Det blev inte så många som jag tänkt mig, då jag oftast inte kom mig för att höja kameran. Men min kära mor fick åtminstone vara med på ett hörn.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Nå, tack för mig!
Som någon eventuellt noterat så skriver jag inte här längre, men tänkte att bloggen får finnas kvar i väntan på bättre tider. Den här blogg...
-
Ja usch vad länge sedan det var jag skrev något här - men jag har inte haft lust eller tid. Nu är iallafall hösten här och man kan likt T...
-
På 1930- och 1940-talet gick det ett populärt radioprogram som hette ”Optimisten och Pessimisten”. Det var ett program med komikerna Ludde G...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar