fredag, oktober 27, 2006

Luleå 29 okt - 3 nov bl a

Jag kommer att åka upp till Luleå och vara där under höstlovet, och jag erkänner gärna att jag behöver komma bort från saker och ting. När jag sedan kommer tillbaka till storstaden skall jag ta itu med att hitta någonstans att bo, eftersom det nu är fullständigt uppenbart att jag inte längre kan bo tillsammans med min fd kärlek. Jag blir nog så illa tvungen att flytta till någon av de södra förorterna, eftersom det inte är FULLT lika hopplöst att hitta bostad där som det är i de norra. Det känns vemodigt, men vad kan man göra. Det känns alltid tungt att släppa något som man lagt ned hela sin själ i under över ett års tid och inse att man har förlorat. Min fd kärlek hade märkt att jag piggnat till och blivit gladare under de senaste veckorna och tolkade det helt riktigt att någon ny kvinna hade kommit in i mitt liv. Dessvärre drog hon egna tolkningar om vem den kvinnan var - och dessa tolkningar var helt uppåt väggarna fel. Hon trodde att jag hade inlett ett förhållande med en kvinna i Stockholm (som jag visserligen gillar som vän, men enbart varit i kontakt med via Internet) som jag så småningom kunde flytta ihop med tämligen smärtfritt - men så var det ju inte.
Den nya kvinna som kommit in i mitt liv bor i själva verket på en helt annan kontinent, och visst har vi båda två lite löst börjat tala om hur vi ska göra i framtiden - men längre än så är ingen av oss komna. Vi har ju båda två våra liv och arbeten där vi bor, och ingen av våra yrken skulle vara särskilt eftertraktade i den andras hemland. Hon är lärare i amerikansk historia och jag är främst svensklärare. Så jag vet inte riktigt varthän det skall leda - om det ens leder till någonting. Jag hoppas och vill, men inser att det krävs en stor uppoffring från åtminstone någons sida.
Hur som helst. Det är bara att erkänna för sig själv att sagan "Björn och Galina" nu är helt slut, och att en eventuell uppföljare känns ganska osäker just nu. Det jag mest kommer att sörja är att mista familjegemenskapen, och eftersom jag av olika skäl har svårt att knyta nya kontakter så är jag rädd för ensamheten och isoleringen. Jag vet att det är upp till mig att ändra på detta, men har det varit svårt för mig i 30 års tid lär det inte bli lättare ... fast jag måste ju.
Min största mardröm har länge varit att leva så isolerat att jag kan ligga död i flera veckor utan att någon frågar efter mig. Detta hände min stackars granne i Luleå för några år sedan. Ändå, i Luleå var det ingen större fara, eftersom jag alltid haft mina närmaste släktingar och vänner där, som jag alltid kunnat vända mig till när det känts svårt i livet. I Stockholm är det (på gott och ont) lättare att bara försvinna i mängden ... om man inte är har ett socialt liv. Dags att skaffa det. På något sätt.

tisdag, oktober 24, 2006

Från blAgg till blÖgg

Ännu en taggning - denna gång hämtad från Piteå och från Wimsas Bloggchateau.

A is for age: 31
B is for booze of choice: Absolut Hallonsaft
C is for career: Språklärare och cybergigolo :-P
D is for your dad’s name: Lars-Erik
E is for essential items to bring to a party: Ingen aning – blir aldrig bjuden på party
F is for favourite song at the moment: gnolar rätt mycket på ”Way down in New Orleans” just nu
G is for favourite game: Spelar rätt ofta Yatzy med mobilen – så trist är jag
H is for home town: Kista
I is for instruments you play: gitarr, bas, klaviatur och sjung
J is for jam or jelly you like: lingonsylt
K is for kids: inga egna tyvärr – men har ganska många genom min profession
L is for living arrangements: går det att arrangera sitt liv?
M is for mother’s name: Britt-Mari
N is for name of your crush: Lynn.
O is for overnight hospital stays: inte så många – och inte alls de senaste 20 åren
P is for phobias: höjder och instängdhet
Q is for quotes you like: ”Nose innan du gläfs” (morfarsmor Ebba)
R is for relationship that lasted the longest: ett år (trist men sant)
S is for sartorial style: har ingen sådan vad jag vet
T is for time you wake up: klockan fem på morgonen stiger jag upp och är vaken lagom till arbetsdagens början klockan åtta
U is for underwear: ja
V is for vegetables you love: allt.
W is for weekend plans: nästa veckoslut åker jag norrut
X is for x-rays you’ve had: luftrören 1983 och handleden 1984 och några hos tandläkaren under årens lopp
Y is for yummy food you make: raggmunkar – bäst i världen på den läckerheten
Z is for zodiac sign: Skytt
Å är åt dem du vill skicka listan vidare till: Bosse Ringholm
Ä är för älsklingstrend: trender är för töntar
Ö är för en önskan just nu: tja, en kopp kaffe skulle smaka bra

måndag, oktober 23, 2006

HÖSTLOVET NÄRMAR SIG ...

... och både idag och i morgon är jag ledig, eftersom ca 90% av mina elever är muslimer och eftersom Ramadan tagit slut i dagarna - vilket betyder muslimsk helg. Första gången jag haft någon glädje av Islam, vad jag kan påminna mig.

Men, som sagt var, höstlovet närmar sig och under detta kommer jag att åka upp till Luleå för att träffa släkt och vänner. Snön har enligt uppgift kommit till Luleå och jag har inte ens några vinterskor för tillfället - så jag lär nog bli illa tvungen att göra lite skoshoppande innan jag åker ... jag som hatar att shoppa kläder och sådana saker ... men mina blåa gympaskor lär inte gilla det norrbottniska underlaget. Nå, det skall bli skönt att få se sina gamla trakter igen och att träffa lille Rulle (som kanske inte känner igen mig), diverse släktingar, lite kompisar och mina skivor (skall försöka släpa med mig en del på återfärden ... skivor alltså). Dessutom lyckades jag fixa nästan misstänkt billiga tågbiljetter ... undrar om man tvingas gå ut och skjuta på???

Vad händer annars i den BeJiska tillvaron? Tja, när nöden är som störst brukar alltid något intressant hända. Jag börjar misstänka att jag trillat dit igen ... och fallit för en rödhårig lärare med en massa skivor ... nej, jag har inte blivit förälskad i min egen spegelbild - utan i en omåttligt trevlig tjej på andra sidan Atlanten. Vem har sagt att man skall göra det lätt för sig? Och naturligtvis är det alldeles för tidigt att säga vad detta skall leda till ... om det överhuvudtaget skall leda till något ... men nog är det både inspirerande och spännande. Något som kan behövas nu i höstrusket.

söndag, oktober 15, 2006

LÅNGCHATT OCH SENDRAG (låter som titeln på en friluftsteaterföreställning med Stefan och Krister)

Tänkte egentligen vara flitig och försöka hinna ifatt i jobbet under helgen, och eftersom övriga familjen åkte till Nynäshamn förstod jag att jag i alla fall skulle få arbetsro ... men inte blev det såååå himla mycket gjort. Inte när det gäller arbete och sådana saker i alla fall - men förmodligen behövdes vilan mer. Jag jobbar ganska hårt och brukar vara ganska slutkörd vid slutet av veckan - men det är ju så det skall vara antar jag. Ägnade i stället hela lördagskvällen fastklistrad vid datorn och chattade med andra sidan Atlanten. Ibland glömmer man bara tiden och den trevliga upplevelsen gjorde att jag sedan hade lite svårt att somna.
Men så småningom somnade jag ... bara för att vakna vid tretiden av att någon stack en vass kniv i min vad ... sendrag. Jag brukar då och då få sendrag i foten, men det är oftast ingen fara. Men när jag någon gång om året får sendrag i vaden vill jag bara skrika högt, och det händer alltid mitt i natten när jag sover och jag kan tänka mig betydligt trevligare uppvaknanden. Och sedan känns det hela dagen som om någon slagit en i vaden med ett brännbollsträ. När jag för första gången gick sendrag i vaden för kanske fyra-fem år sedan blev jag livrädd, eftersom jag inte begrep vad det var. Nu vet jag och blir inte rädd längre ... men det kan ju inte ta bort faktumet att det gör (ursäkta franskan) skitont.
Det var väl straffet för att jag hade så roligt när jag chattade kan jag tänka mig ... somliga straffar vår herre med det samma.
....
Fast nog var det värt lite smärta ...

tisdag, oktober 10, 2006

Jag ångrar ...

... förra bloggposten. Den borde jag inte ha skrivit. Men jag har ännu aldrig raderat en bloggpost och tänker inte starta nu heller. Det finns en framtid även om det är osäkert hur den ser ut. Jag var bottenlöst förtvivlad under några dagar och jag är en väldigt impulsiv människa trots min norrländska sävlighet. Men just nu känns det bättre. Det kan bli sämre igen, men det kan också bli bättre. Bara så ni vet.

Fast för att vara en nedlagd blogg skriver jag ovanligt ofta här ...

måndag, oktober 09, 2006

Cirkeln är sluten ...

Det var underbart så länge det varade.
Men nu är allt slut.
Jag började blogga för att ha något att göra för att tränga bort demonerna och känslan av hopplöshet och meningslöshet.
Inte kunde väl jag ana vad det skulle leda till.
Jag mötte den stora kärleken och lämnade allt, satsade mitt liv (inte för att det var så mycket att satsa men ändå).
Fick uppleva ett fantastiskt år i sus och dus.
Mitt bästa år.
Men nu är det slut.
Jag satsade allt ... och förlorade.
Och har inget kvar.
Och framtiden känns väldigt kort.

Nå, tack för mig!

 Som någon eventuellt noterat så skriver jag inte här längre, men tänkte att bloggen får finnas kvar i väntan på bättre tider. Den här blogg...