ALLERGI?

Korvmojen i Fruängen hade en skylt som sa: "Har du allergi? Fråga personalen!"
Har de den utbildning som behövs för att kunna bedöma det?

Lång mars mot våren

Man hade lika gärna kunnat skriva lång mars som långmars och det hade varit lika rätt. För det första kändes det som en ovanligt lång månad på jobbet med en drös nationella delprov (eller tre i alla fall - det sista blir nu på onsdag men då är det redan april), utvecklingssamtal, rättningar, sammanträden, möten med skolinspektionen, fortbildning och fan och hans mormor. Häromdagen fick jag möjlighet att beta av en skivmässa i Åsö Gymnasium som en slags motvikt till allt arbetsrelaterat, och det kändes som en ovanlighet att göra något som INTE har med jobbet att göra. 

Lång marsch mot våren kan man också kalla det, då våren nästan verkar ha bestämt sig för att nästan infinna sig, då den då och då blir avbruten av höststormar och snöfall. Dock har pollensäsongen kommit igång rekordtidigt och jag har fått inhandla pollenmediciner tidigare än någonsin. Snön är borta ute, men den kan säkert få för sig att göra ett sista gästspel så där någon vecka innan midsommar, det är ljusa dagar och det är lite lättare att komma på fötterna på morgnarna då man får naturlig ljusterapi. Tack och lov för det, för det är mörkret som är vinterns värsta inslag, inte snöstormar och höga elräkningar utan mörkret. 

Galina var en vecka i Turkiet tillsammans med ett par väninnor, och hon hade det trevligt, även om det inte var utrymme för mycket slappande under den veckan. Beskrivningen lät mer som ett rally än som en semester, men till och med det hade varit trevligare än detta ständiga jobbande. Men man ska ju egentligen inte klaga, det kommer stunder när man säkert önskar mer än något annat att man har ett jobb och en fast inkomst (jag har redan upplevt sådana stunder åtskilliga gånger i min ungdom) och då önskar man att man fick bli utarbetad. Nog är det konstigt att man antingen skall vara utarbetad eller arbetslös - har vi avskaffat begreppet "lagom"?

Dessa tankar saknar struktur märker jag nu, och vore jag min egen lärare skulle jag ha uppmanat mig själv att först göra en tankekarta innan jag sätter igång och skriver, men jag är inte ute efter att få något betyg, inte ens efter att få ett nobelpris i litteratur; jag vill nog bara skriva för att visa att jag lever - TROTS allt jobbande. 

Alltid roligt när man kan glädja andra ...

För det första - fasen vad mycket gräspollen det är i luften - så här tidigt och så här mycket har jag inte snorat på mycket länge ... men det klarar sig.

För det andra - det har börjat rycka i musikertarmen igen efter att ha varit stiltje där ett längre tag - har mina små planer ... vi får se vad som händer.

och så för det tredje ... jag tänkte berätta om en händelse från början av veckan då jag hjälpte några av de mysiga lågstadielärarna på skolan där jag jobbar med att flytta bänkar mellan skolsalar inför höstens skolstart. De flesta skolsalarna är som bekant tämligen lika och det som brukar skilja dem åt är hur de är utsmyckade, hur bänkar, stolar och kateder står och vilka gardiner som hänger i fönstrena. Jag påpekade vid ett tillfälle i ett av klassrummen att jag faktiskt aldrig varit därinne tidigare. Varvid blivande mentorn för årskurs fyra tittade klurigt på mig och frågade om det verkligen vad på det viset. Jag såg mig om och bekräftade vad jag just konstaterat med en imponerande säkerhet.

Några sekunder senare gick jag ur klassrummet och insåg mitt misstag - i klassrummet där jag just stått och sagt att jag aldrig tidigare varit hade jag under hela läsåret undervisat i engelska ... jag kände bara inte igen mig eftersom alla bänkar bytts ut och flyttats om - likaså gardiner och kateder. Jag utbrast högt:

- Men ... här har jag ju varit många gånger!

Varvid det hördes högljudda fniss från min kollega ... och resten av dagarna innan vårt välförtjänta sommarlov hörde jag henne återberätta det hela mycket noggrant för alla sina kollegor ... och med viss ömhet tillstått att: "han var så söt när polettten äntligen trillade ned!".

Jaja ... alltid roligt när man kan glädja andra med sin oftast nödtorftigt dolda brist på lokalsinne.

Pissväder - alldeles utmärkt!

Det är nog många som har varit irriterade över det myckna regnandet över Stockholm idag, men jag som hade häcken full med arbetsrelaterade uppgifter att pyssla med framför datorn tog pissvädret med ro. Annars har det visst regnat hela dagen. Jag vaknade i morse av att min käresta steg ur sängen för att stänga sovrumsfönstret och då hörde jag också hur det öste ned. Med tanke på vilket helvetiskt varmt sommarväder vi har haft ett tag så tycker jag bara att det är bra. Trogna läsare vet (och otrogna läsare får veta nu) att jag avskyr värme och jag har dessutom plågats av allergiska problem pga höga halter av gräspollen. Dessa problem brukar inte börja (i den mån de börjar över huvud taget) förrän efter midsommar - och vid det laget brukar jag dessutom ha medicinerat mig med antihistamin några veckor i förväg - men så inte den här gången. Pollenhalterna tog mig på sängen med brallorna nere, vilket gjort att det har nysts och snorat en hel del senaste veckan.

Hur som helst, jag har suttit med skolarbete i helgen för att vara fri från allt sådant när jag går ut på mitt livs första betalda semester på onsdag. Vad gör man egentligen när man har semester? Före jag började studera var jag s.a.s. min egen, och då brukar det inte finnas utrymme för semester, och under alla mina studieår ägnade jag somrarna åt att arbeta inom äldrevården för att klara ekonomin. Ifjol ägnade jag en stor del av våren och sommaren åt att söka arbete, och när jag så småningom hade blivit anställd så hade jag ändå inga pengar att röra mig med innan det var dags att börja jobba. Det skall i vilket fall som helst bli intressant att ha semester och kunna göra lite som man vill. Tyvärr har inte mitt livs stora lycka och kärlek inte någon semester då hon fortfarande studerar och dessutom jobbar under sommaren för att få in lite extra pengar. Men vi har räknat ut att det förmodligen blir någon sommar här framöver då vi båda två kan försöka samköra våra semestrar - åtminstone på den här sidan millennieskiftet.

Ungarna lämnade ju min arbetsplats i onsdags när de hade skolavslutning, och en tradition som tydligen förekommer på skolan där jag arbetar är att eleverna delar ut blommor och presenter till lärare de antagligen anser förtjänar det. Jag fick en krukväxt (har nu glömt bort vad den hette), diverse styckblommor, en ask tryffel och en ljusstake i glas. Mycket trevlig tradition ... men inte hade jag någonsin ens kommit på tanken att ge någon av mina grundskolelärare någon present ... eventuellt en känga i akterkastellet, men absolut inga blommor eller choklad. Nåja, blommor står och pryder kökets fönsterbräda och tryffeln smakade alldeles utmärkt (tillsammans med lite Amaretto inköpt på Ålandsbåten) och ljusstaken ger mitt skrivbord lite extra nimbus.

PS.

Jag har öppnat upp en till adress för denna blogg: här. Innehållet är dock i stort sett detsamma som i denna blogg. Jag tycker att jag kunde behöva några till läsare att skrämma bort.

DS.