DET BÖRJAR LIKNA NÅGOT ...

... i många avseenden.

En trevlig sak som har hänt som alla humornördar kan glädjas åt är att det släppts en DVD-box med Hasse och Tages revyer (Lådan från 1967 dock mystiskt nog frånvarande - men å andra sidan finns en massa godis från Mosevisionen med) och äntligen släpps Monty Pythons Flying Circus fullständiga säsonger på DVD. Inte nog med det, häromdagen hittade jag dessutom min favoritfilm "Arsenik och Gamla Spetsar" i digitalt format.

En annan sak som börjar likna något är vädret ... nu har det i och för sig varit lite mer normalt vårväder på sistone, men på det hela taget har det varit skönt att nöta promenadskorna i det sköna vårvädret. Särskilt när man har trevligt promenadsällskap av motsatt kön med sig. Jag har för några veckor sedan blivit med stegräknare, och den lilla manicken har fått mig att knata på lite extra. Jag är nämligen, vilket några kanske känner till, ganska förtjust i statistik och tycker att det är kul att föra noteringar över hur många steg jag tagit under dagen. Visar räknaren att jag promenerat över 10 000 steg om dagen är jag nöjd. Visar den att jag promenerat över 15 000 är jag förbannat duktig. Visar samma omnämnda räknare att jag promenerat över 20 000 blir jag ganska så trött. Visar den att jag promenerat över 40 000 steg är det förmodligen något fel på mackapären.

Något annat som börjar likna något är lusten att fixa och trixa med min blogg - också det ett vårtecken? Jag ville gärna ordna så att bloggen skulle få tre kolumner, men det gack inte. Jag försökte flera olika tricks och sökte efter tips på nätet, men som sagt var ... jag får nöja mig med två kolumner även i fortsättningen. Jag har dock roat mig med att ändra lite på designen genom att lägga in en blåtonad Kistakarta som bakgrund och lite blåbär i rubriken.

Jag brukar ju roa mig med att ändra om min Yahoo-avatar då och då, och just nu står han som synes och väntar på tunnelbanan ... en ganska vanlig syn då jag säkerligen ägnar kring elva timmar i veckan åt att åka tunnelbana. Nå, man kan lugnt säga att jag vid det här laget har vant mig ... jag tycker till och med att det är ett skönt och avkopplande sätt att resa. Hur som helst ... jag snackade om min Yahoo-avatar ... jag vet ju inte hur lik den är originalet (nämligen undertecknad), men det finns väl vissa drag som gör att kopian påminner om originalet. Jag har försökt göra en Yahoo-avatar som skall föreställa min sköna sambo, och resultatet blev väl en avatar som blev ungefär lika lik henne som min avatar blev lik mig.

Nå, skit samma, glad Valborg och sup inte så förbannat!

Det börjar snart likna maj!

Ny logga?

Man borde nästan skämmas ...

... över att man inte skriver här oftare. Särskilt inte nu under påsklovet då jag FAKTISKT haft tid att skriva. Men är man en bekväm typ så är man. Nå, för ett par dagar sedan gjorde jag en liten utflykt i vår vackra huvudstad och med mig hade jag min nya digitalkamera för att leka lite med den och se hur den fungerar. Min gamla var samma som jag fick gratis när jag tecknade Bredbandsbolagsavtal i december 2004 - dvs äldre forntid. Den var aldrig riktigt bra, så det var på tiden att byta ut den.

Nåväl, en Samsung L700 blev det och med den i högsta hugg hoppade jag på tunnelbanan och så småningom hoppade jag av vid Slussen. Tittade in i en nyhittad skivaffär och köpte tre st LP-skivor med det ryska visgeniet Vladimir Vysotskij som senare överlämnades till en glad rysk flickvän. Jag var och kikade upp mot den pampiga Katarina Kyrka som ligger nära skivaffären jag nyss besökt. Det är verkligen en vacker kyrka, även om den har en riktigt ful ovana att brinna lite nu och då - senaste gången det hände var 1990. Den ligger för övrigt nära kvarteret Häcklefjäll som lär varit hemvist för häxor - åtminstone om man sätter sin tilltro till samtida dokument från häxprocessens glada dagar.

Efter att ha letat efter häxor - naturligtvis för sent - flera dagar efter påskhelgen - och inte lyckats hitta några gick jag till Mosebacke torg, satte mig ned och åt ett rött äpple och spanade in omgivningarna. Var man än vänder sig i Stockholm så verkar det finnas något intressant historiskt att uppleva. Bara ett stenkast bort ligger Urvädersgränd, där Carl Michael Bellman bodde för över 200 år sedan. Efter att ha lunkat såsmåningom förbi Bellmans boning gick jag till Götgatan och spanade in porten på Ebba Brahes palats där Gustav II Adolf lär spöka - Ebba Brahe var ju GA's ungdomskärlek.

Jag hoppade på tunnelbanan igen och åkte en station till Gamla Stan och promenerade ut till Riddarholmen och tittade på en annan imponerande kyrka, Riddarholmskyrkan, som ursprungligen var gråmunkeklostrets kyrka och sålunda kallades Gråmunkekyrkan. Där ligger många kungligheter begravda och man kan höra historiens vingslag fladdra. De blir dock tvungna att fladdra ganska högljutt eftersom det väsnas ganska mycket från den livliga trafiken på Centralbron. I andra änden av Riddarholmen (den nordvästra) ligger Birger Jarls torn och på Riddarholmskajen sitter Evert Taube (eller åtminstone statyn av honom) med lutan i högsta hugg och hälsar våren. Det låg en båt med svensk flagga i aktern alldeles vid Taubestatyn och jag kunde inte låta bli att ta ett foto där det ser ut som om Taube håller i flaggan - jag menar ... svenskare kan det inte gärna bli.

Jag vet att jag sagt det tidigare i den här bloggen, men jag säger det igen: Jag älskar Stockholm ... jag vet att jag som norrbottning inte riktigt bör säga sådant högt ... Fjollträsk kan ju ingen vettig människa tycka om ... men vem har sagt att jag är vettig?