Tänkte egentligen vara flitig och försöka hinna ifatt i jobbet under helgen, och eftersom övriga familjen åkte till Nynäshamn förstod jag att jag i alla fall skulle få arbetsro ... men inte blev det såååå himla mycket gjort. Inte när det gäller arbete och sådana saker i alla fall - men förmodligen behövdes vilan mer. Jag jobbar ganska hårt och brukar vara ganska slutkörd vid slutet av veckan - men det är ju så det skall vara antar jag. Ägnade i stället hela lördagskvällen fastklistrad vid datorn och chattade med andra sidan Atlanten. Ibland glömmer man bara tiden och den trevliga upplevelsen gjorde att jag sedan hade lite svårt att somna.
Men så småningom somnade jag ... bara för att vakna vid tretiden av att någon stack en vass kniv i min vad ... sendrag. Jag brukar då och då få sendrag i foten, men det är oftast ingen fara. Men när jag någon gång om året får sendrag i vaden vill jag bara skrika högt, och det händer alltid mitt i natten när jag sover och jag kan tänka mig betydligt trevligare uppvaknanden. Och sedan känns det hela dagen som om någon slagit en i vaden med ett brännbollsträ. När jag för första gången gick sendrag i vaden för kanske fyra-fem år sedan blev jag livrädd, eftersom jag inte begrep vad det var. Nu vet jag och blir inte rädd längre ... men det kan ju inte ta bort faktumet att det gör (ursäkta franskan) skitont.
Det var väl straffet för att jag hade så roligt när jag chattade kan jag tänka mig ... somliga straffar vår herre med det samma.
....
Fast nog var det värt lite smärta ...
