BARN AV MIN TID?

Jag har aldrig varit ett barn av min tid.
Faktum är att jag aldrig har förstått min tid. 
Detta är inget jag sörjer - snarare tvärtom. 
Men det är klart att det kan komplicera
saker och ting - men vem har sagt
att livet skall vara enkelt. 
Det är allt jag har att säga. 

(text förmodligen skriven 2003-2004 ... ingen aning om sammanhanget - minnet är totalt borta varför jag skrev denna korta text som jag idag hittade i en av mina anteckningsblock från universitetstiden)

POVEL RAMEL: SMÅTT & GOTT & GAMMALT & NYTT (CD-recension)

Nu är det miljoner år sedan jag skrev en recension av en skiva men då det idag trillade ned ett kuvert innehållandes ett exemplar av Povel Ramel-sällskapets tidning Sverker och dessutom en CD som heter ”Smått & gott & gammalt & nytt” genom brevinkastet så kanske det är på tiden att man skriver ett par rader.

Povel Ramel-beundrare har jag varit så länge jag kan minnas, Sammel-ramlare, f’låt Ramel-samlare i 30 år (framför allt skivor i materialen vinyl och shellack), och (mestadels passiv) medlem i Povel Ramel-sällskapet har jag varit sedan 2010. Jag är medlem nummer 504, vilket ständigt får mig att associera till den opålitliga dieseldrivna Peugeot 504:n som min familj försökte göra bilutflykter med. Det slutade oftast med att batteriet laddats ur och att vi fick hitta på något annat istället. But I digress ….

CD:n som jag idag lyssnat på och här funderar kring har skickats ut till sällskapets medlemmar och är sålunda inte tillgänglig i handeln. Det är den femte CD:n som sällskapet givit ut och innehåller material från tre olika till största delen tidigare outgivna 60-talsinspelningar. Första avsnittet har titeln ”Povel och Gunwer i Philipsstudion 1964”, en inspelning inför en enligt konvolutskribenten Jan Bruér liten inbjuden publik, som dock lyckas låta som en ganska så fulltalig publik när man hör applåderna. Gunwer är naturligtvis Gunwer Bergkvist, och ackompanjerar gör pianisten Göte Wilhelmsson (som vid den här tiden var inspelningschef på Philips) och medföljande trumslagare och basist (förmodligen Ulf Söderholm och Sture Nordin). Man kan väl kalla inspelningen ett företagsjobb, dock inte ett reklamjobb vilket man skulle kunna tro då Povel Ramel prisar Philips senaste nymodighet kassettbandspelaren. Bruér påpekar att Ramel var en av de första som skaffade en sådan, och det stämmer säkerligen, då fotot på CD-omslaget där Povel Ramel håller upp just en sådan bandspelare vittnar om att det är den första modellen han håller upp. Han var ju även ett antal år tidigare en av de första som införskaffade en magnefon, som man kunde göra magnetiska inspelningar på ståltråd med, så nog gillade baron Ramel de senaste tekniska hjälpmedlen.

Hur som helst presenteras såväl nya som äldre nummer inför Philips-publiken, ”Hej på dej naturen”, ”Till havsbandet” och ”En glad blues” måste vara väldigt tidiga publika framföranden, då två av sångerna (den första och den sista) skulle ha sina egentliga premiärer i revyn ”Ta av dej skorna” på senvåren 1965. Den mellersta visan blev väl framför allt uppmärksammad när Birgitta Andersson sjöng den i TV-programmet ”M. Ljung, Valhallavägen 117, 2 tr ö g”, även detta var året efter Philips-konserten. Det som gör Philips-konserten lite extra intressant är Povels duett med sig själv (inspelad på just den omtalade bandspelaren) när han sjunger ”Hej på dej naturen”, samt att han innan han kommer igång med sången käbblar lite med sig själv, en fyndig idé som Tomas von Brömssen skulle återanvända i sin revy 26 år senare.

Inspelningen är gjord av ljudteknikfantomen Gert Palmcrantz vilket som alltid brukar innebära att det blir bra ljudkvalitet, även om det är uppenbart att inspelningen inte gjordes för kommersiell utgivning, då Göte Wilhelmssons trio ibland låter lite väl långt borta och då Gunwer Bergkvists diskantrika röst ibland får VU-mätarna att se rött.

Nästa inslag är en instrumentalinspelning av ett bland Ramelgalningar så ofta omtalat men så sällan hört stycke, nämligen potpurriet ur ”Änkehertigen av Onanienburg”, denna operettparodi som Povel Ramel komponerade på 1940-talet då han arbetade som restaurangmusiker med bristande notkunnighet och än mer bristande lust att spela de av restaurangpubliken så ofta önskade operettmelodierna. Inspelningen på CD:n är även den från 1960-talet även om närmare datum inte anges och man slås återigen av den unge Povel Ramels förmåga att skriva stilsäkra pastischer – att den förmågan fanns så tidigt i karriären.

Det tredje inslaget är en rad visor sjungna av Povel Ramel och ackompanjerade på gitarr av den gamla flugighetsvännen Martin Kåge. Jag skrev i början av denna recension att skivan innehöll inspelningar som är till största delen tidigare outgivna, och undantaget är den avslutande visan ”Grevinnan och sotarn” som fanns med på en av LP-skivorna i serien ”Ramels Radiorariteter” som Knäppupp och Sveriges Radio gav ut på 1980-talet. Där och då hörde jag den visan och jag minns att jag tänkte att det borde finnas fler inspelningar i samma stil, och sagt och hört. Ramel och Kåge bjuder på en brokig blandning visor, såväl gamla Ramelvisor från deras ungdomstid som framtida nummer från Sven Olsons Trio-eran. Min oäkta hälft skred in i vardagsrummet under lyssnandet och hon uttalade sig odelat positivt om den smäktande ”Adios”, vilket var ett av de mer oväntade numren på skivan. Inspelningskvaliteten från Ramel-Kåge-inspelningen är utmärkt och man slås även av gitarristen Martin Kåges tekniska skicklighet.

Sammanfattningsvis kanske den musikaliskt hittills intressantaste och inspelningstekniskt bästa utgåvan av udda Ramelinspelningar som Povel Ramel-sällskapet har presenterat så här långt. Jag är dock säker på att det kommer mera i framtiden, och glada skall vi väl vara för det.

VINYL COLLECTING SENILITY ETC

KOMMUNIKATIONEN (text från september 2003)

Ja Hej Alltså. Det är jag som är Kommunikationen. Det är inte så roligt att alla jämt måste gnälla på att jag skulle brista. Så fort det är något som går snett i samhället så säger alla att det är jag som brister. Det är inte så himla lätt att föra allt som människor säger, så att det hamnar rätt.

Om ni t ex bara visste hur många gånger som jag har försökt styra in snårig information som läraren kommer med så att den hamnar i rätt bana i elevens medvetande och kan bli förvandlad till kunskap. När informationen är för tung, abstrakt och ohanterbar, så är det ett litet helsike att hitta ett sätt att placera den rätt, eftersom mottagaren – alltså eleven – stänger till alla ingångar. Vad skall man göra? Till slut sätter jag informationen i blindtarmen på dem, bara för att bli av med den.

Sedan skickar eleven iväg mig för att tala om för läraren att eleven inte förstår vad läraren pratar om, men då är det lika knepigt att hitta någon ingång på läraren. Det slutar oftast med att jag studsar bort från dem, och det gör faktiskt ont i långa loppet. Inte undra på att jag är frustrerad och inte undra på att motivationen sover. Varken dysfunktionen eller miljön gör mitt arbete lättare.

Tänk om mitt arbete ändå vore som att färdas längs långa autostrador med intelligenta plankorsningar. Inga stängda ingångar och hinder som försenar och förstör. Tänk om bara människor kunde kommunicera lite bättre med varandra. Att läraren skickar ut sina missriktade projektiler med kunskap där framme på katedern, som jag måste försöka styra in i en massa sovande elevers medvetande är inte det lättaste. Det finns ju så många sätt att undervisa, och så många sätt att lära sig, och nog tror jag att mitt jobb skulle bli så mycket lättare om folk verkligen tänkte på detta.

---------------------------------

Jag minns inte syftet med den här texten (som jag skrev för drygt 12 år sedan), men den har väl någon poäng antar jag. 

BAKERS FLYGELHORN (dikt från september 2004)

Bakers flygelhorn ljuder bland galopperande granskog

Men rälsen är ny. Det blir visst a cappella

Ett nedslitet säte, en nedsutten sits

En nästan tom vagn i ett nästan tomt land

Mot en nästan tom stad och ett överfullt liv

Drittsäckar! Drittsäckar!

Hur kan ni behandla människor såhär?

Omsorg?

Jag önskar er alla en plågsam död!

Utan förbehåll!

Att ni sedan kommer att brinna i evighet vet jag redan!

Rätt åt er!

Stjälpa och hjälpa är inte samma sak

De norska fjällen har fallit för mina ögon

Jag kommer aldrig mer tillbaka

Vi ses nästa vecka

Och över alltihopa lyser moder sol!

Bofinkarna hottar och det finns trots allt liv!

Och över alltihopa lyser Affen!

Nu får han lattja med Zappa!

---------------------------------

Tja, den här dikten hittade jag i en bortglömd mapp på min dator, en dikt som jag skrev i samband med att jag gick någon form av kreativ kurs under min lärarutbildning. Dokumentet är från september 2004, vilket var kort efter att min mors pojkvän Affen gick bort och dikten är ju uppenbart inspirerad av sorgen och ilskan efter att detta brokiga levnadsöde tagit slut. Jag var ingen alltför inspirerad poet om jag inte kunde sätta musik till mina texter, men den här är åtminstone ganska intressant (om jag får säga det själv) och jag tror att jag minns hur jag tänkte och vad jag menade. 

IBLAND MÅSTE MAN SKRATTA ÅT ELÄNDET ...

Ibland måste man skratta åt eländet hur tragiskt det än är. Jag blev förvånad och imponerad över att svensk polis så kvickt och effektivt kunde arrestera den misstänkte terroristen i Boliden. Nu verkar det ju som mannen i fråga hade sitt namn på dörren till sin bostad, ett öppet FB-konto och inte på något sätt verkade gömma sig. Inte så konstigt att de hittade honom - om det nu är mannen de söker - vilket verkar allt mindre troligt.

Hur som helst, min beundran av svensk polis effektivitet var kanske en aning förhastad.

FRENCH VINYL

answer to "11-12-15 Time for a contest"

GAMLA BILDER 5 DAGAR I RAD - BILD 5

Fortsätter utmaningen att lägga ut en minst 15 år gammal bild 5 dagar i rad.

Den femte och sista bilden är betydligt nyare, från hösten 1999. Jag sitter vid köksbordet i mitt kök i min ungkarlslägenhet på Hertsön i Luleå. Det ser ut som om jag justerar mickarna på min koreanska elbas av märket Hawk, ett tungspelat åbäke som var det billigaste (och det enda jag hade råd med) från Ramus musikaffär i Luleå 1991.

Ha en bra dag go'vänner och go'fiender och låt inte rädslan och hat förmörka en redan så mörk dag.

Leve Frankrike.

Leve mänskligheten.

GAMLA BILDER 5 DAGAR I RAD - BILD 4

Fortsätter utmaningen att lägga ut en minst 15 år gammal bild 5 dagar i rad.

Även denna bild, den fjärde i serien, är från Laduviken norr om Luleå. Bilden är tagen under påsken 1986 och föreställer undertecknad i ljusgrå jacka och vit "Mjölk är Livet"-mössa bärandes en spade och min morfar Henry med isborren över axeln. Vi har uppenbarligen varit ute på isen och borrat hål och gillrat gäddsaxar. Vintern sjöng på sista versen, men var långlivad på ett sätt som den aldrig är nuförtiden. Jag minns att en vecka efter denna bild togs var snön i stort sett borta.

SKOJ VAR DET ...

När jag sitter och tittar igenom gamla bilder och videosnuttar så har jag hittat ett par av de få filmade klipp som existerar med mig och min gamle vän och lekkamrat Roger Carlsson. Det finns hundratals timmar bevarade med ljudinspelningar som vi gjorde mellan 1986-2011, men under de sista åren hade jag även tillgång till filmkamera och passade på att filma under ett par av våra ljudinspelningar för att dokumentera hur det kunde se ut. Dessa foton är stillbilder ur dessa klipp och visar väl hur kul vi hade tillsammans. Två av fotona är från februari 2008 och de övriga från juli 2010 vilket var en av de sista gångerna vi träffades - allra sista gången var ganska exakt ett år senare i juli 2011. Roger gick bort 4 september 2011.

GAMLA BILDER 5 DAGAR I RAD - BILD 3

Fortsätter utmaningen att lägga ut en minst 15 år gammal bild 5 dagar i rad.

Nu för tredje bilden hoppar vi fram lite i tiden, till mitten av 80-talet - förmodligen sommaren 1985. Jag sitter på bron till morföräldrarnas sommarstuga i Laduviken norr om Luleå. I knät har jag katten Linus (familjen Jakobssons första katt 1982-1995), som alltid njöt i fulla drag av att vara ute i den fria naturen i Laduviken även om han avskydde bilresorna dit och bilresorna hem. Dock ser han lagom trakterad av tanken att sitta i mitt knä och posera för fotot, taget med den nyinköpta röda Konica Pop-kameran.

Det verkar ha varit en inte alltför varm dag då jag bär en varm tröja som jag kommer ihåg när jag såg bilden. Jag minns att jag gillade den för att den var skön och för att den hade skinndetaljerna på axlarna vilket jag tyckte var tufft. Att det var i mitten av 80-talet skvallrar de närmast cyanfärgade mysbyxorna om - det var då man kunde komma undan med sådana färgval på kläderna.

För min egen del gillade jag stunderna i Laduviken vilket bilden skvallrar om. Skolan var en fullständig och total pest under dessa år, men det kunde man glömma när det var sommarlov.

GAMLA BILDER 5 DAGAR I RAD - BILD 2

Fortsätter utmaningen att lägga ut en minst 15 år gammal bild 5 dagar i rad.

Denna bild torde vara från 1975 och visar fyra generationer Jakobsson: Sittandes i röda stolen: morfarsmor Ebba (1893-1986), ståendes bakom stolen: morfar Henry (1926-96), till höger: mamma Britt-Mari (född 1954) och i gammelfarmors knä: Björn (född 1974)

GAMLA BILDER 5 DAGAR I RAD - BILD 1

Fatou Bakotou Touray, min gamla bloggvän och numera Facebook-kamrat hade en öppen utmaning som jag hakade på.
Att lägga ut en minst 15 år gammal bild 5 dagar i rad. Jag lämnar även utmaningen öppen för alla som tycker det är kul att hänga på.

Första bilden är den första bilden som är tagen av mig, 7 dagar gammal, annandag jul 1974. Redan då hade jag känsla för det senaste modet.

MY AUDIO EQUIPMENT

FARSTA

funderade på att åka till Farsta idag men insåg att det bara skulle kännas löjligt ...

EVERT TAUBE-SEDEL

Min första monopol-50-lapp. Tredje generationen 50-lappar jag får uppleva. Tyvärr får man allt mindre för dem.

DET FANNS EN TID ...

Det fanns en tid när man gick från den ena kvinnofamnen till den andra ... 

tongue emoticon

"CHANNEL 20 SOUND" AND SOME NICE REISSUES

RÅDJUR I TRAFIKEN

Såg just ett rådjur som stannade och såg sig om åt båda hållen innan den gick över vägen. Den får dock ris av NTF då den inte använde sig av övergångsstället som fanns 20 meter längre bort.

HÖSTEN HAR KOMMIT TILL VÅRBERG

Кенни Роджерс??

att se något så förhatligt amerikanskt och imperialistiskt som countrysångaren Kenny Rogers utgiven på det sovjetiska statliga skivbolaget Melodiya var något av en chock

RUNTRUNT - records purchased at the Odengatan store ... and others

SOLNA RECORD FAIR, SEPTEMBER 26, 2015

SKIVMÄSSA I SOLNAHALLEN IGEN

RECORD COLLECTION UPDATE, SEPTEMBER 5, 2015

FÖRRA NATTEN

Förra natten träffade jag min gamle vän igen. Vi pratade glada minnen från förr och konstaterade att de var alldeles för länge sedan vi träffades och hittade på något kul. När vi hade som trevligast och hade börjat diskutera framtida projekt ringde väckarklockan och jag vaknade. Då sögs jag tillbaka till nuet och verkligheten och fick konstatera att det inte kommer att bli av det hela då min gamle vän gick bort för fyra år sedan. Varför kunde man inte bara få sova och drömma vidare?

SKAFFA ETT LIV, HATARE.

Är jag konstig om jag säger att jag inte stör mig på att det finns tiggare utanför mataffärerna och på tunnelbanan, men att jag däremot stör mig på att så många i Sverige aktivt söker tillfällen att hitta fel hos sina medmänniskor och döma dem ohörda? Är verkligen människohat denna tids ideal? Då har vi som människor verkligen tagit milasteg tillbaka i vår utveckling. Hata inte så mycket! Skaffa ett liv!

RE: SURPRISE RANDOM VIDEO

VRINDAVANA or "HOW HARE KHRISHNA TAUGHT ME TO BE CAREFUL WITH MY RECORDS"

ABOUT EDDIE MEDUZA AND THE RECENT VINYL REISSUES

NEW RECORDS LATE JULY 2015

BREDÄNG BLOMMOR

Ingen aning vad de heter. 

Liz's I'M CUTE & IF YOU DISAGREE YOU CAN SUCK A TIDDIE, Contest!

RECORD COLLECTION UPDATE, JULY 10, 2015

BACK FROM LULEÅ WITH NEW RECORDS

SOMMARKVÄLL I NORRBOTTEN

Nog kan det vara rätt så vackert när det susar förbi utanför tågfönstret. Tack Luleå för den här gången, synd bara att du var på sådant regnhumör. 

LULEBILDER SOMMAREN 2015

Det blev inte så många som jag tänkt mig, då jag oftast inte kom mig för att höja kameran. Men min kära mor fick åtminstone vara med på ett hörn. 

BJÖRN JAKOBSSON: CHOCOLATE BONBON EYES (official video or whatever)

FÖR TIO ÅR OCH EN DAG SEDAN ...

"JAG EN BLOGGARE? Inte för att jag tror att det blir så mycket skrivet här inte. Jag slutade en gång i tiden skriva dagbok för att jag tyckte att jag inte längre hade något att skriva.
Annars har regnet öst ned ute, och det verkar bli en grå helg om några dagar. Synd. Jag hade planer som utgick från att solen skulle skina över L-å."

"Inte för att jag tror att det blir så mycket skrivet här inte" - där visar det sig vad lite jag vet, denna numera ganska tystlåtna men icke bortgångna blogg har betytt väldigt mycket för mig, särskilt under de första åren. Ett år efter första bloggposten hade jag lämnat Luleå för att bo ihop med den kortvariga bloggerskan lumen_coeli i Husby och sedan fem och ett halvt år tillbaka är jag bosatt i Bredäng, Skärholmen. Jag var då nyutexaminerad lärare och nu har jag jobbat i snart tio år. Mycket har hänt, både bra och dåliga saker, många skratt, många tårar och mycket musik. 

...

...

...

Jag undrar vad det var för planer jag hade som utgick från att solen skulle skina över L-å. Det har lämnat minnet och var förmodligen inte så viktigt. 

SIN GAMLE LÄRARE

På väg att möta kusin, och på Bredängs tunnelbanestation blir jag hejdad av fd elev som glatt strålande hälsar på undertecknad. Kul att de minns sin gamle lärare så här 3-4 år senare... och att jag kom ihåg vem grabben var.

ÅRETS SCOOP!

Jag såg att Carola Häggqvist hade börjat arbeta med ett album där hon tolkar sånger av Eddie Meduza och jag tänkte att det kanske är dags att omvärdera henne ... och så vaknade jag.

Björn Jakobsson: Such a Horrible Crime

THE FEAR OF THE LOCKED GROOVE

"OOH, I GOT IT BAD" - some recent record purchases

FUNDERING KRING SKAPANDEPROCESSEN

Intressant att jag numera nästan alltid vid den här tiden på året, några veckor innan semestern kommer igång med att skriva nya låtar - kan det vara av så pass pragmatiska skäl att jag vet att jag kommer att ha tid att spela in dem, eller finns det andra mer poetiska orsaker?

RECORD STORE DAY 2015 PURCHASES

RANDOM PICKS LATE APRIL

JAG BLEV LÄROMEDEL?

Jag har fått mailkontakt med en engelsklärare i Brasilien som frågat om han får använda en av mina videor som undervisningsmaterial, med motiveringen att jag talar tydligt och de funna skivorna är: "such a source of authentic satisfaction to you and a kind of inspiration in the language you choose to go into the nitty gritty of this and that" och att videon är användbar då den innehåller "plenty of correct grammatical structures exemplified in context for the pupil`s neurolinguistic stimulation".

Det hela är ju rätt så smickrande.

GOOD FRIDAY RECORDS

ANOTHER RECORD HUNTING TRIP TO UPPSALA

ABOUT THE RECORD LABEL "DISCOFON"

ZOOLOGEN

Jag såg just två hjortar springa över vägen. Min spontana tanke var: "Kängurur!"

FINBESÖK, LINA OCH MICKE, HEMBESÖK OCH SLOTTSBESÖK

 Undertecknad och Lina på Kungliga Slottet

 Lina och Micke i den trogna gamla tvåsitssoffan

Lina lånar min mobil för att göra en selfie

Nog är det roligt när nära och kära kommer och hälsa på när det trots allt är kring hundra mil till deras hem. 

SOCK-ROCK

Annorlunda är såväl bra som roligt och idag rockas det sockor

SOLNA RECORD FAIR, FEBRUARY 28, 2015

My Ferguson/Garrard SP25 mk IV turntable

I MORSE ...

I morse vaknade jag av att mobiltelefonens väckarklockeapp ringde, vilket jag alltid gör. Denna morgon såg jag dock att det fortfarande var 8 minuter kvar tills det skulle ringa. Så frågan är: var väckarklockeappen ovanligt morgonpigg eller drömde jag att den ringde?

5 YEARS ON YOUTUBE!

15 ELVIS PRESLEY ALBUMS WORTH HAVING

TALKING ABOUT MONTY PYTHON'S TOTAL RUBBISH - THE VINYL BOX

DAGENS ELEVCITAT

Dagens elevcitat: "Men varför håller ni inte koll på ert material? Det är faktiskt ert ansvar! .... N.n. kan du hämta min arabiskabok från ditt skåp?"

KÄRLEK!