjälp här än i Norge (vars socialsystem är riktigt obehagligt), och jag tror nog att han själv ville det också. Men ekonomin var för dålig, så istället bodde Affen i en enslig stuga i gamla Noreg. När mamma fyllde 50 år i februari ifjol beslöt hon att hon skulle tillbringa hela sommaren tillsammans med Affen i hans stuga. Hon var där även året före och hade en härlig sommar. Fjolårets sommar blev dock inte lika härlig. Affen var svårt märkt av sin sjukdom och blev akut dålig i juli. Modern lyckades få iväg honom till sjukhuset och det såg riktigt illa ut under en tid. Affen visade tecken på att börja repa sig, men krafterna var slut. Den här gången orkade han inte längre. Han dog fredagen den 27 augusti 2004. Han efterlämnade tre vuxna döttrar och en son som idag är kring åtta år gammal.
Hoppas du har det bra där du är nu, Affen.
Nu får du lattja med Zappa!
KOMMENTARER:
Vilken fin hyllning till en intressant och livsbejakande människa! Och alldeläs för ung för att gå bort vid 53 års ålder!Förstår genom din beskrivning att du tyckte mycket om honom och att ni säkert hade en hel del gemensamt.*Kramar om* / Jenny 27 augusti 08:34
Åh detta sorgearbete man måste gå igenom...varje gång en älskad människa går bort...min bror var 55 år och jag är så ledsen att inte vi fick bli gamla tillsammmans.....Va härligt ändå att ni hade saker gemensamt så du har fina minnen att plocka fram .....skulle lyssna på låterna men det står att filen inte kunde läsas vad är det för program jag saknar?Va duktig du är....finns din skiva att köpa?härlig helg önskar Nitha// 27 augusti 09:18
Fint skrivet. Jag är egentligen här för att säga hur imponerad jag är över din musik. Du har en jättefin röst och jag fick tårar i ögonen av från samma tak.Zappa känner jag inte till så mycket förutom "Catholic Girl" som en galen person introducerade en gång i tiden. / Natricia 27 augusti 09:54
ja, "färgstark" var nog den mest passande beskrivning, när man ser på bilderna...:)Beklagar, BeJi...Kram på dig :) / Galina 27 augusti 10:19
Jisses så vackert.. Den respekt du visar Affe med att berätta om vem han var är oerhört fint. Det är ju genom minnen hos dom kvarlevande som vi alltid finns kvar. Och att hedra människor som har lämnat oss är för mig både viktigt och det berör mig alltid väldigt starkt när jag ser andra göra det för sina nära & kära. :) Kram Camilla / Mimmi 27 augusti 11:06
Återigen en sån där generös blogg från dig. Du berättar så fint och vördnadsfullt, men ändå rakt upp och ner. Mycket fint skrivet och jag önskar också att Affen får träffa Zappa där han är nu...Tack BeJi för att du delar med dig så här.Tackar också för skivtipsen här under. Jag hörde Ane på tv för inte så länge sedan och fångades av hennes röst direkt. Jag ska nog köpa skivorna faktiskt, så det var bra att du tipsade. Hade glömt namnet rent av...*rodnar*..har svårt med namn annars bruuukar minnet funka rätt så bra :) Kram Munin / 27 augusti 20:49
Hej Beji!Jag tycker också att det är ett bra skrivet minnesporträtt. Lugnt, stillsamt och ärligt. Gillar också att du får in "den verklighet" han levde i med skiffnyckeln i sin hand (för att se knegande ut;-) men också olyckan och kampen för att kunna gå igen och så samhället. Du har fått en riktigt "stor" bild av Affe.Mycket fint! Jag är säker på att han halsar en bira (tror man blir reparerad i himmeln från skavanker)med Zappa och "gruffar" lite belåtet över grabben från Lule och hans mor! (Morsa?)Kram från Soulway / 28 augusti 06:32
Hej igen jag har alla programen men det går inte ändå ..blev så besviken...men hör av dej till mej när den finns till salu jag ställer mej på kö för att köpa en går bra med kasset för min del//ha en fin söndag//Kram //Nitha 28 augusti 10:53
Trokigt att en man som man är så god vän me skall gå bort. Visst önskar man mer tid med en så bra vän. Han har det bra där han är nu & lever livets goda dagar. Kramizz Fia. / Smultrondroppen 29 augusti 16:31
Hej Beji!!!Hoppas allt är gott med dej? Du har blivit upphöjd på min sida. (Se länkar: öar,kobbar.) Du är nu trea( och hur du hamnade så högt???? heheheee..säger jag inte.)Ha det gott i stormarna och streta på mot nya vida mål hälsar Soulway! 29 augusti 18:25
Min rankning är strikt sexistisk, men eftersom jag inte vill komma i delo med mydigheterna satte jag två kvinnor före (som skydd).Ang fotande så föreslår jag svartvitt i sådana fall.Dramatiskt svartvitt.Ok nu hoppas jag att MIN statistiska tredjeplacering är säkrad för tillfället. (Hur räknar du? Varje kommentar eller skriver du ut statistiklistorna??)Ok, allt gott till Nisse (statistiken) och pussa Rulle!!Kramar från Soulway. 29 augusti 21:07
Ang. fin fortsatt kväll. Vet inte det precis men REN kan jag lova. Har saunat och piskat ut alla onda andar ur min lekamen. Nu är jag genomrenad som en gris inför slakten. Illskär.Hjälp, man får nog lite grand tänka på vad man säger för googles brukar ha ögonen med sig!!!Nattinatti hälsar Soulway 29 augusti 22:11
28 november 1950 – 27 augusti 2004
Idag är det ett år sedan min mammas pojkvän Alf Ove Braaten – eller Affen som han kallade sig själv – gick bort, bara 53 år gammal.
Affen var en färgstark människa. En norrman med lika mycket cowboy och indian inom sig – dessutom en norrman med mycket stark vilja och en fullständig brist på respekt för auktoriteter – vilket åtminstone i mina ögon är ett stort plus.
Han började sin långa bana som reparatör vid Järnverket och beskrev sitt arbete: ”Jag gick omkring med en skiftnyckel i handen, så det såg ut som om jag var upptagen med något”. Han blev på 80-talet påkörd av en bil vid ett övergångsställe och trasade sönder såväl knän som ben. Doktorerna sade åt honom att han aldrig skulle kunna gå igen. Det var naturligtvis det bästa man kunde säga till Affen, som då gav sig f-n på att komma igen … och det gjorde han. Ändå gjorde skadorna från olyckan att han aldrig förmådde arbeta kroppsligt igen under resten av sitt liv, och naturligtvis skulle han ha fått förtidspensionering efter olyckan. Det fick han dock inte, fast han kämpade på alla möjliga sätt för att få det han hade rätt till. Jag skrev att han aldrig fick det, men det är inte riktigt sant – några dagar före sin död beviljades ärendet. Så dags!
När han inte längre kunde arbeta utbildade han sig till guldsmed och i Hedenäset utbildade han sig i skomakeri och skinnsömnad i slutet av 90-talet. Det var under den perioden i Hedenäset som min mamma (som gick möbelrenoverarutbildning) första gången kom i kontakt med honom. Något år senare när jag besökte modern i Hedenäset fick jag träffa honom och jag gillade honom skarpt. Han var en mycket mångkunnig man som var enormt skicklig i matlagningskonst … särskilt hantera och steka kött (vilket är en konst) var han en mästare på. Han var som sagt var mycket kunnig i konsten att arbeta med skinn och han gjorde ett stilfullt gitarrband i skinn som jag med vördnad bär varje gång jag plockar till min trogna gamla Washburn.
Vi delade musikintresset också, och jag hade en hel del skivor som han tyckte om. Särskilt glad blev han när han åter fick höra Bo Hanssons ”Sagan om Ringen” som han själv inte hört sedan någon gång på 70-talet. Det var många kassetter som spelades av. En av Affens husgudar var Frank Zappa. Jag minns att jag tyckte att Zappa var intressant, men att jag inte visste var jag skulle börja … den mannen gjorde ju en hel del … men då spelade Affen av en rad skivor på band med det han tyckte var bäst med Frank Zappa. Tack för den introduktionen! Jag har dock inte orkat lyssna på Zappa sedan Affens bortgång.
Affen levde till och från ett mycket hårt liv, särskilt vad beträffar alkoholen. När mamma och jag lärde känna honom hade han dock slutat det myckna drickandet sedan en tid tillbaka. Tyvärr var skadan redan skedd och hans lever var i stort sett slut.
Vi ville att Affen skulle flytta till Sverige eftersom vi trodde att han skulle lättare få hjälp här än i Norge (vars socialsystem är riktigt obehagligt), och jag tror nog att han själv ville det också. Men ekonomin var för dålig, så istället bodde Affen i en enslig stuga i gamla Noreg. När mamma fyllde 50 år i februari ifjol beslöt hon att hon skulle tillbringa hela sommaren tillsammans med Affen i hans stuga. Hon var där även året före och hade en härlig sommar. Fjolårets sommar blev dock inte lika härlig. Affen var svårt märkt av sin sjukdom och blev akut dålig i juli. Modern lyckades få iväg honom till sjukhuset och det såg riktigt illa ut under en tid. Affen visade tecken på att börja repa sig, men krafterna var slut. Den här gången orkade han inte längre. Han dog fredagen den 27 augusti 2004. Han efterlämnade tre vuxna döttrar och en son som idag är kring åtta år gammal.
Hoppas du har det bra där du är nu, Affen.
Nu får du lattja med Zappa!
KOMMENTARER:
Vilken fin hyllning till en intressant och livsbejakande människa! Och alldeläs för ung för att gå bort vid 53 års ålder!Förstår genom din beskrivning att du tyckte mycket om honom och att ni säkert hade en hel del gemensamt.*Kramar om* / Jenny 27 augusti 08:34
Åh detta sorgearbete man måste gå igenom...varje gång en älskad människa går bort...min bror var 55 år och jag är så ledsen att inte vi fick bli gamla tillsammmans.....Va härligt ändå att ni hade saker gemensamt så du har fina minnen att plocka fram .....skulle lyssna på låterna men det står att filen inte kunde läsas vad är det för program jag saknar?Va duktig du är....finns din skiva att köpa?härlig helg önskar Nitha// 27 augusti 09:18
Fint skrivet. Jag är egentligen här för att säga hur imponerad jag är över din musik. Du har en jättefin röst och jag fick tårar i ögonen av från samma tak.Zappa känner jag inte till så mycket förutom "Catholic Girl" som en galen person introducerade en gång i tiden. / Natricia 27 augusti 09:54
ja, "färgstark" var nog den mest passande beskrivning, när man ser på bilderna...:)Beklagar, BeJi...Kram på dig :) / Galina 27 augusti 10:19
Jisses så vackert.. Den respekt du visar Affe med att berätta om vem han var är oerhört fint. Det är ju genom minnen hos dom kvarlevande som vi alltid finns kvar. Och att hedra människor som har lämnat oss är för mig både viktigt och det berör mig alltid väldigt starkt när jag ser andra göra det för sina nära & kära. :) Kram Camilla / Mimmi 27 augusti 11:06
Återigen en sån där generös blogg från dig. Du berättar så fint och vördnadsfullt, men ändå rakt upp och ner. Mycket fint skrivet och jag önskar också att Affen får träffa Zappa där han är nu...Tack BeJi för att du delar med dig så här.Tackar också för skivtipsen här under. Jag hörde Ane på tv för inte så länge sedan och fångades av hennes röst direkt. Jag ska nog köpa skivorna faktiskt, så det var bra att du tipsade. Hade glömt namnet rent av...*rodnar*..har svårt med namn annars bruuukar minnet funka rätt så bra :) Kram Munin / 27 augusti 20:49
Hej Beji!Jag tycker också att det är ett bra skrivet minnesporträtt. Lugnt, stillsamt och ärligt. Gillar också att du får in "den verklighet" han levde i med skiffnyckeln i sin hand (för att se knegande ut;-) men också olyckan och kampen för att kunna gå igen och så samhället. Du har fått en riktigt "stor" bild av Affe.Mycket fint! Jag är säker på att han halsar en bira (tror man blir reparerad i himmeln från skavanker)med Zappa och "gruffar" lite belåtet över grabben från Lule och hans mor! (Morsa?)Kram från Soulway / 28 augusti 06:32
Hej igen jag har alla programen men det går inte ändå ..blev så besviken...men hör av dej till mej när den finns till salu jag ställer mej på kö för att köpa en går bra med kasset för min del//ha en fin söndag//Kram //Nitha 28 augusti 10:53
Trokigt att en man som man är så god vän me skall gå bort. Visst önskar man mer tid med en så bra vän. Han har det bra där han är nu & lever livets goda dagar. Kramizz Fia. / Smultrondroppen 29 augusti 16:31
Hej Beji!!!Hoppas allt är gott med dej? Du har blivit upphöjd på min sida. (Se länkar: öar,kobbar.) Du är nu trea( och hur du hamnade så högt???? heheheee..säger jag inte.)Ha det gott i stormarna och streta på mot nya vida mål hälsar Soulway! 29 augusti 18:25
Min rankning är strikt sexistisk, men eftersom jag inte vill komma i delo med mydigheterna satte jag två kvinnor före (som skydd).Ang fotande så föreslår jag svartvitt i sådana fall.Dramatiskt svartvitt.Ok nu hoppas jag att MIN statistiska tredjeplacering är säkrad för tillfället. (Hur räknar du? Varje kommentar eller skriver du ut statistiklistorna??)Ok, allt gott till Nisse (statistiken) och pussa Rulle!!Kramar från Soulway. 29 augusti 21:07
Ang. fin fortsatt kväll. Vet inte det precis men REN kan jag lova. Har saunat och piskat ut alla onda andar ur min lekamen. Nu är jag genomrenad som en gris inför slakten. Illskär.Hjälp, man får nog lite grand tänka på vad man säger för googles brukar ha ögonen med sig!!!Nattinatti hälsar Soulway 29 augusti 22:11
fredag, augusti 26, 2005
DAGENS SKIVTIPS: ANE BRUN!
Jag är en stor beundrare av den kanadensiske sångaren och låtskrivaren Ron Sexsmith, och det finns ett trevligt forum för likasinnade. För några månader sedan började de på forumet att prata om en norsk sångerska som heter Ane Brun och som är verksam i Sverige och bosatt i Stockholm. Denna Ane Brun hade spelat in en duett tillsammans med Ron Sexsmith, ”Song no. 6”, därav intresset för henne i Ron Sexsmith-forumet. Jag tvingades till min skam erkänna för Sexsmith-beundrare i Kanada, Hong Kong, Tyskland, Japan och andra ställen att JAG … EN SVENSK … inte kände till Ane Brun. För en kort tid sedan fick jag höra den omtalade duetten och smälte direkt. Sexsmith var som alltid bra, men han blev överträffad av denna tonsäkra unga sångerska. Jag får erkänna att min sedvanliga nyfikenhet för henne väcktes, och idag hittade jag hennes två utgivna CDar på Åhléns. Jag köpte dem och har lyssnat på dem idag och är från och med idag en uttalad Ane Brun-beundrare. Hon sjunger sina egna visor till eget gitarrackompanjemang och har en röst och stil som innehåller drag av såväl Joni Mitchell som Norah Jones. Men ändå finns det något eget som är svårdefinierat men definitivt tilltalande.
Hennes två skivor (de jag köpte idag) är ganska olika i stilen. Debuten ”Spending time with Morgan” är mer orkestrerad och poppig än uppföljaren ”A Temporary Dive” som är mer akustisk och lågmäld. Båda två skivorna är dock utmärkta och Ane Bruns varma säkra röst med ett lätt vibrato och intim sångstil (inte alls olik Ron Sexsmith när man tänker efter) är en lisa för själen. Dessutom är hon väldigt begåvad låtskrivare. Tänk att det finns sådana juveler i Sverige – detta Sverige vars popelit jag rätteligen har bespottat många gånger – det finns hopp även för Sverige, fastän Ane Brun är från Norge. Brun har för övrigt fått mycket god kritik av svenska kritiker och intresset kring henne kommer säkert att stiga ännu mer. Däremot i Norge är kritikerna mer sura … vad var det där nu igen om rönnbär?
Dagens skivtips alltså:
Ane Brun
och hennes två skivor
”Spending Time with Morgan”
och
”A Temporary Dive”
By the way … inspelningarna till ”Från Samma Tak” är nu avslutade. Hela gårdagen – från tidig morgon till midnatt – gick åt. I och för sig hindrade ihållande åskväder inspelningsverksamheten under några timmars tid, då jag ogärna har igång känsliga elektroniska instrument. Det blir nog ganska bra till slut. Nu väntar ännu mer redigering, men i vanlig ordning får projektet ligga på is och mogna ett tag först. Lite distans krävs.
KOMMENTARER:
Ja, nu har jag avslutat mitt marathonläsande med denna text om Anne Brun... Sorry, jag har aldrig hört talas om henne... och vad mycket värre är, jag lär nog inte springa i morgon till Åhléns för att köpa hennes CD.:ds Inte för att jag inte litar på ditt omdöme - du har gett oss så många bevis på ditt sannerligen goda smak och omdöme, samt på dina musikaliska färdigheter, att det vore konstigt om jag infrågasatte dina åsikter.:) Men jag HATAR att handla, såvida det inte gäller böcker eller parfym.:ds Dessutom är det lördag i morgon, och jag ska kanske gå på bio istället då...:)Nu har jag, som sagt, läst heeeeela din blogg - japp, rubbet: både dina texter och alla kommentarer.:):):) Hoppas att både du och bloggen överlevde min närvaro.:ds Så jag har nu fått lära känna en tredjedel av dig; de återstående delarna är dina ljudfiler (d v s jag måste skaffa högtalare :s) och din hemsida, som jag bara hunnit delvis med.:) Men - tro inte att du undkommer mig!:d För nu VET jag vilken fantastisk människa du är, vilka fantastiska texter du skriver, och vilka fantastiskt vackra känslor uppfyller ditt hjärta.:):):) I love you, BeJi, du är underbar!:)Lycka till med alla dina projekt, i alla dina intentioner, med alla möjliga saker och ting!:)Gonattskram (möjligen gomorronkram - om du läser det här i morgon :))! / Galina 27 augusti 00:08
Mmm... Ane Brun är guld!/ L / Wimsa 27 augusti 09:04
Hennes två skivor (de jag köpte idag) är ganska olika i stilen. Debuten ”Spending time with Morgan” är mer orkestrerad och poppig än uppföljaren ”A Temporary Dive” som är mer akustisk och lågmäld. Båda två skivorna är dock utmärkta och Ane Bruns varma säkra röst med ett lätt vibrato och intim sångstil (inte alls olik Ron Sexsmith när man tänker efter) är en lisa för själen. Dessutom är hon väldigt begåvad låtskrivare. Tänk att det finns sådana juveler i Sverige – detta Sverige vars popelit jag rätteligen har bespottat många gånger – det finns hopp även för Sverige, fastän Ane Brun är från Norge. Brun har för övrigt fått mycket god kritik av svenska kritiker och intresset kring henne kommer säkert att stiga ännu mer. Däremot i Norge är kritikerna mer sura … vad var det där nu igen om rönnbär?
Dagens skivtips alltså:
Ane Brun
och hennes två skivor
”Spending Time with Morgan”
och
”A Temporary Dive”
By the way … inspelningarna till ”Från Samma Tak” är nu avslutade. Hela gårdagen – från tidig morgon till midnatt – gick åt. I och för sig hindrade ihållande åskväder inspelningsverksamheten under några timmars tid, då jag ogärna har igång känsliga elektroniska instrument. Det blir nog ganska bra till slut. Nu väntar ännu mer redigering, men i vanlig ordning får projektet ligga på is och mogna ett tag först. Lite distans krävs.
KOMMENTARER:
Ja, nu har jag avslutat mitt marathonläsande med denna text om Anne Brun... Sorry, jag har aldrig hört talas om henne... och vad mycket värre är, jag lär nog inte springa i morgon till Åhléns för att köpa hennes CD.:ds Inte för att jag inte litar på ditt omdöme - du har gett oss så många bevis på ditt sannerligen goda smak och omdöme, samt på dina musikaliska färdigheter, att det vore konstigt om jag infrågasatte dina åsikter.:) Men jag HATAR att handla, såvida det inte gäller böcker eller parfym.:ds Dessutom är det lördag i morgon, och jag ska kanske gå på bio istället då...:)Nu har jag, som sagt, läst heeeeela din blogg - japp, rubbet: både dina texter och alla kommentarer.:):):) Hoppas att både du och bloggen överlevde min närvaro.:ds Så jag har nu fått lära känna en tredjedel av dig; de återstående delarna är dina ljudfiler (d v s jag måste skaffa högtalare :s) och din hemsida, som jag bara hunnit delvis med.:) Men - tro inte att du undkommer mig!:d För nu VET jag vilken fantastisk människa du är, vilka fantastiska texter du skriver, och vilka fantastiskt vackra känslor uppfyller ditt hjärta.:):):) I love you, BeJi, du är underbar!:)Lycka till med alla dina projekt, i alla dina intentioner, med alla möjliga saker och ting!:)Gonattskram (möjligen gomorronkram - om du läser det här i morgon :))! / Galina 27 augusti 00:08
Mmm... Ane Brun är guld!/ L / Wimsa 27 augusti 09:04
måndag, augusti 22, 2005
BLANDADE TANKAR OM MUSIK
SOMMARORKESTERN 1989
Jag gick igenom några gamla kassettband häromdagen och lyssnade lite här och var. Vid sidan av alla hundratals egna inspelningar från årens lopp (första inspelningen är en kort inspelning tillsammans med mormor – där vi sjunger ”Bä bä vita lamm” och ”Björnen sover” – dvs mormor sjunger och jag fyller i med några ord här och var. Jag kan INTE varit stor när den inspelningen gjordes, någon gång 1976 eller möjligen 1977. Riktigt roligt att den bevarats genom alla dessa år. Jag hittade en kassett i ett fordral utan inlägg, men på en smal etikettremsa på kassetten stod det ”Sommarorkestern 1989”. Ja visst ja! Jag spelade ju med Luleå Kommuns Sommarorkester för ungdomar somrarna 1989 och 1990. Det var sommarpryo fast i stället för att rensa ogräs repeterade vi in en repertoar på nolltid och spelade ett antal konserter. Ledare var Stefan Nilsson och Anna Wedin – två utmärkta musiker och människor. Jag mötte förresten Anna av en slump i höstas när hennes band ”Ramblin Minds” spelade i Luleå. Jag kunde naturligtvis inte låta bli att gå fram till scenen och prata några minuter med henne efter spelningen och efter några sekunder lyste hon upp och ropade: ”Men det är ju DU”. Inte illa … så här femton-sexton år senare. Man har ju trots allt förändrats en hel del … både till sätt och till utseende. Men nu lyssnade jag alltså på ett band där vi hade spelat in nästan hela vår repertoar sommaren 1989 – kring femton låtar. Det märktes att det var unga och orutinerade musiker i de tidiga tonåren, men ändå hade inspelningarna sin onekliga charm. Men vi lät VÄLDIGT unga … och det var vi ju … fast det tänkte vi väl inte på då. Det var en intressant sättning musiker i Sommarorkestern. Förutom det sedvanliga kompet med trummor, bas, gitarr och klaviatur, fanns en rejäl blåssektion med saxofon, flöjter, klarinett, trumpet, hela TRE tromboner och … hör och häpna … valthorn. Dessutom violin och cello och ytterligare några instrument jag glömt. Trots att det har gått så långt kommer jag ihåg namnen på flera av mina medmusikanter: trumslagare Nicklas Öqvist (som jag sett ett par gånger senare i olika jazzsammanhang), klarinettisten Robert Ek (som jag sett ge kyrkokonserter bl a i Boden då och då), keyboardisten Carita Björkbom, tjejen som spelade trumpet hette Therese och valthornkillen tror jag hette Mattias. Sjöng gjorde bl a Stephanie Lind. Själv spelade jag gitarr och eventuellt bas … det kan ha varit 1990 jag spelade bas, men jag har för mig att jag spelade bas även 1989 – är inte helt säker dock. Sjöng gjorde jag då INTE, och hade inte gjort det om så någon hotat mig med ett maskingevär. Vad spelade vi för låtar då? Ja … man kan säga att det märktes på vår repertoar att våra ledare (och främsta låtväljare) var barn av 60- och 70-talets musik. Det var låtar som ”Bad Moon Rising”, ”Proud Mary”, ”Killing me Softly”, ”Yesterday”, ”Honky Tonk Women” … osv. Dessutom skrev Nicklas och Robert ett par egna arrangemang (något jag var mycket imponerad av) på två låtar, ”Eye of the Tiger” och ”Söders Kors”. Den första låten gick alltid hem stenhårt – vart vi än spelade – säkerligen beroende på att det var Luleå Hockeys kamplåt. ”Söders Kors” har jag för mig var en Eldkvarnlåt, men där kan jag minnas fel … fin tyckte jag att den var i alla fall. Det finaste var dock den sköna stämningen i gruppen och den fina kamratkänslan. Det var några mycket fina veckor och jag är glad att bandinspelningen finns kvar som ett minne. Jag var även med i samma orkester 1990 – fast då med andra medlemmar. Jag tror nog att vi musikaliskt var bättre det året, men det var inte lika roligt. Många av musikerna tyckte jag var fruktansvärt diviga, och det var ingen vidare stämning – så jag sörjer inte frånvaron av inspelningar från den sommaren.
PLADER JEG HADER
Nu stämmer väl säkert inte stavningen, eftersom jag inte är någon mästare på danska, men detta var namnet på ett radioprogram som gick i dansk radio. Kåserier med skivor – ungefär som vårt ”Sommar”. Det var bara det att i den danska versionen skulle man spela skivor man inte tyckte om … och om man hade någon historia bakom den musikaliska antipatin – desto bättre. Jag hörde ett utdrag ur en gammal inspelning av programmet när jag sommaren 2000 började intressera mig för den danske författaren och kulturpersonligheten Poul Henrik Trampe. Samma sommar sändes nämligen Trampes härliga rysare ”Rösterna” i Sveriges Radio P1, och den spelades ursprungligen in och sändes i början av 80-talet. Nå, jag fick i samband med dessa sändningar höra ett utdrag ur ”Plader jeg hader” med just Poul Henrik Trampe, där han förklarade sitt hat till trumpetstycket ”Il Silenzio”. Nu har jag glömt historien men tyckte att den var riktigt rolig. Egentligen vore det kul med något liknande program i svensk radio, där olika personer får spela skivor de verkligen tycker illa om och berättar varför de känner på det viset. Skulle jag vara med i det programmet är det en ganska stor chans att ”Stayin Alive” med Bee Gees och ”Violer till mor” med Bertil Boo skulle spelas. Två förfärliga skivor. Annars märker jag nu att jag hade betydligt fler musikaliska hatobjekt i min vildaste ungdom. Det fanns en tid när jag vägrade gå med på att det överhuvudtaget fanns något gott i någon som beundrar Mariah Carey. Idag kan jag gå med på att det finns NÅGOT gott … någonstans … långt därinne … kanske till och med LÅÅÅÅÅNGT därinne … MEN det finns ändå där! Man blir lite mjukare med åren.
ROBERT MOOG RIP
Läste idag att mannen som brukar anses vara syntetisatorns (synthesizerns) fader har gått bort. Den benämningen är lite missvisande, så han inte på långa vägar var först med att skapa musikinstrument som frambringade ”konstgjort” ljud. Det lär ha gjorts experiment kring detta redan i slutet av 1800-talet, men Moogs synthesizer blev väldigt populär på väldigt kort tid och skulle få stor betydelse för popmusikens fortsatta utveckling (eller avveckling – beror på hur man ser det). The Beatles och the Beach Boys var tidigt ute med att använda synthesizer på sina skivor och under 70-talet blev instrumentet alltmer populärt – särskilt när de polyfoniska syntarna kom (dvs där man kan spela på flera tangenter samtidigt och frambringa ackord). När det syntblippande 80-talshelvetet gick igång räknades dock Moog och hans synthesizer som väldigt gammalmodiga. Då var det andra märken som var populära …t ex Prophet … men på senare år har tekniknostalgiker börjat jaga gamla Moog-syntar. Det har blivit kult helt enkelt, och Moog fick Polarpriset 2001 tillsammans med bl a avantgardekompositören Karl-Heinz Stockhausen. Nu är alltså Robert Moog borta. RIP.
PHILIP GLASS
För övrigt anser jag att den amerikanske kompositören Philip Glass skall få Polarpriset nästa gång – det rör sig trots allt om världens skickligaste (och förmodligen framgångsrikaste) nu levande seriöse kompositör. Hans musik använder sig av populärmusikens medel, eftersom hela världens popelit närmast slåss för att samarbeta med honom, och hans stil är så pass välkänd att man hör direkt om det är han som har komponerat musiken. Många känner inte till hans namn, men de har med stor sannolikhet hört hans musik – han har nämligen skrivit filmmusik till en oerhörd massa filmer, bl a ”Truman Show”. Glass musik består oftast av en slags bas uppbyggd av snabba repetitiva arpeggion som ständigt varieras på ett subtilt, melodiskt och rytmiskt sätt. De snabba tonföljderna bildar en hypnotisk men ändå mycket levande rörlig helhet på samma sätt som vattendroppar bildar en sjö. Allt hänger ihop och böljar fram och tillbaka. Ovanpå denna bas av snabba repeterade arpeggion sker ofta små melodiska under. Jag hittade ett kassettband där två av hans bästa album var avspelade: Det ena var sångcykeln ”Songs of Liquid Days”, där han tonsatt texter av bl a Paul Simon, David Byrne, Suzanne Vega – som sedan framförts på ett imponerande sätt av artister som Linda Ronstadt och Bernard Fowler. Det andra albumet på kassetten var soundtracket ”Koyaanisqatsi” från 1983 – ett soundtrack till en film – enligt uppgift helt utan handling eller dialog – där musiken spelar huvudrollen. Jag har aldrig sett filmen, men skulle väldigt gärna vilja göra det – för soundtracket är helt makalöst. Det bästa stycke filmmusik jag har hört i hela mitt liv. Särskilt stycket ”Vessels” där en stor kör sjunger de för Glass så typiska snabba ordlösa tonföljderna. Den känsla jag får av att höra det stycket är att man ser blodkroppar som rusar fram i blodkärl … går egentligen inte att beskrivas. Helt förhäxande. Nu tyckte jag att det var dumt att jag bara hade skivorna i form av gamla bandkopior, så jag gick in på nätet och hittade en butik där skivorna fanns att köpa … dessutom ganska billigt. Så snart kommer de hemdimpande genom brevlådeinkastet. Då blir det Philip Glass på hög volym!
I och för sig kanske inte Philip Glass musik den mest lättsmälta musik som finns – den brukar ju räknas till ”seriös” musik (vad nu det är) trots att han samarbetat mycket med pop- och rockartister … men om man bara vågar släppa greppet och låta musiken strömma genom hela kroppen är det en underbar upplevelse. Ni förstår nog att det där med slölyssnande inte är något för mig … jag kan helt enkelt inte den konsten. Därför spelar jag heller aldrig någon musik när jag sitter och gör något som kräver lite koncentration – t ex blogga. Nej, då ska det helst vara 100% tystnad. Men efteråt … då jäklar!
KOMMENTARER:
Jag vill ställa en fråga till dig: varför vill du slösa din tid och ork på ett ämne som historia? När jag nu har läst din blogg, vill jag utropa: du borde bli musikkritiker/skribent!!! Nej, jag kan inte avgöra huruvida det du skriver stämmer eller inte (alltså, själva fakta), men sättet du formulerar dig på, själva känslan, PASSIONEN (!:)) är helt enkelt otroliga! Det syns ju på flera mils avstånd att det där är ditt liv; det lyser formligen om bokstäverna i texten!:):):) Och jag tvivlar inte en endaste sekund på att du har kunskap i ämnet så att det räcker åt en hel tidningsredaktion...:)Tänk på saken, BeJi...:)Kram på dig :) / Galina 22 augusti 22:44
har glömt att säga att jag har blivit rysligt nyfiken på den där glassiga killen, som skrivit musiken som du anser vara den bästa.:d Det vore jättespännande att få se den filmen!:) / Galina 22 augusti 22:46
P.S.S. OK, om det är så bedrövligt, ska du hellre ägna dig åt historia och fortsätta med musikrecensioner i din blogg.:) Vad historia beträffar... nej, det är för stort ämne (då jag ju råkar vara en historiker :d), men jag är för trött nu, måste sova... Jag kanske skriver om det i morgon.:) Nu ska jag bara skicka ett par cyberkramar till Luleå, för att sedan gå och lägga mig hos två killar och ett dussin gosedjur och sova...:) / Galina 23 augusti 00:26
Håller med Lumen. Det märks att bloggen handlar om din passion i livet. Mellan alla fakta går ett rött band (ingen fesljummen tråd inte;-) av en underbar poesi eller musik. Störtskönt!!!Kanske är det just det här som gör en vanlig grabb från Lule till något så högtidligt som Beji!!!Kramar från Soulway och katterna / Soulway 23 augusti 8:48
Jag gick igenom några gamla kassettband häromdagen och lyssnade lite här och var. Vid sidan av alla hundratals egna inspelningar från årens lopp (första inspelningen är en kort inspelning tillsammans med mormor – där vi sjunger ”Bä bä vita lamm” och ”Björnen sover” – dvs mormor sjunger och jag fyller i med några ord här och var. Jag kan INTE varit stor när den inspelningen gjordes, någon gång 1976 eller möjligen 1977. Riktigt roligt att den bevarats genom alla dessa år. Jag hittade en kassett i ett fordral utan inlägg, men på en smal etikettremsa på kassetten stod det ”Sommarorkestern 1989”. Ja visst ja! Jag spelade ju med Luleå Kommuns Sommarorkester för ungdomar somrarna 1989 och 1990. Det var sommarpryo fast i stället för att rensa ogräs repeterade vi in en repertoar på nolltid och spelade ett antal konserter. Ledare var Stefan Nilsson och Anna Wedin – två utmärkta musiker och människor. Jag mötte förresten Anna av en slump i höstas när hennes band ”Ramblin Minds” spelade i Luleå. Jag kunde naturligtvis inte låta bli att gå fram till scenen och prata några minuter med henne efter spelningen och efter några sekunder lyste hon upp och ropade: ”Men det är ju DU”. Inte illa … så här femton-sexton år senare. Man har ju trots allt förändrats en hel del … både till sätt och till utseende. Men nu lyssnade jag alltså på ett band där vi hade spelat in nästan hela vår repertoar sommaren 1989 – kring femton låtar. Det märktes att det var unga och orutinerade musiker i de tidiga tonåren, men ändå hade inspelningarna sin onekliga charm. Men vi lät VÄLDIGT unga … och det var vi ju … fast det tänkte vi väl inte på då. Det var en intressant sättning musiker i Sommarorkestern. Förutom det sedvanliga kompet med trummor, bas, gitarr och klaviatur, fanns en rejäl blåssektion med saxofon, flöjter, klarinett, trumpet, hela TRE tromboner och … hör och häpna … valthorn. Dessutom violin och cello och ytterligare några instrument jag glömt. Trots att det har gått så långt kommer jag ihåg namnen på flera av mina medmusikanter: trumslagare Nicklas Öqvist (som jag sett ett par gånger senare i olika jazzsammanhang), klarinettisten Robert Ek (som jag sett ge kyrkokonserter bl a i Boden då och då), keyboardisten Carita Björkbom, tjejen som spelade trumpet hette Therese och valthornkillen tror jag hette Mattias. Sjöng gjorde bl a Stephanie Lind. Själv spelade jag gitarr och eventuellt bas … det kan ha varit 1990 jag spelade bas, men jag har för mig att jag spelade bas även 1989 – är inte helt säker dock. Sjöng gjorde jag då INTE, och hade inte gjort det om så någon hotat mig med ett maskingevär. Vad spelade vi för låtar då? Ja … man kan säga att det märktes på vår repertoar att våra ledare (och främsta låtväljare) var barn av 60- och 70-talets musik. Det var låtar som ”Bad Moon Rising”, ”Proud Mary”, ”Killing me Softly”, ”Yesterday”, ”Honky Tonk Women” … osv. Dessutom skrev Nicklas och Robert ett par egna arrangemang (något jag var mycket imponerad av) på två låtar, ”Eye of the Tiger” och ”Söders Kors”. Den första låten gick alltid hem stenhårt – vart vi än spelade – säkerligen beroende på att det var Luleå Hockeys kamplåt. ”Söders Kors” har jag för mig var en Eldkvarnlåt, men där kan jag minnas fel … fin tyckte jag att den var i alla fall. Det finaste var dock den sköna stämningen i gruppen och den fina kamratkänslan. Det var några mycket fina veckor och jag är glad att bandinspelningen finns kvar som ett minne. Jag var även med i samma orkester 1990 – fast då med andra medlemmar. Jag tror nog att vi musikaliskt var bättre det året, men det var inte lika roligt. Många av musikerna tyckte jag var fruktansvärt diviga, och det var ingen vidare stämning – så jag sörjer inte frånvaron av inspelningar från den sommaren.
PLADER JEG HADER
Nu stämmer väl säkert inte stavningen, eftersom jag inte är någon mästare på danska, men detta var namnet på ett radioprogram som gick i dansk radio. Kåserier med skivor – ungefär som vårt ”Sommar”. Det var bara det att i den danska versionen skulle man spela skivor man inte tyckte om … och om man hade någon historia bakom den musikaliska antipatin – desto bättre. Jag hörde ett utdrag ur en gammal inspelning av programmet när jag sommaren 2000 började intressera mig för den danske författaren och kulturpersonligheten Poul Henrik Trampe. Samma sommar sändes nämligen Trampes härliga rysare ”Rösterna” i Sveriges Radio P1, och den spelades ursprungligen in och sändes i början av 80-talet. Nå, jag fick i samband med dessa sändningar höra ett utdrag ur ”Plader jeg hader” med just Poul Henrik Trampe, där han förklarade sitt hat till trumpetstycket ”Il Silenzio”. Nu har jag glömt historien men tyckte att den var riktigt rolig. Egentligen vore det kul med något liknande program i svensk radio, där olika personer får spela skivor de verkligen tycker illa om och berättar varför de känner på det viset. Skulle jag vara med i det programmet är det en ganska stor chans att ”Stayin Alive” med Bee Gees och ”Violer till mor” med Bertil Boo skulle spelas. Två förfärliga skivor. Annars märker jag nu att jag hade betydligt fler musikaliska hatobjekt i min vildaste ungdom. Det fanns en tid när jag vägrade gå med på att det överhuvudtaget fanns något gott i någon som beundrar Mariah Carey. Idag kan jag gå med på att det finns NÅGOT gott … någonstans … långt därinne … kanske till och med LÅÅÅÅÅNGT därinne … MEN det finns ändå där! Man blir lite mjukare med åren.
ROBERT MOOG RIP
Läste idag att mannen som brukar anses vara syntetisatorns (synthesizerns) fader har gått bort. Den benämningen är lite missvisande, så han inte på långa vägar var först med att skapa musikinstrument som frambringade ”konstgjort” ljud. Det lär ha gjorts experiment kring detta redan i slutet av 1800-talet, men Moogs synthesizer blev väldigt populär på väldigt kort tid och skulle få stor betydelse för popmusikens fortsatta utveckling (eller avveckling – beror på hur man ser det). The Beatles och the Beach Boys var tidigt ute med att använda synthesizer på sina skivor och under 70-talet blev instrumentet alltmer populärt – särskilt när de polyfoniska syntarna kom (dvs där man kan spela på flera tangenter samtidigt och frambringa ackord). När det syntblippande 80-talshelvetet gick igång räknades dock Moog och hans synthesizer som väldigt gammalmodiga. Då var det andra märken som var populära …t ex Prophet … men på senare år har tekniknostalgiker börjat jaga gamla Moog-syntar. Det har blivit kult helt enkelt, och Moog fick Polarpriset 2001 tillsammans med bl a avantgardekompositören Karl-Heinz Stockhausen. Nu är alltså Robert Moog borta. RIP.
PHILIP GLASS
För övrigt anser jag att den amerikanske kompositören Philip Glass skall få Polarpriset nästa gång – det rör sig trots allt om världens skickligaste (och förmodligen framgångsrikaste) nu levande seriöse kompositör. Hans musik använder sig av populärmusikens medel, eftersom hela världens popelit närmast slåss för att samarbeta med honom, och hans stil är så pass välkänd att man hör direkt om det är han som har komponerat musiken. Många känner inte till hans namn, men de har med stor sannolikhet hört hans musik – han har nämligen skrivit filmmusik till en oerhörd massa filmer, bl a ”Truman Show”. Glass musik består oftast av en slags bas uppbyggd av snabba repetitiva arpeggion som ständigt varieras på ett subtilt, melodiskt och rytmiskt sätt. De snabba tonföljderna bildar en hypnotisk men ändå mycket levande rörlig helhet på samma sätt som vattendroppar bildar en sjö. Allt hänger ihop och böljar fram och tillbaka. Ovanpå denna bas av snabba repeterade arpeggion sker ofta små melodiska under. Jag hittade ett kassettband där två av hans bästa album var avspelade: Det ena var sångcykeln ”Songs of Liquid Days”, där han tonsatt texter av bl a Paul Simon, David Byrne, Suzanne Vega – som sedan framförts på ett imponerande sätt av artister som Linda Ronstadt och Bernard Fowler. Det andra albumet på kassetten var soundtracket ”Koyaanisqatsi” från 1983 – ett soundtrack till en film – enligt uppgift helt utan handling eller dialog – där musiken spelar huvudrollen. Jag har aldrig sett filmen, men skulle väldigt gärna vilja göra det – för soundtracket är helt makalöst. Det bästa stycke filmmusik jag har hört i hela mitt liv. Särskilt stycket ”Vessels” där en stor kör sjunger de för Glass så typiska snabba ordlösa tonföljderna. Den känsla jag får av att höra det stycket är att man ser blodkroppar som rusar fram i blodkärl … går egentligen inte att beskrivas. Helt förhäxande. Nu tyckte jag att det var dumt att jag bara hade skivorna i form av gamla bandkopior, så jag gick in på nätet och hittade en butik där skivorna fanns att köpa … dessutom ganska billigt. Så snart kommer de hemdimpande genom brevlådeinkastet. Då blir det Philip Glass på hög volym!
I och för sig kanske inte Philip Glass musik den mest lättsmälta musik som finns – den brukar ju räknas till ”seriös” musik (vad nu det är) trots att han samarbetat mycket med pop- och rockartister … men om man bara vågar släppa greppet och låta musiken strömma genom hela kroppen är det en underbar upplevelse. Ni förstår nog att det där med slölyssnande inte är något för mig … jag kan helt enkelt inte den konsten. Därför spelar jag heller aldrig någon musik när jag sitter och gör något som kräver lite koncentration – t ex blogga. Nej, då ska det helst vara 100% tystnad. Men efteråt … då jäklar!
KOMMENTARER:
Jag vill ställa en fråga till dig: varför vill du slösa din tid och ork på ett ämne som historia? När jag nu har läst din blogg, vill jag utropa: du borde bli musikkritiker/skribent!!! Nej, jag kan inte avgöra huruvida det du skriver stämmer eller inte (alltså, själva fakta), men sättet du formulerar dig på, själva känslan, PASSIONEN (!:)) är helt enkelt otroliga! Det syns ju på flera mils avstånd att det där är ditt liv; det lyser formligen om bokstäverna i texten!:):):) Och jag tvivlar inte en endaste sekund på att du har kunskap i ämnet så att det räcker åt en hel tidningsredaktion...:)Tänk på saken, BeJi...:)Kram på dig :) / Galina 22 augusti 22:44
har glömt att säga att jag har blivit rysligt nyfiken på den där glassiga killen, som skrivit musiken som du anser vara den bästa.:d Det vore jättespännande att få se den filmen!:) / Galina 22 augusti 22:46
P.S.S. OK, om det är så bedrövligt, ska du hellre ägna dig åt historia och fortsätta med musikrecensioner i din blogg.:) Vad historia beträffar... nej, det är för stort ämne (då jag ju råkar vara en historiker :d), men jag är för trött nu, måste sova... Jag kanske skriver om det i morgon.:) Nu ska jag bara skicka ett par cyberkramar till Luleå, för att sedan gå och lägga mig hos två killar och ett dussin gosedjur och sova...:) / Galina 23 augusti 00:26
Håller med Lumen. Det märks att bloggen handlar om din passion i livet. Mellan alla fakta går ett rött band (ingen fesljummen tråd inte;-) av en underbar poesi eller musik. Störtskönt!!!Kanske är det just det här som gör en vanlig grabb från Lule till något så högtidligt som Beji!!!Kramar från Soulway och katterna / Soulway 23 augusti 8:48
söndag, augusti 21, 2005
FÖRB#%%#¤E BILL GATES!
Nå jo hej.
Det har inte blivit så mycket bloggande på ett tag (och det blev inte så mycket av den varan överhuvudtaget den här veckan) eftersom en hel del annat IRL-tjafs har smög sig på i början av veckan. Inget allvarligt eller särskilt spännande – bara tids- och energikrävande.
Jag hade en idé för en någorlunda intressant bloggpost, men en sak har retat mig så mycket i eftermiddag och i afton att jag knappt känner för att skriva alls. Ingen allvarlig, men dock MYCKET irriterande sak. Jag har ett par olika e-mailadresser och brukar ta hem min mail genom Outlook Express, men idag när jag gick in för att kolla min mail så var mina användarkonton borta. Outlook Express påstod att den inte kände till mina e-mailadresser – j-vla fräckhet! Alltså – jag kan fortfarande läsa min mail, men blir tvungen att gå in på respektive hemsida (bl a Bredbandsbolagets) för att kolla mailen. Det gör väl i och för sig inte så mycket, även om det är lite jobbigare. Det trista är att jag tappat all min mail som fanns i min Outlook Express-inbox, sedan jag ordnade ny dator för en dryg månad sedan – ytterst irriterande. Jag skulle ha kopierat över mailen till något Word-dokument eller skrivit ut de viktigare mailen. Nu är de borta. All gone. Jag har letat och letat på min dator, men hittar dem ingenstans. Synd, för jag hade några mail där som jag gärna sparat. Eftersom jag hade sparat en back-up över alla kontakters e-mailadresser, så är det bara ett fåtal adresser som jag tappat … men det skall väl förhoppningsvis inte bli alltför knepigt att hitta dem igen. Men det grämer mig som sagt att jag tappat några juveler till mail, eftersom jag dumt nog inte hade någon form av back-up för dessa. Dessutom vet jag inte om jag törs lita på Outlook Express i fortsättningen … mycket tveksamt.
Förb#%%#¤e Bill Gates!
Nå, allt är inte bara gnissel och bläää idag. Egentligen har det varit en mycket fin och spännande dag, även om detta e-poststrul varit en nagel i ögat. Nå, det är bara att ta nya tag och se framtiden an. Förmodligen skriver jag min ’egentliga’ blogg (som skulle handla om musik – i Bloggportalen finns denna blogg med bland musikbloggarna, men den har väl inte alltid gjort skäl för den benämningen) i morgon.
Man kanske skulle avsluta kvällen med lite musik?
Hade jag någon Alice Cooper-platta (;-D) skulle stilen nog passa mitt för aftonen lite taggiga humör (återigen förb#%%#¤e Bill Gates och förb#%%#¤e Microsoft!!!), men det kanske är skönare för själen att ploppa in Allegris Miserere i CD-spelaren.
G’afton.
KOMMENTARER:
Jobbigt.Sånt där blir man minst sagt frustrerad av.Men du överlever detta,BJ :-)Alice Coopers senaste är ganska bra, faktiskt.Liket lever :-DKolla,inte ett ord om AC/DC nämnde jag i dag.Det kanske kan glädja någon av dina bloggkamrater *asg*En BRA arbetsvecka önskar jag dig. / Robban 21 augusti 22:25
Detta låter oroväckande. Jag använder också Outlook Express, och sparar en hel del e-post, åtminstone ett tag. Har aldrig fattat hur mycket utrymme man har. Jag tar ju ner e-posten till min dator, eller? OE envisas och tjatar om att få komprimera min e-post, vilket jag inte tycker behövs för HD:n är Giga-stor.Jag måste ha missuppfattat en del. Nu är jag för trött för att förklara ens...har just varit på fest. Ja, samma som du, du var visst hedersgäst!Gääääsp.Go'natt! / Pova 21 augusti 22:40
Halloy det är lillatanta på besök.Ja jag har varit så skruttig i kroppen att jag inte riktigt orkat skutta runt hos er bloggare.Men i dag är jag här,Du har en bild i mitt fotoalbum att hämta om du vill.Du ta och cola ner dej med musik.Finns inget jag kan bli mer arg på än datorer.Tur Gubben min är datatekniker och räddar mej innan jag hoppar jämnfota i blandkram / Lillatanta 21 augusti 23:11
LOL! Förlåt, vännen, att jag garvar åt din olycka, men den har fört med sig något gott också: nu är vi minst två som hatar Bill Gates!:D Jag har ju också tappat bort en hel del brev i kraschen förrigår.:(*hatar Bill med varenda lilla cell i min kropp*Gud välsigne dig, Beji, för dina ord var som balsam på min trötta själ.:):):)Så nu kan jag gå och lägga mig med gott samvete och lättat hjärta!:DKraaaaam på dig, vännen :) / Galina 21 augusti 23:57
P.S. Robban, jag är så trött att jag låter dig andas fritt för ikväll... men tro inte att dina ord förblir emotsagda alltför länge!:p:d / Galina 21 augusti 23:58
Skönt att vi är överens på Neil! Det hade jag väntat mig, och vart riktigt förvånad över att du inte svarat på honom. Man kan inte vara din sort utan att gilla Neil tänker jag. Och spelar du som Cash då gillar jag ditt spel. Han är skön...Jag ska skriva mer musik... det finns så mycket, och jag har lyssnat på så mycket, kom på att jag helt glömt Pink Floyd till exempel....... Och Bill Gates, jag använder inte mitt outlook, det kanske är tur... Men attans om något skulle hända med hotmailen, det vore total katastrof. Eller spacet för den delen. Måste kopiera alla adresser nu. / Natricia 22 augusti 10:32
Jag tackar allra ödmjukast för komplimangen.Börjar nästan tro att dom är hyfsade :-) / Robban 22 augusti 19:54
nå, har du hittat dina "kronjuveler"?:):s Äsch, snart börjar jag svära...:/ / Galina 26 augusti 23:38
Det har inte blivit så mycket bloggande på ett tag (och det blev inte så mycket av den varan överhuvudtaget den här veckan) eftersom en hel del annat IRL-tjafs har smög sig på i början av veckan. Inget allvarligt eller särskilt spännande – bara tids- och energikrävande.
Jag hade en idé för en någorlunda intressant bloggpost, men en sak har retat mig så mycket i eftermiddag och i afton att jag knappt känner för att skriva alls. Ingen allvarlig, men dock MYCKET irriterande sak. Jag har ett par olika e-mailadresser och brukar ta hem min mail genom Outlook Express, men idag när jag gick in för att kolla min mail så var mina användarkonton borta. Outlook Express påstod att den inte kände till mina e-mailadresser – j-vla fräckhet! Alltså – jag kan fortfarande läsa min mail, men blir tvungen att gå in på respektive hemsida (bl a Bredbandsbolagets) för att kolla mailen. Det gör väl i och för sig inte så mycket, även om det är lite jobbigare. Det trista är att jag tappat all min mail som fanns i min Outlook Express-inbox, sedan jag ordnade ny dator för en dryg månad sedan – ytterst irriterande. Jag skulle ha kopierat över mailen till något Word-dokument eller skrivit ut de viktigare mailen. Nu är de borta. All gone. Jag har letat och letat på min dator, men hittar dem ingenstans. Synd, för jag hade några mail där som jag gärna sparat. Eftersom jag hade sparat en back-up över alla kontakters e-mailadresser, så är det bara ett fåtal adresser som jag tappat … men det skall väl förhoppningsvis inte bli alltför knepigt att hitta dem igen. Men det grämer mig som sagt att jag tappat några juveler till mail, eftersom jag dumt nog inte hade någon form av back-up för dessa. Dessutom vet jag inte om jag törs lita på Outlook Express i fortsättningen … mycket tveksamt.
Förb#%%#¤e Bill Gates!
Nå, allt är inte bara gnissel och bläää idag. Egentligen har det varit en mycket fin och spännande dag, även om detta e-poststrul varit en nagel i ögat. Nå, det är bara att ta nya tag och se framtiden an. Förmodligen skriver jag min ’egentliga’ blogg (som skulle handla om musik – i Bloggportalen finns denna blogg med bland musikbloggarna, men den har väl inte alltid gjort skäl för den benämningen) i morgon.
Man kanske skulle avsluta kvällen med lite musik?
Hade jag någon Alice Cooper-platta (;-D) skulle stilen nog passa mitt för aftonen lite taggiga humör (återigen förb#%%#¤e Bill Gates och förb#%%#¤e Microsoft!!!), men det kanske är skönare för själen att ploppa in Allegris Miserere i CD-spelaren.
G’afton.
KOMMENTARER:
Jobbigt.Sånt där blir man minst sagt frustrerad av.Men du överlever detta,BJ :-)Alice Coopers senaste är ganska bra, faktiskt.Liket lever :-DKolla,inte ett ord om AC/DC nämnde jag i dag.Det kanske kan glädja någon av dina bloggkamrater *asg*En BRA arbetsvecka önskar jag dig. / Robban 21 augusti 22:25
Detta låter oroväckande. Jag använder också Outlook Express, och sparar en hel del e-post, åtminstone ett tag. Har aldrig fattat hur mycket utrymme man har. Jag tar ju ner e-posten till min dator, eller? OE envisas och tjatar om att få komprimera min e-post, vilket jag inte tycker behövs för HD:n är Giga-stor.Jag måste ha missuppfattat en del. Nu är jag för trött för att förklara ens...har just varit på fest. Ja, samma som du, du var visst hedersgäst!Gääääsp.Go'natt! / Pova 21 augusti 22:40
Halloy det är lillatanta på besök.Ja jag har varit så skruttig i kroppen att jag inte riktigt orkat skutta runt hos er bloggare.Men i dag är jag här,Du har en bild i mitt fotoalbum att hämta om du vill.Du ta och cola ner dej med musik.Finns inget jag kan bli mer arg på än datorer.Tur Gubben min är datatekniker och räddar mej innan jag hoppar jämnfota i blandkram / Lillatanta 21 augusti 23:11
LOL! Förlåt, vännen, att jag garvar åt din olycka, men den har fört med sig något gott också: nu är vi minst två som hatar Bill Gates!:D Jag har ju också tappat bort en hel del brev i kraschen förrigår.:(*hatar Bill med varenda lilla cell i min kropp*Gud välsigne dig, Beji, för dina ord var som balsam på min trötta själ.:):):)Så nu kan jag gå och lägga mig med gott samvete och lättat hjärta!:DKraaaaam på dig, vännen :) / Galina 21 augusti 23:57
P.S. Robban, jag är så trött att jag låter dig andas fritt för ikväll... men tro inte att dina ord förblir emotsagda alltför länge!:p:d / Galina 21 augusti 23:58
Skönt att vi är överens på Neil! Det hade jag väntat mig, och vart riktigt förvånad över att du inte svarat på honom. Man kan inte vara din sort utan att gilla Neil tänker jag. Och spelar du som Cash då gillar jag ditt spel. Han är skön...Jag ska skriva mer musik... det finns så mycket, och jag har lyssnat på så mycket, kom på att jag helt glömt Pink Floyd till exempel....... Och Bill Gates, jag använder inte mitt outlook, det kanske är tur... Men attans om något skulle hända med hotmailen, det vore total katastrof. Eller spacet för den delen. Måste kopiera alla adresser nu. / Natricia 22 augusti 10:32
Jag tackar allra ödmjukast för komplimangen.Börjar nästan tro att dom är hyfsade :-) / Robban 22 augusti 19:54
nå, har du hittat dina "kronjuveler"?:):s Äsch, snart börjar jag svära...:/ / Galina 26 augusti 23:38
onsdag, augusti 17, 2005
HURUSOM JAG GAV UPP OCH LÄRDE MIG ATT ÄLSKA ”LIFTARENS GUIDE TILL GALAXEN”
Sorry bloggarvänner, inget smörande ikväll. Jag höll nästan på att tillägga: ”jag har sån huvudvärk ikväll, älsklingar”. Tur att jag inte gjorde det!
Jag kan säga det med en gång. Jag gillar inte böcker och filmer med science fiction och fantasy. Jag har ogillat dessa genrer sedan jag första gången kom i kontakt med dem på 80-talet – till min mors stora sorg – science fiction- och fantasy-freak som hon är. Naturligtvis försökte hon påverka mig att uppskatta stilen (vilka föräldrar försöker inte påverka sina barn?), men jag tokvägrade helt enkelt se något tilltalande i science fiction och fantasy. När modern någon gång i mitten av 80-talet ville få mig att läsa Douglas Adams ”Liftarens guide till galaxen” så tokvägrade jag även denna gång. Det spelade ingen roll att hon sa att den var rolig. Dumheter, tyckte jag, Science Fiction är inte roligt – punkt slut! Det finns vissa tjurskalliga drag hos ”yours truly”.
Så gick det många år. Björn hade blivit vuxen och flyttat hemifrån och hittade ett exemplar av ”Liftarens Guide till Galaxen” någonstans och tänkte: ”Tja, varför inte. Jag kan ju läsa den. Jag behöver ju inte gilla den”. Sagt och gjort.
Så var jag fast. Jag avskyr fortfarande Science Fiction och har väldigt svårt för fantasy, men ”Liftarens Guide till galaxen” är en fantastisk bok. Som dessutom härstammar från en fantastisk radioserie, där den underbare skådespelaren Peter Jones (annars mest känd som medverkande i radioserien ”Just a minute” – som i Sverige kallas ”På Minuten”) gjorde Guidens röst. Simon Jones (icke släkt med Peter) spelade huvudrollsinnehavaren Arthur Dent – faktum är att Douglas Adams till och med baserat rollfiguren på Simon Jones). En riktigt hyfsad TV-serie gjordes i början av 80-talet och boktrilogin fick fem (!) delar. Annars var det länge tal om en filmversion av boken, men när Douglas Adams så sorgligt gick bort för några år sedan så var vi många vänner av boken och radioserien som trodde att nu kan vi se i månen efter en långfilm.
Men så kom då filmen och jag kan erkänna att det var med viss tvekan jag tog del av information om filmen. Men nu ikväll var jag och såg den och måste säga att jag tycker att den var oväntat bra och helt i Douglas Adams anda – vilket inte var så konstigt eftersom han var fullt involverad i filmen före sin död. Bra val av skådespelare över lag. Tyvärr avled Peter Jones 2000, men en god ersättare hade han i härlige Stephen Fry som guidens röst. Simon Jones som var original-Arthur Dent syntes i en liten cameoroll och ändringarna från boken var inte störande och överhuvudtaget var filmen välgjord. Jag blev inte besviken. Jag tror för övrigt inte att jag varit på bio på den här sidan millennieskiftet, men om alla filmer vore lika bra kanske jag inte väntar tio år tills nästa biobesök.
KOMMENTARER:
Sorry.Jag har inte läst den ännu.Det blir väl av ungefär samtidigt som du avlyssnar "Back in Black" med Bl... AC/DC. :-DHa det gött! / Robban 17 augusti 23:32
Juste smiley det blev *asg* / Robban 17 augusti 23:33
Har inte läst boken. Förläste mig på science fiction för många år sedan. Men kanske...läsa boken, alltså, inte se filmen.cameoroll ? vad är det? ne.se visste inte ;-)kamé-roll fanns däremot - liten, liten roll med mkt berömd skådespelare eller nåt i den stilen.Kul att det görs filmer där handlingen stämmer med ursprungsboken!Natti! / Pova 18 augusti 01:08
äntligen tillbaka till spaces och till en av favoritbloggare...:) Men först en fråga till RobertImaginos, som envisas med det där ACDC: är det samma sak som ADHD?:dsOch nu till sci-fi! Jo, jag har varit helsåld på genren när jag var barn och fram till ca 15-16 års ålder, då jag kom fram till att verkligheten överträffar fantasin med hästlängder. Gillade aldrig Frankestein. Inte heller böcker skrivna av Herbert Wells. Älskade Jules Verne, Stanislav Lem och bröderna Strugatskij - alltså författare som hade riktigt tuff stoff. Läste Ron Hubbard långt innan jag fått höra att han grundade en kyrka (!?:s)... Numera har jag väldigt svårt både för sci-fi, fantasi och deckare: jag känner inte att jag njuter, förutom när boken har väldigt goda litterära kvalitéer. Det kan vara en yrkesskada, d v s man vänjer ju sig vid att läsa facklitteratur, och då blir det svårare att läsa skönlitteratur... Och vad film gäller, så måste det nog till verkliga mästerverk, typ Terminator (:D), för att jag skall känna mig träffad. Alltså, inga Stjärnornas krig för min del, det är ju bara såååå tråkigt...:s Jag är inte alls så insatt i radioserier som du, Björn (gud, var får du reda på en massa sådant!?:d), men boken gillade jag (borde kanske läsas om) just för att språket, ironin/självironin var så underbara. Och eftersom ditt ord är för mig en experts ord, ska jag nog gå och titta på filmen de närmaste dagarna...D...t skönt att vara tillbaka! Har saknat dig och din blogg, så nu gäller det att fortsätta där man blev avbruten.:) Kramar!:) / Galina 18 augusti 02:47
Även du min Brutus? Nu är det nog bara jag kvar. I hela världen. Som snart spyr på Adams och Liftare i galaxer och masspsykoser som det verkar. Alla talar om den där j-vla liftaren!;-)Få se hur länge till jag orkar Stå Emot?Allt gott från SoulwayP.S. Här har skolorna börjat. Dock utan mig, tyvärr D.S. / Soulway 18 augusti 05:56
P.S. Svar till Lumen Coeli om ACDC. Jo, det är ungefär samma fenomen, tycker Soulway;-)D.S. / Soulway 18 augusti 05:58
Morrn morrn tyvärr kom jag aldrig iväg på premiären men än finns tid kvar - ska se den! Däremot drog vi upp en god gädda på över två kilo igår *mums*. Läste ditt inlägg i min GB och är övertygad om att det är du som trixar med inläggsordningen i efterhand. Det kan bara inte vara möjligt att det du påstod är sant *fundelerar* Men, lite konstigt är det allt. Att det ej är planerat med 42:04 för min del, går ju faktiskt att kontrollera i din besöksstatistik :-) Jag går inte in och kikar utan att skriva .... hinner liksom inte med att kolla om det är dax för en 42:a *fniss*Kram från Dagens Rätt (ärtsoppa, punch och pannkaka?) / Anna-Lys 18 augusti 07:01
Så urbota dumt.Jag är ledsen, men jag är inte upplagd för den sortens skämt just nu.Men visst förlåter jag dessa människor,och hoppas att de njuter av sin finkultur.Ha det bra, BeJi./Robban (vars brorson har fått diagnosen ADHD) 18 augusti 10:39
Är inte mycket för science fiction och fantasy heller...måste tänka om jag någonsin varit det...*tänker*...tja kanske när jag var tonåring...Men nää jag är inte mycket för det nu.Vi har haft "Sagan om de två tornen" här hemma i flera månader men har inte haft lust att titta på den.Däremot gillar jag Alien-filmerna! Men stjärnornas krig och StarTrek är jag inte mycket för. / Jenny 18 augusti 11:59
Hej Beji!Tack för ditt medmorrande. Tänk att också morranden kan värma i hjärtat om de används på rätt sätt!!!Nä, inte läsa. Det tror jag inte att katter kan. Men i övrigt vågar jag aldrig vara säker;-). Fint gjort av mor din. Bosse är också en parvel som frös utanför min dörr en kulen novemberdag.Medkram till Rulle och en till Jolie (i lönndom) hälsar Soulway 18 augusti 17:21
Jo, nog är det lite knepigt.Men som du skriver är det ju bra att få en diagnos så att adekvat behandling kan sättas in.Min brorson kommer att klara sig utmärkt i livet, det är jag övertygad om.Jag blev lite putt när jag läste "lumen_coeli"s och "SoulwaySun1"s kommentarer, av den anledningen att jag aldrig har varit någon fantast av lyteskomik.Jag tyckte mig även skönja en nedlåtande ton gentemot populärmusik innehållande distorderat ljudkommande ur elektriska gitarrer och dess förstärkare.Men de menade troligtvis inget illa.Ha de´! :-) / Robban 18 augusti 18:35
Tjingeling BeJi. Science Fiction är inget för mej heller. Böcker hinns aldrig med att läsa, men en och annan film ses allt lite då och då. Men science fiction...näe inte för mej. Sonen min bara ääääälskar dessa filmer. Själv kollar jag på filmer där man får sitta på spänn hela tiden och hoppar till så fort man hör det minsta ljud. För att sedan sova med lampan tänd :o) Gillar även de gamla klassikerna som Gasljus mm... Ha de gott nu BeJi :) / Dolphin 18 augusti 19:04
nej, jag har inte tittat på Liftarens guide än...:/ska jag kanske ta mina killar och gå och titta på den i morgon??? hmmm... ska tänka på saken :) / Galina 26 augusti 23:25
Jag kan säga det med en gång. Jag gillar inte böcker och filmer med science fiction och fantasy. Jag har ogillat dessa genrer sedan jag första gången kom i kontakt med dem på 80-talet – till min mors stora sorg – science fiction- och fantasy-freak som hon är. Naturligtvis försökte hon påverka mig att uppskatta stilen (vilka föräldrar försöker inte påverka sina barn?), men jag tokvägrade helt enkelt se något tilltalande i science fiction och fantasy. När modern någon gång i mitten av 80-talet ville få mig att läsa Douglas Adams ”Liftarens guide till galaxen” så tokvägrade jag även denna gång. Det spelade ingen roll att hon sa att den var rolig. Dumheter, tyckte jag, Science Fiction är inte roligt – punkt slut! Det finns vissa tjurskalliga drag hos ”yours truly”.
Så gick det många år. Björn hade blivit vuxen och flyttat hemifrån och hittade ett exemplar av ”Liftarens Guide till Galaxen” någonstans och tänkte: ”Tja, varför inte. Jag kan ju läsa den. Jag behöver ju inte gilla den”. Sagt och gjort.
Så var jag fast. Jag avskyr fortfarande Science Fiction och har väldigt svårt för fantasy, men ”Liftarens Guide till galaxen” är en fantastisk bok. Som dessutom härstammar från en fantastisk radioserie, där den underbare skådespelaren Peter Jones (annars mest känd som medverkande i radioserien ”Just a minute” – som i Sverige kallas ”På Minuten”) gjorde Guidens röst. Simon Jones (icke släkt med Peter) spelade huvudrollsinnehavaren Arthur Dent – faktum är att Douglas Adams till och med baserat rollfiguren på Simon Jones). En riktigt hyfsad TV-serie gjordes i början av 80-talet och boktrilogin fick fem (!) delar. Annars var det länge tal om en filmversion av boken, men när Douglas Adams så sorgligt gick bort för några år sedan så var vi många vänner av boken och radioserien som trodde att nu kan vi se i månen efter en långfilm.
Men så kom då filmen och jag kan erkänna att det var med viss tvekan jag tog del av information om filmen. Men nu ikväll var jag och såg den och måste säga att jag tycker att den var oväntat bra och helt i Douglas Adams anda – vilket inte var så konstigt eftersom han var fullt involverad i filmen före sin död. Bra val av skådespelare över lag. Tyvärr avled Peter Jones 2000, men en god ersättare hade han i härlige Stephen Fry som guidens röst. Simon Jones som var original-Arthur Dent syntes i en liten cameoroll och ändringarna från boken var inte störande och överhuvudtaget var filmen välgjord. Jag blev inte besviken. Jag tror för övrigt inte att jag varit på bio på den här sidan millennieskiftet, men om alla filmer vore lika bra kanske jag inte väntar tio år tills nästa biobesök.
KOMMENTARER:
Sorry.Jag har inte läst den ännu.Det blir väl av ungefär samtidigt som du avlyssnar "Back in Black" med Bl... AC/DC. :-DHa det gött! / Robban 17 augusti 23:32
Juste smiley det blev *asg* / Robban 17 augusti 23:33
Har inte läst boken. Förläste mig på science fiction för många år sedan. Men kanske...läsa boken, alltså, inte se filmen.cameoroll ? vad är det? ne.se visste inte ;-)kamé-roll fanns däremot - liten, liten roll med mkt berömd skådespelare eller nåt i den stilen.Kul att det görs filmer där handlingen stämmer med ursprungsboken!Natti! / Pova 18 augusti 01:08
äntligen tillbaka till spaces och till en av favoritbloggare...:) Men först en fråga till RobertImaginos, som envisas med det där ACDC: är det samma sak som ADHD?:dsOch nu till sci-fi! Jo, jag har varit helsåld på genren när jag var barn och fram till ca 15-16 års ålder, då jag kom fram till att verkligheten överträffar fantasin med hästlängder. Gillade aldrig Frankestein. Inte heller böcker skrivna av Herbert Wells. Älskade Jules Verne, Stanislav Lem och bröderna Strugatskij - alltså författare som hade riktigt tuff stoff. Läste Ron Hubbard långt innan jag fått höra att han grundade en kyrka (!?:s)... Numera har jag väldigt svårt både för sci-fi, fantasi och deckare: jag känner inte att jag njuter, förutom när boken har väldigt goda litterära kvalitéer. Det kan vara en yrkesskada, d v s man vänjer ju sig vid att läsa facklitteratur, och då blir det svårare att läsa skönlitteratur... Och vad film gäller, så måste det nog till verkliga mästerverk, typ Terminator (:D), för att jag skall känna mig träffad. Alltså, inga Stjärnornas krig för min del, det är ju bara såååå tråkigt...:s Jag är inte alls så insatt i radioserier som du, Björn (gud, var får du reda på en massa sådant!?:d), men boken gillade jag (borde kanske läsas om) just för att språket, ironin/självironin var så underbara. Och eftersom ditt ord är för mig en experts ord, ska jag nog gå och titta på filmen de närmaste dagarna...D...t skönt att vara tillbaka! Har saknat dig och din blogg, så nu gäller det att fortsätta där man blev avbruten.:) Kramar!:) / Galina 18 augusti 02:47
Även du min Brutus? Nu är det nog bara jag kvar. I hela världen. Som snart spyr på Adams och Liftare i galaxer och masspsykoser som det verkar. Alla talar om den där j-vla liftaren!;-)Få se hur länge till jag orkar Stå Emot?Allt gott från SoulwayP.S. Här har skolorna börjat. Dock utan mig, tyvärr D.S. / Soulway 18 augusti 05:56
P.S. Svar till Lumen Coeli om ACDC. Jo, det är ungefär samma fenomen, tycker Soulway;-)D.S. / Soulway 18 augusti 05:58
Morrn morrn tyvärr kom jag aldrig iväg på premiären men än finns tid kvar - ska se den! Däremot drog vi upp en god gädda på över två kilo igår *mums*. Läste ditt inlägg i min GB och är övertygad om att det är du som trixar med inläggsordningen i efterhand. Det kan bara inte vara möjligt att det du påstod är sant *fundelerar* Men, lite konstigt är det allt. Att det ej är planerat med 42:04 för min del, går ju faktiskt att kontrollera i din besöksstatistik :-) Jag går inte in och kikar utan att skriva .... hinner liksom inte med att kolla om det är dax för en 42:a *fniss*Kram från Dagens Rätt (ärtsoppa, punch och pannkaka?) / Anna-Lys 18 augusti 07:01
Så urbota dumt.Jag är ledsen, men jag är inte upplagd för den sortens skämt just nu.Men visst förlåter jag dessa människor,och hoppas att de njuter av sin finkultur.Ha det bra, BeJi./Robban (vars brorson har fått diagnosen ADHD) 18 augusti 10:39
Är inte mycket för science fiction och fantasy heller...måste tänka om jag någonsin varit det...*tänker*...tja kanske när jag var tonåring...Men nää jag är inte mycket för det nu.Vi har haft "Sagan om de två tornen" här hemma i flera månader men har inte haft lust att titta på den.Däremot gillar jag Alien-filmerna! Men stjärnornas krig och StarTrek är jag inte mycket för. / Jenny 18 augusti 11:59
Hej Beji!Tack för ditt medmorrande. Tänk att också morranden kan värma i hjärtat om de används på rätt sätt!!!Nä, inte läsa. Det tror jag inte att katter kan. Men i övrigt vågar jag aldrig vara säker;-). Fint gjort av mor din. Bosse är också en parvel som frös utanför min dörr en kulen novemberdag.Medkram till Rulle och en till Jolie (i lönndom) hälsar Soulway 18 augusti 17:21
Jo, nog är det lite knepigt.Men som du skriver är det ju bra att få en diagnos så att adekvat behandling kan sättas in.Min brorson kommer att klara sig utmärkt i livet, det är jag övertygad om.Jag blev lite putt när jag läste "lumen_coeli"s och "SoulwaySun1"s kommentarer, av den anledningen att jag aldrig har varit någon fantast av lyteskomik.Jag tyckte mig även skönja en nedlåtande ton gentemot populärmusik innehållande distorderat ljudkommande ur elektriska gitarrer och dess förstärkare.Men de menade troligtvis inget illa.Ha de´! :-) / Robban 18 augusti 18:35
Tjingeling BeJi. Science Fiction är inget för mej heller. Böcker hinns aldrig med att läsa, men en och annan film ses allt lite då och då. Men science fiction...näe inte för mej. Sonen min bara ääääälskar dessa filmer. Själv kollar jag på filmer där man får sitta på spänn hela tiden och hoppar till så fort man hör det minsta ljud. För att sedan sova med lampan tänd :o) Gillar även de gamla klassikerna som Gasljus mm... Ha de gott nu BeJi :) / Dolphin 18 augusti 19:04
nej, jag har inte tittat på Liftarens guide än...:/ska jag kanske ta mina killar och gå och titta på den i morgon??? hmmm... ska tänka på saken :) / Galina 26 augusti 23:25
måndag, augusti 15, 2005
TVÅMÅNADERSKALAS!
”Inte för att jag tror att det blir så mycket skrivet här inte. Jag slutade en gång i tiden skriva dagbok för att jag tyckte att jag inte längre hade något att skriva.”
Gissa vem som står för orden i citatet ovan. Det är faktiskt det allra första som jag skrev i min blogg för exakt två månader sedan. Tvåmånaderskalas idag alltså. ”Björns Blåa Blogg” har mot alla initiala odds överlevt hela sommaren och är vid tämligen god hälsa vid det här laget.
Igår kom min blogg med på den nystartade Bloggportalen (http://www.bloggportalen.se/) – vad den nu skall göra där … men den gör väl som den vill. Den har börjat komma i den åldern nu.
Här kommer lite statistik (sådant här älskar statistiknörden inom mig):
Björns Blåa Blogg:
- - har funnits i två månader
- - har sammanlagt (denna oräknad) 45 bloggposter
- - har fått sammanlagt 200 kommentarer (Dolphin var för övrigt den som skrev nr 200) skrivna av sammanlagt 25 olika personer – då är inte kommentarerna i min gästbok medräknade
- - vilket skulle innebära ett genomsnitt på 4,4 kommentarer per bloggpost – vilket jag tycker är ett högt och trevligt genomsnitt som bara gör mig alltmer uppmuntrad och inspirerad att fortsätta blogga
Statistikern inom mig har dock inte nöjt sig med att kolla upp detta. Näppeligen. Statistikern har gjort en sammanställning över vilka som skrivit kommentarer och hur många som de skrivit – och har på så sätt fått fram en ”Tio i Topp” – eftersom det råkar vara tio personer som har varit lite flitigare med att kommentera. Jag presenterar inte antalet kommentarer utan nöjer mig med att presentera och kommentera de tio mest flitiga ”kommentatorerna” i min blogg:
BJÖRNS BLÅA BLOGGS KOMMENTATORER: TIO I TOPP! (antal kommentarer)
1) NATRICIA *GLOW*
Denna otroligt begåvade tjej är en cyberbekantskap som jag är mycket glad över. Hon skriver på ett så levande sätt att det känns som om jag går i hennes cyberskor. Hennes språkbehandling skulle många av våra författare behöva ta lärdom av, men skulle de ta del av Natricias texter skulle de nog bli gröna av avund. Jag hoppas på ett dedikerat exemplar av kommande bok, och en vacker dag när hon är en stor känd författare och poet skall jag skryta med att jag minsann i egen hög person har haft Internetkontakt med henne.
2) MUNIN VARGATIK
Mormor Munin. Vi kanske kilade förbi varandra någon gång på 80-talet då vi bodde i samma bostadsområde i Luleå. Vi blev cyberbekanta på det nedlagda Bredbandsforumet i februari i år och har alltså cyberkänt varandra nu under ett halvårs tid. Det är så roligt att nämna vad som helst från Luleå, för då är det som att trycka på en nostalgiknapp på Munin. Tur att hon har Torekällberget. Sedan snart två månader tillbaka är hon boss över forumet ”Korpboet-Varglyan” … eller ”Korplyan” som jag brukar kalla det för – en underbart intim grupp med öppenhjärtig stämning och högt i tak. Jag har deltagit i många fora, men jag undrar om inte Korplyan är det bästa hittills ändå. Jag var dessutom första medlemmen där, och känner mig som en rutinerad vis gammal farbror bland alla som blivit medlemmar den senaste veckan.
3) SOULWAY
Ändå en ganska ny bekantskap bland bloggarna som klättrat ordentligt och lagt beslag på tredjeplatsen i topplistan. Hon skriver så harmoniskt trivsamt så det känns som om man kan slappna av när man läser hennes alster – hur stressad man än skulle vara. En Soulway-blogg om dagen håller doktorn borta. Hon lever nära naturen i sina texter vilket är så skönt när man ofta bara ser betonghus runt omkring sig. Hennes poetiska ådra gör sig lika bra på engelska, då hennes engelska språkbegåvning är lika stor som hennes svenska, vilket gör att man inte ens tänker på vilket språk hon skriver på. Man bara flyter med i texten och känner sig som en ny människa efteråt.
4) ROBBAN IMAGINOS – KREE NAKORIE
Den ende killen som lyckats ta sig in på ”Tio i Topp”, men vilken kille! Det var när jag började vara lite aktiv på det sedan några månader tillbaka nedlagda Bredbandsforumet, som jag kom i cyberkontakt med denne man som var en av de flitigaste där. Han tog emot mig med stor vänlighet och vi märkte att vi delade åsikter om både det ena och andra. Vi har utbytt många tankar om musik – ett gemensamt intresse – och jag har givit ett heligt löfte till honom att någon gång införskaffa Black Sabbaths ”Back in Black”. Det har inte blivit av ännu, men det kommer att ske. Robban går en tuff fight sedan en längre tid och jag är helt övertygad om att han kommer att gå segrande ur striden – anledningen till min säkerhet i denna fråga är helt enkelt att Robban är en vinnare.
4) JENNY med JENNYS BLOGGIBLOGG
Jenny (som delar fjärdeplatsen med Robban) har visserligen meddelat att hon tagit en break i bloggandet, men jag hoppas verkligen att hon kommer tillbaka, eftersom hon är en mycket sympatisk cyberbekantskap. Hon har ofta varit den som hållit sig framme först med uppmuntrande ord. Dessutom är hon en av de första bloggarna som jag inte cyberkände före bloggarverksamheten som började skriva vänliga kommentarer i min blogg. Tyvärr har Jenny varit förföljd av ett mycket envist virus som gjort att jag häpnat över att hon orkat blogga överhuvudtaget, och jag hoppas att hon spenderar hela sin bloggarsemester (för jag hoppas hon återkommer) med att bli frisk och stark igen. Det är lite tomt utan henne.
6) FATOU – TONÅRSMORSAN
Ja … vad skall man säga om Fatou som inte redan sagts. Hon är en av de stora stjärnorna bland oss bloggare. Hennes dagliga cybersåpa med de tre döttrarna och lille spindelmannen, skulle göra vilken sitcomförfattare som helst grön av avund. Hon var för övrigt den första ”nya” cyberbekantskapen som kommenterade, och när jag första gången klickade på länken vid hennes första kommentar och kom in på hennes sida, så såg jag hennes profilbild och tänkte: ”Wow!”. När jag sedan började jag läsa i hennes livliga blogg var jag totalt såld. Vid min länk i hennes blogglista har hon skrivit någonting som är så fint att jag blev generad och jätteglad när jag läste det första gången. Är man inte van vid att få komplimanger som berör utseendet, så smakar de väldigt fint när de kommer.
7) POVA
Pova i Norrköping är faktiskt den i detta gänget som jag cyberkänt under längst tid. Hon skrev i gästboken som jag hade på Bredbandsportalen före jag började vara särskilt aktiv där – alltså före jag kom i cyberkontakt med Munin, Robban och Co. Povas gröna fingrar är allmänt välkända, men ännu mer välbekant är hennes stora hjärta. Hon har något klokt och fint att säga till alla och hon visar stor omtanke när andra har det svårt. Jag är utan tvivel medlem i hennes inofficiella fanklubb – dvs om jag alls får plats där … ty den har många, många, MÅNGA medlemmar.
7) WIMSA
Det känns så skönt att veta att man inte är ensam norrbottning som sitter fast i bloggarträsket. Det sägs ju att norrbottningar skulle vara tysta och försynta av sig, men Wimsa passar inte in i den mallen. Hon tycker mycket och är öppenhjärtig och ärlig i sin blogg – även när det gäller de tunga stunderna, vilket gör att hon har all min respekt. Dessutom är det något speciellt med Pitebor … SÄRSKILT Pitetjejer. Det är genomgående hög kvalitet på det släktet – vilket jag vet genom min egna seriösa forskning. ”Då i dåij så vell i opp dell himmäln, men i veit et om i få ko’ma dijt. Men om et i få ko’ma opp dell himmäln, så far i lika gärna opp dell Pijt” (Ronny Eriksson).
7) GALINA – LUMEN COELI
På rekordtid har Galina klättrat in på ”Tio i Topp” och tagit ”Björns Blåa Blogg” och dess författare med storm. Det sa bara PANG! Jag har aldrig varit med om någon som skriver på samma sätt som Galina. Färgstarkt, vanvettigt vackert, passionerat, bildat, språkligt briljant och överhuvudtaget häpnadsväckande. Hon älskar att strössla texten med latinskt strössel och har en egendomlig förkärlek för poeter som helst bör ha legat i jorden sedan en längre tid – men vi har väl alla våra konstigheter. Dessutom verkar hon vara förtjust i städning … mycket egendomligt! Nå, Galina har klättrat upp bland de tio flitigaste kommentatorerna i min blogg på mindre än en vecka och om trenden håller i sig lär hon klättra ännu längre upp i framtiden. Så se upp – ni som är rädda om er placering på ”Tio i Topp”.
10) ANNA LYS
Nu har Anna Lys tagit en välförtjänt längre paus från cybervärlden, men jag hoppas att hon kommer tillbaka snart. Jag står nämligen i stor tacksamhetsskuld till Anna Lys. Hur så? Jo, vi kom först i cyberkontakt med varandra på det numera legendariska ”Bredbandsforumet” i februari i år, och hon var den första som skrev i min gästbok som hör till min älskade ”egentliga” hemsida. När hon började blogga fick jag en länk dit, men blev mest irriterad eftersom min dåvarande dator hade en ovana att hänga sig varje gång jag gick in på en MSN-sida. När Anna Lys i början av juni bjöd in mig till hennes forum på MSN ”ChatMate” – numera nedlagt, var jag tveksam eftersom jag hade så dåliga erfarenheter av MSN. Jag gick med i alla fall efter några dagars funderingar och skaffade i och med detta en sk MSN-profil. Denna MSN-profil har skaffat mig nya cyberbekanta över hela världen … något jag ALDRIG överhuvudtaget varit NÄRHETEN av att ta med i mina beräkningar, men likafullt är mycket glad över idag. Eftersom Anna Lys lockade mig till MSNs värld förstår ni säkert att det är hon som ”bär skulden” för att det överhuvudtaget fanns några grundläggande förutsättningar för ”Björns Blåa Blogg”. Så ni som gillar att läsa min blogg vet vem ni skall tacka, och ni som ogillar att läsa min blogg vet vem ni skall förbanna. Hade det inte varit för henne hade det inte funnits någon blogg att fira idag.
Bland bubblarna och utmanarna återfinner vi bland annat Tanja, Regnaska, Dolphin, Ibbe, Mojan, Shylark och Lillatanta som ärat min blogg med kommentarer vid minst två olika tillfällen. Många av de bloggarna läser jag själv med glädje och känner alltid en stor lust att återvända för att få läsa mer.
Och så är det ju med bloggandet.
Det är stimulerande att skriva.
Det är härligt att få kommentarer.
Och det är alltid spännande att läsa andras bloggar.
Dessutom är det spännande att vara på jakt efter nya skattkistor bland bloggarna.
Slutligen vill jag bara säga åt er alla att JAG ÄLSKAR ER ALLIHOPA – vilket inte är någon konst om man har godtagbar kondition, bra planeringsförmåga och en snabb lättrampad cykel.
Så grattis lilla bloggen!
Du höll längre än väntat, och jag hoppas du hänger med ännu ett tag.
KOMMENTARER:
Det här bara måste ju kommenteras omgående, om än med bara några få ord!:d Jag har aldrig i mitt liv skrivit dagbok, inte ens i min späda, idylliska, romantiska ungdom, vilket i och för sig borde vara ett bevis på att jag inte är särskilt romantiskt lagd.:d Men jag har fastnat här på spaces tack vare alla andra bloggar! Tycker att det är otroligt spännande, givande, stimulerande att få läsa vad andra människor – vilt okända! – skriver, vad de tycker om livet… Det här kan lätt jämföras med arkeologiska utgrävningar (vill inte jämföra med en rymdresa, då jag ju aldrig varit med på någon, men gräva har jag gjort så det räcker för alla bloggare :)): man gräver upp ett skikt, undersöker, tar upp alla hittade skatter (en bit av lerkruka är också en skatt!), och just när man trott att det är slut, öppnar sig plötsligt nästa skikt – och allting upprepas många gånger… Fascinerande! Men den stora skillnaden mellan utgrävningar och bloggandet ligger i innehållet: det man hittar vid utgrävningen brukar vara ganska likartat, medan bloggar är så olika att man bara tappar andan! Fantastiskt!!! Jag bara ääääälskar när det är ett tema på bloggen och när det är välgjort, med design, färger, bilder – en fröjd för ögat. Och när det dessutom är så innehållsrikt som hos dig, då blir det ju ännu mer intressant; man har fastnat för gott…:):):) Jag har inte hunnit till alla bloggar du nämner, men det kommer (en nyfiken skvallertant som mig kan ju bara inte missa en blogg som rekommenderats av Björn!:)). Men dem som jag hunnit upptäcka, t ex SoulWays och Natricias, är visst fascinerande. Man kan inget annat göra än att vara djupt tacksam mot Fru Fortuna för att hon förde mig hit en vacker dag…:):):) Skickar dig mina varma kramar.:) Ikväll är jag hemma, och då hör jag av mig.:) /en lumen_coeli, som bara är tokig i att skriva kommentarer och som tveklöst kommer att bli en 1:a vid din nästa statistiska undersökning :d / Galina 15 augusti 08:50
GRATULERAR!!!! Så kul att du finns här!!!! (och tack för dina kommentarer om lilla mig!) Puss & Kram / Anna-Lys 15 augusti 08:51
god morgon Björn! Ville bara säga att du skriver så fint om alla dina cybervänner, och på ett sätt som verkligen är träffande. För vissa av dina vänner är också min cyberpolare sen mycket lång tid tillbaka. Och om inget annat så har jag fått flera tips på härliga bloggare bara genom att kika in här. Nåväl.. Ha en underbar dag i regnet.. För jag antar ni har samma usla väder som vi i grannstan har / Camilla 15 augusti 09:24
Åh, gulle dig vad du sprider glädje!!!Jag är mycket, mycket stolt över dina fina ord och min bronsplats i detta digra sällskap. Det känns också som om du menar vad du skriver! Och jag håller med om din fina beskrivning av ettan!!! Mumin måste jag kolla in och några fler som jag ännu inte stiftat bekantskap med. Innan jag kom in hit har jag också utdelat medaljer ur mitt litterära förråd till den Heliga Källan!Allt gott till statistiknisse med sin renässanska personlighetstyp!!! önskar nummer Tre!!! (Soulway) / Soulway 15 augusti 15:12
Well,what can I say,Björn?Jag drar till med ett Tack för de fina orden.Jag håller med om omdömena av de personer jag känner till på listan.För mig var det ju ingen överraskning att din blogg blev så populär och välbesökt.Du skriver bra helt enkelt.Det är mer än man kan säga om en annan,men jag brukar slänga in en dikt då och då *asg*.Det funkar,det med.Jo,jag tog dig under mina vingars beskydd på B2 *he he* Utan att skryta brukar mitt första intryck av en människa var det som visar sig stämma i längden också.Ibland gör jag väl en missbedömning,men inte i ditt fall.Jaha,det var väl allt för nu.Fortsätt att blogga så att tangenterna hoppar ur led.Jo, just det.En liten,liten detalj bara."Back in Black" spelades in av AC/DC.Vi hörs :-) / Robban 15 augusti 20:36
Naturligtvis var det AC/DC - skrev fel helt enkelt i hastigheten - lägg märke till att jag motstår frestelsen att ändra i min blogg så att min miss inte skall synas! / Björn 15 augusti 20:57
Nämen, är jag din äldsta nätbekantskap av ovanstående 10-i-topp-gäng? Det visste jag inte.*host* 'inofficiell fanklubb'...Ähum...Jantelagen gör sig märkbart påmind här. Jag tycker nog bara om människor, sån'a där äkta & uppriktiga ena, dig t.ex. OM du får plats i den inofficiella fanklubben (i den mån den finns) - jajamensan, att du det får!Du är ju kattälskare!Så är det märkligt lätt att tycka om dig, det går liksom av bara farten. Läser gärna det du skriver, inte enbart här utan på din 'egentliga' hemsida också. Visste dock inte att du är statistiknörd. Trevligt att inte vara ensam om det :-)Nu har jag några bloggare att besöka; jag måste ju kolla de jag ännu inte är bekant med. / Pova 15 augusti 21:12
Jag är glad att du inte helt sonika tog bort hela mitt inlägg. *he he*Inte varje dag man får rätta en lärare. ;-PMen till ditt försvar måste ju nämnas att hårdrock inte är ditt starkaste "ämne".:O) / Robban 15 augusti 22:12
Fortsätt med dina bloggar BeJi. Alltid kul att komma in hit och läsa :) / Dolphin 15 augusti 22:22
opps....tryckte iväg av misstag. Fortsätt med dina bloggar BeJi. Alltid kul att komma in hit och läsa :) Här hittar man allt från himmel och jord. Alltid nåt läsvärt och ibland nåt begrundande. Vet att jag inte skriver så mycket i bloggarna...varken i min egen eller andras. Men jag läser dom och beundrar såna som du som har skrivandet i sej. Om man bara kunde hälften.... Ha de bra nu BeJi :o) / Dolphin 15 augusti 22:25
DÅ måste man ju bara skriva en kommentar ;-) Man träffar på så många intressanta bloggar och bloggare! Förstår inte hur ni får till det! Jag blir glad om jag får ihop 2 rader! Men jag har kommit över avundsjukan och låter mig imponeras. Den stora fördelen med MSN, jämfört med BBB, är just bloggandet! Vem som helst kan hänga på med sin kommentar utan att vara påträngande. Emellanåt får man sig en funderare - stannar upp - ahakänslor, pekpinnar, inspiration. Efterhand som man läser en bloggares bloggor träder en person fram och delar med sig lite av sina erfarenheter och personlighet. Dom du nämner, bl.andra.Apropå BLOGG. Har inte varit inne på din "Musik"sida på länge. Där har jag blivit påmind om många godingar som ligger och väntar på att föra mig till nostalgins höjder eller sänkor. Ha det bra! tycker Ibbe! 16 augusti 08:45
Hej o hopp! (Har svårt att sitta stilla nu, efter att ha läst dina komplimanger!!!) Blir så glad att jag inte vet till mig! Har länkat till dig från min blogg idag. Du livade verkligen upp min annars så trista dag! Vi har nog bloggat ungefär lika länge. Jag började strax innan skolavslutningen, några dar innan, så jag har bloggat i drygt 2 månader. Och jag är TOTALT SÅLD! Som du säger; att folk faktiskt läser, kommenterar gör ju att man sporras. (Upptäckte i morse att jag har haft över 11.000 som varit inne på min sida!) Bara det... Jag tycker det är enormt! Apropå alla Norrlänningar du skrivit om: Jag kommer alltid också at räkna mig till Norrlänning, fast jag bor här nere! (Morsans släkt från Boden, Piteå, Harads. Pappa´s från Kramfors, Härnösand. Jag är född i H-sand och uppväxt i S-vall.) Så det så! Det ska ju va en Norrlänning till allt! Eller hur? Kram! / Fatou 16 augusti 10:08
Hej Björn !Är här på ett första besök i din blogg (hittade hit via allas vår Tonårsmorsa) och jag tycker du fått till en bra summering. Hittade ett och annat läsvärt här och jag lär säkert hitta tillbaka igen. Ha en bra dag !Varma hälsningar, TierraP.S. Länkar till din sida om du inte har något emot det / Tierra 16 augusti 12:22
Hej Beji!!!Tittar in för en liten härlig repris. Vissa filmer och vissa texter kan man läsa hur många gånger som helst utan att tröttna. Det här är en sådan känner jag. Blir allmänt glad av texten (hela) och författaren bakom verket!!!Kramikram från SoulwayP.S. Du gör dej också bra i Portalen!!!D.S. / Soulway 16 augusti 12:51
Åh, tack för placeringen på listan. *skruvar generat på mig* Min dag blev onekligen ljusare och gladare efter dina ord. Tack!Att du sen dessutom har ägnat dig åt lite statistiska beräkningar gör mig ännu gladare. Kallar mig själv för en "statistiknörd" ibland. *ler*"Gillar du att deklarera också?", undrade en av mina kollegor. Och grejen är att jag gillar att deklarera. Jag tycker, helt ärligt att det är kul. Alla har vi våra sidor, eller?! *skrattar*Kram / L / Wimsa 16 augusti 16:45
Är du en go kille eller är du en go kille!!?? Jag blir alldeläs häpen av dina ord så jag ryser i hela kröppa av välbehag :)...Nu får du allt knö dig i soffan din för här kommr jag!! *DUNS* Mys, mys!! / Jenny 16 augusti 20:19
åh BeJi, nu fick jag tårar i ögonen. Du är så fin! Vem kunde ana att jag varit så aktiv härinne...erhhhmmmm....Jag gillar dig! och sedan när jag blir berömd :) då kan du säga att jag är medlem i samma forum som du är. / Natricia 17 augusti 15:21
*snyft* / Natricia 17 augusti 15:22
(jag måste ju hålla min plats i toppen) / Natricia 17 augusti 15:24
Åsså kommer jag infarande här och nästan slår omkull. Jag vet inte vad jag ska säga och det händer sällan. / Munin 17 augusti 19:06
Titta jag blir så himla rörd att jag skickade kommentaren innan jag ens skrivit den. Du är så härlig BeJi vet du det. Överraskningarnas man så det så. Kunde inte ana att du uppskattade "vår" lilla Lya så...det gör mig varm om läderhjärtat och du är givet hedersmedlemmen förståss. Det var ju du och jag från början. Tack vännen! / Munin 17 augusti 19:12
Haha...gulligt! Grattis tillbloggilaren! / Regnaska 18 augusti 19:54
aaah, och så var det den här tvåmånadersgamla post...:) Jag tror bestämt att efter dagens skriverier intar jag 1-a plats!:d (och då är ju brev inte ens inräknade!:O:D)I love you!:) / Galina 26 augusti 23:21
lördag, augusti 13, 2005
25-ÅRSJUBILEUM
När man ’bara’ är trettio fyllda så är det lite hisnande att man faktiskt har en vän som man känt och umgåtts med i 25 år.
Ca augusti-september 1980 började jag på Kristallens lekis – en femårig snorig rödtott som ännu betraktade omvärlden med tämligen troskyldiga ögon. Bland alla andra snoriga ungjäklar fanns en liten blyg grabb som sade att han hette Roger. Jag minns inte så mycket hur det kom sig att vi började leka med varandra, och jag har egentligen ganska vaga minnen om vad det egentligen gjorde under dessa tidiga år. Kanske Roger minns bättre … han har bra minne för små detaljer i det förflutna … skall fråga någon gång. Vi påverkade varandras intressen under dessa tidiga år. Jag väckte hans musikintresse och han väckte mitt sportintresse. Vi lyssnade på skivor på mitt rum hemma hos mig och spelade ishockey på vägen utanför hans föräldrars hus … eller satt på hans rum och spelade ”Travspelet” och andra sällskapsspel – när TV-spelsvärlden började ta fart i slutet av 80-talet började vi med sådant också. Vi bodde egentligen ganska långt från varandra … åtminstone med våra dåvarande ögon mätt. Han bodde längst bort på Notviken och det tog bortemot en halvtimme för mig att knata den vägen på den tiden … när mina ben var kortare, och jag bodde bara några meter från den skola som skulle bli vårt hatade hem under den senare halvan av 80-talet – Tunaskolan.
Vi kom från helt olika bakgrund. Han kom från en tämligen trygg borgerlig villamiljö och jag kom från det lite bråkigare Tunaghettot. Han hade två ca 15 år äldre bröder (var så kallat ”sladdbarn”) och jag bodde utan några syskon med min ganska unga ensamstående mamma. Hans familj var ofta på utlandssemestrar och hade sett världen, och jag tyckte att Växjö var det mest exotiska platsen jag upplevt i mitt liv. Alltså hade vi ganska olika bakgrund, men vi tyckte att det var roligt att leka och hitta på saker och ting och trivdes följaktligen utmärkt i varandras sällskap. Vi upptäckte efter några år att vi båda två tyckte att det var roligt att göra bandinspelningar av olika slag och kring 1987 började jag medvetet spara de inspelningar vi gjorde för att jag tyckte att det var så roligt att lyssna på dem senare. Vi gjorde roliga improvisationer av alla möjliga och omöjliga slag och hade otroligt roligt hela tiden.
”Hade” skriver jag, men kan lika gärna skriva ”har”. För vi är fortfarande vänner, och jag har varit och besökt honom idag och vi har som alltid haft otroligt roligt. Och ja … vi har gjort roliga inspelningar även denna gång.
Endast EN gång under alla dessa år (i slutet av 80-talet) har vi blivit riktigt förbannade på varandra och det ledde till en kortare knytnävskamp. Jag minns inte orsaken till varför vi blev så otroligt arga att det gick så långt. Efteråt var vi vänner igen och så har det fortsatt. En lojal vänskap, där vi kan säga exakt vad vi tycker om olika saker hela tiden. Även om vi inte alltid håller med varandra … vi har rätt så olika åsikter vad beträffar många intressanta ämnen: kvinnor, politik, musik etc … så tillåter vi varandra att ha våra åsikter utan att försöka omvända varandra. Vad som brukar kallas för ”respekt”.
Man skall vara rädda om riktigt bra vänner, för de växer inte på träd. Jag har försökt att alltid ställa upp de få gånger han behövt hjälp med något där jag kunnat vara behjälplig - bl a fanns jag till hands när hans ena storebror hastigt och oväntat avled – bara 33 år gammal, för ganska exakt tio år sedan. Det var ett svårt slag mot Roger och hans familj, men jag fanns där. Man behövde inte säga så mycket … det räckte att finnas där och kunna prata. Roger har flera gånger hjälpt mig … bl a när vi i samband med en flytt fraktade hela min skivsamling från en lägenhet i ena änden av Luleå till en annan i andra änden av Luleå, med hjälp av hans dåvarande lilla tuffa Renault. Det blev till att fara fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och tillbaka hela dagen lång, och en vecka senare fraktade vi annat flyttgods fram och tillbaka på samma sätt. Det var ansträngande, men samtidigt riktigt roligt eftersom vi samtidigt kunde prata om allt möjligt och skoja och fåna oss.
För nästan tio år sedan gjorde jag av en ren slump en otrolig upptäckt. Jag höll på med släktforskning och upptäckte att Rogers pappas släktgren var släkt med min mammas. Det var tack vare ett foto i en bok om den lilla byn Smedsbyn som min mormor äger och som jag hade läst. Fotot visade en bild på min morfars morfar Isak Aron Öhrlund och min morfars mormor Maria Lifbom. Deras äldsta dotter hette Ebba och var min morfarsmor – en söt och snäll tant som jag är glad att jag hann lära känna under min barndom innan hon gick bort 1986 – 93 år gammal. Jag såg boken om Smedsbyn hemma hos Rogers föräldrar och visade dem fotot, och då visade det sig att ett av Ebbas syskon startade den släktgren som Rogers pappa ledde sitt ursprung från.
Fantastiskt. Då hade vi känt varandra i över femton år utan att veta att vi på håll var släkt.
Nu har vi båda två blivit stora gossar och hinner tyvärr inte träffas alltför ofta, men de gånger vi umgås är verkligen kvalitativa. Man känner sig upprymd och glad efter en heldag i varandras sällskap och vi har (naturligtvis) alltid en hel del att tala om – 25 år av minnen, men även nya idéer och projekt och tankar inför framtiden.
Det är vad jag kallar vänskap.
KOMMENTARER:
Vilken underbart fin berättelse Beji!Nattinatti från Soulway som först ska sauna sedan sussa sött. / Soulway 13 augusti 22:31
Mmmm... jag har också ett par sådana vänner, även om vi inte är släkt.. Man ska hålla hårt i dem, det är de som är vetekornen. (inte agnarna :) )En av de vänner som jag har, vi har i och försej "bara" känt varandra i 18 år (vilket är länge med tanke på att jag flyttade hemskt mycket)vi kan vara ifrån varandra halvårsvis, och ibland pratar vi mycket lite under de perioderna, men då jag träffar henne är allt precis som det alltid har varit mellan oss, hon är alltid samma goda vän. / Natricia 14 augusti 09:58
Ja man ska allt vara rädd om vännerna sina. Är inte bara att skaffa nya som man gör när byxorna blir alldeles för slitna. Jag har en vän som jag känt sedan jag var två år. Vi umgås fortfarande med varandra. Min sista semestervecka nu firade vi tillsammans nere på västkusten. Är hur härligt som helst att ha en sån vän. Bara vetskapen om att den vännen finns värmer i hjärtat. Och vi har alltid mycket att skratta åt. Nu under våran vecka lyssnade vi på Nationalteatern och sjöng jättevackert....hrm. Och jag kan lova att det var några tonåringar som undrade om vi var riktigt riktigt kloka :) Ha det gott BeJi / Dolphin 14 augusti 09:58
det här ska jag kommentera i ett brev :) / Galina 15 augusti 08:57
Min äldsta, och käraste vän har jag känt sen jag var fyra år gammal. Vi har firat 30 års jubileum för vår vänskap nu i sommar.Kram / L / Wimsa 17 augusti 15:18
jo, nu minns jag att jag ville skriva ett brev till dig just om den här bloggposten, men det hade visst kommit andra saker i vägen.:s Jag ska nu bara ställa en enda fråga: Jaha, och vilka olikheter gäller det? Jag menar, du har skrivit att ni två har olika åsikter vad gäller kvinnor, politik och en massa andra saker; och politiken struntar jag i, åtminstone för tillfället, men inte kan jag låta bli att få höra vad du anser om oss, kvinnor!?:O:D / Galina 26 augusti 23:15
fredag, augusti 12, 2005
SMÅTT OCH GOTT (PÅ ENGELSKA: SMUT AND GUT)
Det blir inga djupare tankar i kväll och heller ingen lång blogg, utan bara lite kortfattade betraktelser.
Det torde väl ha framgått vid det här laget, men jag överlevde nattskiftet utan några större problem. Men det kändes konstigt att gå hem från arbetet, trycka igång TV:n och se morgonsändningarna och äta frukost. Lite omvänt, minst sagt. Jag somnade (vilket inte var meningen) kl 11:30, dvs en halvtimme innan jag skulle springa i tvättstugan och vaknade en halvtimme senare och kände mig riktigt virrig och sömndrucken. Men den där halvtimmen sömn måste ha varit högkvalitativ eftersom jag piggnade till fram på eftermiddagen och gick och lade mig ”vanlig” tid i går kväll utan att vara alltför genomtrött. Nattsömnen var väl lite orolig och inte av bästa kvalitet – berodde dock inte alltför mycket på mina tillfälliga icke-sömnvanor utan hade andra orsaker, men sömnen stabiliserar sig nog under helgen – som är ledig (har jag bestämt!) OCH skall vara social (har jag också bestämt!).
Charlie Norman – svensk Boogie Woogies allra främste utövare sedan tidigt 40-tal – har avlidit. Inte så oväntat eftersom jag visste att han var svårt sjuk, men likafullt en stor förlust för det svenska kulturlivet. Jag håller på att planera min andra hemsida om 78-varvare och det är helt klart att jag kommer att skriva om honom och hans ökända skiva ”Anitra’s Dance Boogie” där. Historien om rabaldret kring den skivan är för bra för att inte berättas, men det dröjer nog några dagar innan jag lägger ut den, eftersom jag måste välja ut vilka andra skivor jag vill skriva om där. Dessutom håller jag på att arbeta vidare med att utöka min hemsida om CD:ar ur min samling. Men när det är så dags kommer Charles att finnas med på min hemsida. Vila i frid.
Apropå skivsamlingen, så kollade jag igenom min s.k. inköpsstatistik (lite statistiknörd är jag allt) och konstaterade att det egentligen varit ett ganska dåligt skivår så här långt. Jag har egentligen skrivit mer om skivor än varit på fisketur efter nya. Det beror dock inte bara på allmän tidsbrist … jag brukar ta mig tid, när det gäller skivfiske … men av någon anledning har annat pyssel hamnat i förgrunden under de senaste månaderna. Undrar just vad …
KOMMENTARER:
Gomorron Beji!Du måste berätta om det sociala livet sedan??!!! Apropå social. Jag tog bort blaffan ur pussen, just för att vara lite mer städat social???Och så funderade jag senare om det inte lite blev som Chopins sorgemarsch och joddel på det när man såg till gårdagens helhet!!Allt gott till Lule hälsar Soulway med ett fyrfaldigt Salve!!;-) / Soulway 13 augusti 08:42
Hej Björn!Ville bara lämna av en liten morgon hälsning & visa att jag har varit här o snokat lite :) Jag fick ju helt plötsligt en massa intressanta bloggar att läsa i efter att ha få äran att få bosätta mig inne hos er i vargalyan. Ha en kanonfin dag!! //Camilla 13 augusti 11:05
Vilken tur att jag inte väckte dej i går,Jag hoppas att du kommer i ordning med sömnen i helgeFör långa härliga bloggar,från dej vill vi ha.Jag gör reklam för mina flickors bloggar i dag,gå gärna dit och hälsa på då blir de jätte glada, jag lovar att det är värt ett besökkram / Lillatanta 13 augusti 15:13
Sv ti ko:Hahaaaaa..den var bra Beji! Nä, jag är född i skogen som Romulus och Remus och där har jag alltid varit. Skogen och djuren är mina föräldrar så det sociala livet är nog lite eftersattt...yyyyyyyylllll. Snart fullmåne!!! Tack för dina fina ord som bryter tystnaden i skogen så välbehövligt. Och tack för det extra motionspassat. Tror jag fått tvättbräda på köpet!!!;-) DET BÄSTA till dig idag!!! VIVA! / Soulway 13 augusti 19:44
Det torde väl ha framgått vid det här laget, men jag överlevde nattskiftet utan några större problem. Men det kändes konstigt att gå hem från arbetet, trycka igång TV:n och se morgonsändningarna och äta frukost. Lite omvänt, minst sagt. Jag somnade (vilket inte var meningen) kl 11:30, dvs en halvtimme innan jag skulle springa i tvättstugan och vaknade en halvtimme senare och kände mig riktigt virrig och sömndrucken. Men den där halvtimmen sömn måste ha varit högkvalitativ eftersom jag piggnade till fram på eftermiddagen och gick och lade mig ”vanlig” tid i går kväll utan att vara alltför genomtrött. Nattsömnen var väl lite orolig och inte av bästa kvalitet – berodde dock inte alltför mycket på mina tillfälliga icke-sömnvanor utan hade andra orsaker, men sömnen stabiliserar sig nog under helgen – som är ledig (har jag bestämt!) OCH skall vara social (har jag också bestämt!).
Charlie Norman – svensk Boogie Woogies allra främste utövare sedan tidigt 40-tal – har avlidit. Inte så oväntat eftersom jag visste att han var svårt sjuk, men likafullt en stor förlust för det svenska kulturlivet. Jag håller på att planera min andra hemsida om 78-varvare och det är helt klart att jag kommer att skriva om honom och hans ökända skiva ”Anitra’s Dance Boogie” där. Historien om rabaldret kring den skivan är för bra för att inte berättas, men det dröjer nog några dagar innan jag lägger ut den, eftersom jag måste välja ut vilka andra skivor jag vill skriva om där. Dessutom håller jag på att arbeta vidare med att utöka min hemsida om CD:ar ur min samling. Men när det är så dags kommer Charles att finnas med på min hemsida. Vila i frid.
Apropå skivsamlingen, så kollade jag igenom min s.k. inköpsstatistik (lite statistiknörd är jag allt) och konstaterade att det egentligen varit ett ganska dåligt skivår så här långt. Jag har egentligen skrivit mer om skivor än varit på fisketur efter nya. Det beror dock inte bara på allmän tidsbrist … jag brukar ta mig tid, när det gäller skivfiske … men av någon anledning har annat pyssel hamnat i förgrunden under de senaste månaderna. Undrar just vad …
KOMMENTARER:
Gomorron Beji!Du måste berätta om det sociala livet sedan??!!! Apropå social. Jag tog bort blaffan ur pussen, just för att vara lite mer städat social???Och så funderade jag senare om det inte lite blev som Chopins sorgemarsch och joddel på det när man såg till gårdagens helhet!!Allt gott till Lule hälsar Soulway med ett fyrfaldigt Salve!!;-) / Soulway 13 augusti 08:42
Hej Björn!Ville bara lämna av en liten morgon hälsning & visa att jag har varit här o snokat lite :) Jag fick ju helt plötsligt en massa intressanta bloggar att läsa i efter att ha få äran att få bosätta mig inne hos er i vargalyan. Ha en kanonfin dag!! //Camilla 13 augusti 11:05
Vilken tur att jag inte väckte dej i går,Jag hoppas att du kommer i ordning med sömnen i helgeFör långa härliga bloggar,från dej vill vi ha.Jag gör reklam för mina flickors bloggar i dag,gå gärna dit och hälsa på då blir de jätte glada, jag lovar att det är värt ett besökkram / Lillatanta 13 augusti 15:13
Sv ti ko:Hahaaaaa..den var bra Beji! Nä, jag är född i skogen som Romulus och Remus och där har jag alltid varit. Skogen och djuren är mina föräldrar så det sociala livet är nog lite eftersattt...yyyyyyyylllll. Snart fullmåne!!! Tack för dina fina ord som bryter tystnaden i skogen så välbehövligt. Och tack för det extra motionspassat. Tror jag fått tvättbräda på köpet!!!;-) DET BÄSTA till dig idag!!! VIVA! / Soulway 13 augusti 19:44
onsdag, augusti 10, 2005
OPERATION (MISSLYCKAD) DYGNSVÄNDNING.
Eftersom MSN roade sig med att fimpa min nya bloggpost när jag skulle publicera den så får jag försöka återskapa den ur minnet igen. Nu skriver jag dock i Word och kopierar över sedan. Jäkla MSN!
Om några timmar skall jag jobba nattskift för första gången i livet, och jag försökte natten till idag vända på dygnet lite i förväg … så att det skulle bli lite lättare att jobba.
Jag satte mig på kvällen och började jobba med min ”egentliga” hemsida, som tyvärr hamnat lite i skymundan sedan jag började blogga … inte så konstigt, eftersom det är mycket enklare och mindre arbetsamt att blogga. Dessutom har jag inte uppdaterat min hemsida sedan min gamla dator gick till de sälla jaktmarkerna för nästan en månad sedan, men jag trodde att ny dator, nytt operativsystem och hela faderullan skulle förenkla hemsidepysslandet, men jag tyckte att jag fick ändra om och om igen för att få det som jag ville. Vid tvåtiden (efter fem timmars donande) var jag färdig med hemsidan tills nästa uppdatering. Då kände jag mig ganska färdig på alla möjliga sätt.
Ihärdig som jag var satte jag mig och spelade flipperspel på min dator och sedan blev det lite ”Spindelharpan” – men patiens är inget bra alternativ när hjärnan känns som potatismos.
Kvart i tre loggade jag (utan större hopp) in på Messenger … och VOILA! Min cybervän långt bort i öster var inloggad, så då blev det ungefär en timmes chattande. Jag kan inte komma ifrån att jag tycker att det är ganska fränt att vi kunde föra en realtidskommunikation trots att det är natt för mig och dag för henne. Jorden är nog trots allt rund. Hon kunde inte låta bli att skratta när jag berättade om anledningen till att jag var uppe så sent … eller tidigt. Själv var jag nog 50% ansträngt charmig och 50% i koma, men hon hade turligt nog all förståelse för det.
Vid fyratiden gav jag upp och stängde av datorn och kröp till kojs. Jag hade tänkt sova fram till kl. 12.00 eller eventuellt längre, men jag vaknade kl 8.00 och kunde inte somna om, så det var lika bra att stiga upp. Jag tänkte att jag eventuellt kunde sova lite i eftermiddag … men så blev det inte.
Jag lär nog vara halvdöd i morgon bitti!
KOMMENTARER:
Jag ska hålla tummarna (medan jag sover)för att du kan hålla dig vaken!!! Hoppas inte ditt jobb är för krävande!!! Kramar SoulwayP.S. Ibland när jag bloggar och ngt "försvinner" så brukar jag försöka klicka bakåt, bakåt, bakåt och ibland har jag fått tag i det manus jag sökt och kunna "post it" igen. / Soulway 10 augusti 21:08
Soulway, det där med att klicka bakåt funkar ju aldrig...:s Inte på min konstiga dator i alla fall. Fast i och för sig, det låter som att jag inte är ensam om att ha problem - även om jag är ensam om att skrika mig hes om att jag hatar allt vad datorer heter... även om jag hänger framför den dag som natt.:dsHeliga källan, vad i hela friden ska du göra på natten!?:O Du är väl lärare!?:ds Well, tufft är det med nattskift, det vet jag väl...:s Men du är ju uuuung ju, vännen, så du kommer att överleva.:):):) Ha det bäst!:) / Galina 11 augusti 00:01
Ja, det är bedrövligt när man skrivit en hel hanger å så bara försvinner det i tomma intet *grr*... Jag har notepaden som mitt hjälpmedel, den har räddat mig mer än en gång från bedrövelsen (det kostade mig ganska många "missar" innan det liksom automatiserades; att starta Notepad samtidigt som jag gör uppdateringar av olika slag på näter *ler*.)Jaså, Douglas Adams fan du med? Kul!Så, genast dyker frågan up: Vilken bok gillar du bäst?Må bäst och god natt! /Mia / Shylark 11 augusti 02:07
Svar till kommentar:Bra att du höll dig vaken! Men det som slår mig när jag läser om dina mödor är: VÄRLDEN ÄR GALEN!!!!Hoppas du kan snurra din tillvaro någorlunda efterMadmans tidtabeller och får massor av norrländskt friskt syre i ditt vara!!!Allt gott hälsar Soulway 11 augusti 07:55
skönt att höra att du har överlevt!:d Och dessutom tagit ett morgonbad?:) Fast vet du vad, du borde faktiskt ta ett par timmar och sova nu på förmiddagen, för det blir annars väldigt jobbigt framåt kvällen, det kan jag lova dig.:sP.S. håller med: Nora Jones är så nära ett kvinnligt ideal som det bara går (my number one är ändå Rafales Madonna :))! Du har en utsökt smak, du...:):):) / Galina 11 augusti 08:51
ANGÅENDE FÖRSVINNANDE TEXTER OCH BACK-BACK-METODENTill alla vetgirigaMiN text försvann (IDAG) och lämnades kvar med ett litet i när det blev publicerat. Då gjorde jag back, back, metoden och när jag återfann HELA texten publicerade jag den igen.Har sparat båda posterna som pedagogiskt exempel på back-back-metodens förträfflighet!!!!Kramar från Soulway / 11 augusti 09:48
har också kommit på att den "riktiga" hemsidan blir lidande när man börjar blogga!! Det blir liksom ett beroende! / Tina 11 augusti 10:52
hmm... har ingen hemsida, varken "riktig" eller "imaginär"; vet ju inte ens hur man blir kvitt bloggmissbruket!:ds Och snart börjar skolan...:s:s:sSoulway, det kanske beror på att min dator är nästan lika gammal och sliten och nyckfull som dess ägare, men den envisas med att hålla de slukade texterna i sin bottenlösa mage...:/ Å andra sidan, jag sörjer inte när mina texter försvinner. Visst blir jag rasande och sänder mina heta böner uppåt himlen, där jag ber alla makter i universum att förpesta Bill Gates' resterande dagar på jorden, men sedan blir jag lugn och lycklig igen.:):):)Har ju mottot: "dixi et animam levavi" - jag har sagt och därmed lättat min själ. Alltså, får jag utlopp åt det jag har på hjärtat, kvittar det om det når andras bildskärmar eller inte. Om jag tycker att jag ABSOLUT måste få göra min röst hörd, skriver jag en gång till... och en gång till, om det behövs.:ds Fast jag ska nog börja göra som BJ, d v s skriva i Word för att sedan klistra in...Heliga källan, tack för ditt svar.:) Även om jag fortfarande inte fattar hur du hamnat där du hamnat.:d Men det behöver du inte svara på, om du inte vill.:) (Har jag bekänt att jag är VÄLDIGT nyfiken?:DS)...Ser fram emot en grundlig undersökning av din blogg, för du har ju en massa länkar och listor och... ja, mycket vatten i källan, kort sagt.:) Ska kanske skriva ett par kommentarer senare.:)Ciao, ragazzo!:d / Galina 11 augusti 12:46
Min "riktiga" sida blir också väldigt bortglömd nu när jag har bloggen. Ang. dina "vända-dygnet-bekymmer" så känner jag igen mig. Kämpade i flera år för att lära mig stiga upp tidigt. Nu ska jag helt plötsligt sova länge.... Går inge bra alls... / L / Wimsa 11 augusti 13:06
Hmmm.. en till som fallit för chatdemonen...hehe..Tack BeJi för din vänliga kommentar, den värmde verkligen. Hoppas du får lite sömn trots allt inatt :)Kram / Natricia 11 augusti 18:58
aaaaaahhh, Kipling!:OMen man ska iväg - NU...:sRikki-tikki-tavi får vänta.:):):)Kram!:) / Galina 12 augusti 07:18
Dygnsytm är ett kapitel för sig *suck* Jag har ingen.Glad att du tycker om den lilla "stampen" - jag envisas med att använda det ordet istf märke el dyl. Men inte är det en siames?!? Huvudet är runt, ögonen också, öronen har vanlig-bondkatt- (=den äkta, riktiga katten för mig)utseende. Siameser har smalare huvud, sneda ögon och längre, smalare(?) öron. Du fick just den pga blå bakgrund :-) & den andra katten är mörkare - passar bättre till Bigga vars katt är svart/vit. Gentlekatten Rulle är absolut ljusare.Jaså, det var så du fixade din hemsida! Jo, jag kämpar gärna så jag lär mig hur det fungerar. Mest är det logik, förutom ren inlärning, eller hur? Vill också ha en helt egen hemsida, inte efter någon annans mall. Fast det kommer att ta tid. Din hemsida är mycket fin! Läste två (tre?) av dina kortaste texter häromdagen. De lockar till mer läsning. Upptäckte dem så sent att jag inte orkade mer. Jag återkommer dit, som jag har fått för vana att göra då och då :-) / Pova 12 augusti 09:09
Haaaalååååååå ! sover du! oj jag väkte dej väl inte Jag skulle ju bara se hu det gick för dej att hålla sej vaken.Kommer tillbaka och kollar till dej.kram / Lillatanta 12 augusti 13:46
Thank you, very much!//SoulwayP.S.Did you so my very fresh pictures?;-)D.S. / Soulway 12 augusti 13:51
Om några timmar skall jag jobba nattskift för första gången i livet, och jag försökte natten till idag vända på dygnet lite i förväg … så att det skulle bli lite lättare att jobba.
Jag satte mig på kvällen och började jobba med min ”egentliga” hemsida, som tyvärr hamnat lite i skymundan sedan jag började blogga … inte så konstigt, eftersom det är mycket enklare och mindre arbetsamt att blogga. Dessutom har jag inte uppdaterat min hemsida sedan min gamla dator gick till de sälla jaktmarkerna för nästan en månad sedan, men jag trodde att ny dator, nytt operativsystem och hela faderullan skulle förenkla hemsidepysslandet, men jag tyckte att jag fick ändra om och om igen för att få det som jag ville. Vid tvåtiden (efter fem timmars donande) var jag färdig med hemsidan tills nästa uppdatering. Då kände jag mig ganska färdig på alla möjliga sätt.
Ihärdig som jag var satte jag mig och spelade flipperspel på min dator och sedan blev det lite ”Spindelharpan” – men patiens är inget bra alternativ när hjärnan känns som potatismos.
Kvart i tre loggade jag (utan större hopp) in på Messenger … och VOILA! Min cybervän långt bort i öster var inloggad, så då blev det ungefär en timmes chattande. Jag kan inte komma ifrån att jag tycker att det är ganska fränt att vi kunde föra en realtidskommunikation trots att det är natt för mig och dag för henne. Jorden är nog trots allt rund. Hon kunde inte låta bli att skratta när jag berättade om anledningen till att jag var uppe så sent … eller tidigt. Själv var jag nog 50% ansträngt charmig och 50% i koma, men hon hade turligt nog all förståelse för det.
Vid fyratiden gav jag upp och stängde av datorn och kröp till kojs. Jag hade tänkt sova fram till kl. 12.00 eller eventuellt längre, men jag vaknade kl 8.00 och kunde inte somna om, så det var lika bra att stiga upp. Jag tänkte att jag eventuellt kunde sova lite i eftermiddag … men så blev det inte.
Jag lär nog vara halvdöd i morgon bitti!
KOMMENTARER:
Jag ska hålla tummarna (medan jag sover)för att du kan hålla dig vaken!!! Hoppas inte ditt jobb är för krävande!!! Kramar SoulwayP.S. Ibland när jag bloggar och ngt "försvinner" så brukar jag försöka klicka bakåt, bakåt, bakåt och ibland har jag fått tag i det manus jag sökt och kunna "post it" igen. / Soulway 10 augusti 21:08
Soulway, det där med att klicka bakåt funkar ju aldrig...:s Inte på min konstiga dator i alla fall. Fast i och för sig, det låter som att jag inte är ensam om att ha problem - även om jag är ensam om att skrika mig hes om att jag hatar allt vad datorer heter... även om jag hänger framför den dag som natt.:dsHeliga källan, vad i hela friden ska du göra på natten!?:O Du är väl lärare!?:ds Well, tufft är det med nattskift, det vet jag väl...:s Men du är ju uuuung ju, vännen, så du kommer att överleva.:):):) Ha det bäst!:) / Galina 11 augusti 00:01
Ja, det är bedrövligt när man skrivit en hel hanger å så bara försvinner det i tomma intet *grr*... Jag har notepaden som mitt hjälpmedel, den har räddat mig mer än en gång från bedrövelsen (det kostade mig ganska många "missar" innan det liksom automatiserades; att starta Notepad samtidigt som jag gör uppdateringar av olika slag på näter *ler*.)Jaså, Douglas Adams fan du med? Kul!Så, genast dyker frågan up: Vilken bok gillar du bäst?Må bäst och god natt! /Mia / Shylark 11 augusti 02:07
Svar till kommentar:Bra att du höll dig vaken! Men det som slår mig när jag läser om dina mödor är: VÄRLDEN ÄR GALEN!!!!Hoppas du kan snurra din tillvaro någorlunda efterMadmans tidtabeller och får massor av norrländskt friskt syre i ditt vara!!!Allt gott hälsar Soulway 11 augusti 07:55
skönt att höra att du har överlevt!:d Och dessutom tagit ett morgonbad?:) Fast vet du vad, du borde faktiskt ta ett par timmar och sova nu på förmiddagen, för det blir annars väldigt jobbigt framåt kvällen, det kan jag lova dig.:sP.S. håller med: Nora Jones är så nära ett kvinnligt ideal som det bara går (my number one är ändå Rafales Madonna :))! Du har en utsökt smak, du...:):):) / Galina 11 augusti 08:51
ANGÅENDE FÖRSVINNANDE TEXTER OCH BACK-BACK-METODENTill alla vetgirigaMiN text försvann (IDAG) och lämnades kvar med ett litet i när det blev publicerat. Då gjorde jag back, back, metoden och när jag återfann HELA texten publicerade jag den igen.Har sparat båda posterna som pedagogiskt exempel på back-back-metodens förträfflighet!!!!Kramar från Soulway / 11 augusti 09:48
har också kommit på att den "riktiga" hemsidan blir lidande när man börjar blogga!! Det blir liksom ett beroende! / Tina 11 augusti 10:52
hmm... har ingen hemsida, varken "riktig" eller "imaginär"; vet ju inte ens hur man blir kvitt bloggmissbruket!:ds Och snart börjar skolan...:s:s:sSoulway, det kanske beror på att min dator är nästan lika gammal och sliten och nyckfull som dess ägare, men den envisas med att hålla de slukade texterna i sin bottenlösa mage...:/ Å andra sidan, jag sörjer inte när mina texter försvinner. Visst blir jag rasande och sänder mina heta böner uppåt himlen, där jag ber alla makter i universum att förpesta Bill Gates' resterande dagar på jorden, men sedan blir jag lugn och lycklig igen.:):):)Har ju mottot: "dixi et animam levavi" - jag har sagt och därmed lättat min själ. Alltså, får jag utlopp åt det jag har på hjärtat, kvittar det om det når andras bildskärmar eller inte. Om jag tycker att jag ABSOLUT måste få göra min röst hörd, skriver jag en gång till... och en gång till, om det behövs.:ds Fast jag ska nog börja göra som BJ, d v s skriva i Word för att sedan klistra in...Heliga källan, tack för ditt svar.:) Även om jag fortfarande inte fattar hur du hamnat där du hamnat.:d Men det behöver du inte svara på, om du inte vill.:) (Har jag bekänt att jag är VÄLDIGT nyfiken?:DS)...Ser fram emot en grundlig undersökning av din blogg, för du har ju en massa länkar och listor och... ja, mycket vatten i källan, kort sagt.:) Ska kanske skriva ett par kommentarer senare.:)Ciao, ragazzo!:d / Galina 11 augusti 12:46
Min "riktiga" sida blir också väldigt bortglömd nu när jag har bloggen. Ang. dina "vända-dygnet-bekymmer" så känner jag igen mig. Kämpade i flera år för att lära mig stiga upp tidigt. Nu ska jag helt plötsligt sova länge.... Går inge bra alls... / L / Wimsa 11 augusti 13:06
Hmmm.. en till som fallit för chatdemonen...hehe..Tack BeJi för din vänliga kommentar, den värmde verkligen. Hoppas du får lite sömn trots allt inatt :)Kram / Natricia 11 augusti 18:58
aaaaaahhh, Kipling!:OMen man ska iväg - NU...:sRikki-tikki-tavi får vänta.:):):)Kram!:) / Galina 12 augusti 07:18
Dygnsytm är ett kapitel för sig *suck* Jag har ingen.Glad att du tycker om den lilla "stampen" - jag envisas med att använda det ordet istf märke el dyl. Men inte är det en siames?!? Huvudet är runt, ögonen också, öronen har vanlig-bondkatt- (=den äkta, riktiga katten för mig)utseende. Siameser har smalare huvud, sneda ögon och längre, smalare(?) öron. Du fick just den pga blå bakgrund :-) & den andra katten är mörkare - passar bättre till Bigga vars katt är svart/vit. Gentlekatten Rulle är absolut ljusare.Jaså, det var så du fixade din hemsida! Jo, jag kämpar gärna så jag lär mig hur det fungerar. Mest är det logik, förutom ren inlärning, eller hur? Vill också ha en helt egen hemsida, inte efter någon annans mall. Fast det kommer att ta tid. Din hemsida är mycket fin! Läste två (tre?) av dina kortaste texter häromdagen. De lockar till mer läsning. Upptäckte dem så sent att jag inte orkade mer. Jag återkommer dit, som jag har fått för vana att göra då och då :-) / Pova 12 augusti 09:09
Haaaalååååååå ! sover du! oj jag väkte dej väl inte Jag skulle ju bara se hu det gick för dej att hålla sej vaken.Kommer tillbaka och kollar till dej.kram / Lillatanta 12 augusti 13:46
Thank you, very much!//SoulwayP.S.Did you so my very fresh pictures?;-)D.S. / Soulway 12 augusti 13:51
tisdag, augusti 09, 2005
TÄNK SÅ LITE MAN VET …
Jag har nu använt mig av smeknamnet (eller vad man nu skall kalla det) "BeJi" i drygt sexton års tid, och dess betydelse är nog knappast särskilt svår att begripa: det är helt enkelt mina initialer B & J, och när man säger bokstäverna så blir det "BeJi" - hur enkelt som helst. "Treplektra" å andra sidan kan vara knepigare att förstå, men jag hittade under tonåren på en egen logga med tre gitarrplektra, ett grönt, ett gult och ett som är orange. De första gitarrplektran jag köpte hade nämligen de tre färgerna. Så var det med den saken.
MEN ... under alla dessa år har jag inte haft en aning om vad "beji" också kan betyda, men det har jag nu fått reda på genom en asiatisk cyberbekant. "Beji" betyder tydligen "helig källa" på balinesiska. "Beji" är tydligen en typ av plats där det finns en källa, där balineser genomför någon form av själslig-andlig reningsceremoni som kallas "Mesucian". Detta hade jag ingen aning om, då jag inte är särskilt berest av mig, men tydligen har dessa platser börjat locka turister också.
Alltså: beji = helig källa.
Det kunde ju betyda något betydligt värre ... det kanske det gör också ... fast på något annat språk. :-)
Likafullt är det alltid roligt att lära sig något nytt.
Redigering natten mot onsdag:
Det är nästan så man blivit lite skraj för att kalla sig "BeJi" i framtiden ... det känns lite betungande för en enkel snubbe med fötterna nedgrävda långt ned i jorden.
KOMMENTARER:
Vad coolt!!! BeJi hade jag listat ut, men inte treplektra, jag hade tänkt fråga. Såklart anade jag att plektra var förknippat med plektrum, men inte tre??? så nu vet jag... Tack för att jag har mina fördelar förresten... / Natricia 9 augusti 17:21
Oj, oj oj. Beji. Det var då ett namn som förpliktigar. Nu får du nog överge dina Fior och börja vandra med Soulway högt ovan molnen och djupt ini det bottenlösa källorna;-) Det låter asiatiskt. Beji. Lägg ing till och du hamnar i Kina.Kul det där med kattserien från 1920-talet. Och visst ligger det något i vad Krazy Kat säger om språket. Kanske hade varit lättare att bara gruffa lite mumlande och använda teckenspråk. Undrar om det går att mima fram gruffpoesi???"Välkommen till livet" ger mig en liten tanke på filmen Cabarét . En slags känsla av en karusell som snurrar, fortare och fortare och människorna som desperat försöker hålla masken och allt det där under ytan som alla känner men ingen låtsas om.Lite grand så tycker jag att vår tid är. Du fångar det jättebra i den texten!!! Ska bli kul att ev. få höra sång och musik?!Jo, det är ju karlarna som skapat och haft sina musor.Sångmö och ungmö. Sångkarl - låter trist. Vi kvinnor får nog skapa nya ord!!!Allt gott till den "heliga källan" i Lule!!!//Kramar Soulway 9 augusti 17:47
Jag trodde du var från BeJing. Närååååå.Men Supertramp trodde jag du hade lyssnat till.Nåväl,man kan ju inte lyssna på allt.Ha det gött / Robban 9 augusti 19:12
Kör du med hårda plektrum, förresten? / Robban 9 augusti 19:16
Ha! Jag var helt väck! Tack för upplysningen! Nu trillade slanten ner! (Det tar lite tid för somliga). Ja, var glad att det hade så vacker och rofylld betydelse. Värre är det för de män från Gambia som heter Bays (Ja, just det) när de kommer till Sverige, som i godan ro hetat det hela livet och varit helt nöjda med det. De jag känner som hetat det, byter ganska snabbt bort "s-et" till ett "e". Så hör du nå´n man från Gambia som heter Baye, kan jag lova dig att det inte är det "ursprungliga" namnet! Men var snäll mot han ändå! Kram! / Fatou 9 augusti 22:38
Jaha, Mr Helig Källa :)Kan upplysa dig om att min kurdiska släkt uttalar ordet "beige" just som "beji", vilket ju i och för sig är harmlöst... Som du påpekar, kunde varit mycket värre.:d Har alltid tyckt att det är helt förskräckligt kul med alla språk! Tänk om man kunde tala alla språk... eller åtminstone kunna sitt modersmål någorlunda hyfsat.:ds Jag tycks för övrigt vara den enda som inte visste vad plektrum var för något; kanske för att jag aldrig hållit i en gitarr.:ds Men jag älskar hur den låter.:)Godnatt nu, Mr Heliga Källa, dröm gudomliga drömmar...:):):) / Galina 9 augusti 23:20
Heee...Stackars BeJi nu hållt du no på hamna i galen tunna..heheee. Mr Helig Källa!!!Och Fia från Gammelstaden.Där har du all dynamik du behöver för ditt livs skapande;-).Fråga "en som vet" heheee...Soulway!!!Ha en toppendag. Ditt forssnack har inspirerat mot nya stordåd (hoppas jag) kastade in en urdålig Rönn till mina otåliga utrikiska fans!!!Allt gott till den Heliga Källan från Soulway!!!;-) / Soulway 10 augusti 07:28
Intressant! Kul att veta tanken bakom vissa smeknamn :) Helig källa det var inte dåligt!Må gött!! / Jenny 10 augusti 08:05
MEN ... under alla dessa år har jag inte haft en aning om vad "beji" också kan betyda, men det har jag nu fått reda på genom en asiatisk cyberbekant. "Beji" betyder tydligen "helig källa" på balinesiska. "Beji" är tydligen en typ av plats där det finns en källa, där balineser genomför någon form av själslig-andlig reningsceremoni som kallas "Mesucian". Detta hade jag ingen aning om, då jag inte är särskilt berest av mig, men tydligen har dessa platser börjat locka turister också.
Alltså: beji = helig källa.
Det kunde ju betyda något betydligt värre ... det kanske det gör också ... fast på något annat språk. :-)
Likafullt är det alltid roligt att lära sig något nytt.
Redigering natten mot onsdag:
Det är nästan så man blivit lite skraj för att kalla sig "BeJi" i framtiden ... det känns lite betungande för en enkel snubbe med fötterna nedgrävda långt ned i jorden.
KOMMENTARER:
Vad coolt!!! BeJi hade jag listat ut, men inte treplektra, jag hade tänkt fråga. Såklart anade jag att plektra var förknippat med plektrum, men inte tre??? så nu vet jag... Tack för att jag har mina fördelar förresten... / Natricia 9 augusti 17:21
Oj, oj oj. Beji. Det var då ett namn som förpliktigar. Nu får du nog överge dina Fior och börja vandra med Soulway högt ovan molnen och djupt ini det bottenlösa källorna;-) Det låter asiatiskt. Beji. Lägg ing till och du hamnar i Kina.Kul det där med kattserien från 1920-talet. Och visst ligger det något i vad Krazy Kat säger om språket. Kanske hade varit lättare att bara gruffa lite mumlande och använda teckenspråk. Undrar om det går att mima fram gruffpoesi???"Välkommen till livet" ger mig en liten tanke på filmen Cabarét . En slags känsla av en karusell som snurrar, fortare och fortare och människorna som desperat försöker hålla masken och allt det där under ytan som alla känner men ingen låtsas om.Lite grand så tycker jag att vår tid är. Du fångar det jättebra i den texten!!! Ska bli kul att ev. få höra sång och musik?!Jo, det är ju karlarna som skapat och haft sina musor.Sångmö och ungmö. Sångkarl - låter trist. Vi kvinnor får nog skapa nya ord!!!Allt gott till den "heliga källan" i Lule!!!//Kramar Soulway 9 augusti 17:47
Jag trodde du var från BeJing. Närååååå.Men Supertramp trodde jag du hade lyssnat till.Nåväl,man kan ju inte lyssna på allt.Ha det gött / Robban 9 augusti 19:12
Kör du med hårda plektrum, förresten? / Robban 9 augusti 19:16
Ha! Jag var helt väck! Tack för upplysningen! Nu trillade slanten ner! (Det tar lite tid för somliga). Ja, var glad att det hade så vacker och rofylld betydelse. Värre är det för de män från Gambia som heter Bays (Ja, just det) när de kommer till Sverige, som i godan ro hetat det hela livet och varit helt nöjda med det. De jag känner som hetat det, byter ganska snabbt bort "s-et" till ett "e". Så hör du nå´n man från Gambia som heter Baye, kan jag lova dig att det inte är det "ursprungliga" namnet! Men var snäll mot han ändå! Kram! / Fatou 9 augusti 22:38
Jaha, Mr Helig Källa :)Kan upplysa dig om att min kurdiska släkt uttalar ordet "beige" just som "beji", vilket ju i och för sig är harmlöst... Som du påpekar, kunde varit mycket värre.:d Har alltid tyckt att det är helt förskräckligt kul med alla språk! Tänk om man kunde tala alla språk... eller åtminstone kunna sitt modersmål någorlunda hyfsat.:ds Jag tycks för övrigt vara den enda som inte visste vad plektrum var för något; kanske för att jag aldrig hållit i en gitarr.:ds Men jag älskar hur den låter.:)Godnatt nu, Mr Heliga Källa, dröm gudomliga drömmar...:):):) / Galina 9 augusti 23:20
Heee...Stackars BeJi nu hållt du no på hamna i galen tunna..heheee. Mr Helig Källa!!!Och Fia från Gammelstaden.Där har du all dynamik du behöver för ditt livs skapande;-).Fråga "en som vet" heheee...Soulway!!!Ha en toppendag. Ditt forssnack har inspirerat mot nya stordåd (hoppas jag) kastade in en urdålig Rönn till mina otåliga utrikiska fans!!!Allt gott till den Heliga Källan från Soulway!!!;-) / Soulway 10 augusti 07:28
Intressant! Kul att veta tanken bakom vissa smeknamn :) Helig källa det var inte dåligt!Må gött!! / Jenny 10 augusti 08:05
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
-
Som någon eventuellt noterat så skriver jag inte här längre, men tänkte att bloggen får finnas kvar i väntan på bättre tider. Den här blogg...
-
Ja usch vad länge sedan det var jag skrev något här - men jag har inte haft lust eller tid. Nu är iallafall hösten här och man kan likt T...